Dela:

Tradition och tidsbrist utmanar religionslärare

Klämd mellan tradition och förnyelse och brist på tid. Så kan uppdraget som religionslärare beskrivas. Linda Jonsson har forskat om vilka utmaningar som präglar yrket.

Linda Jonsson
Linda Jonsson

Född 1963
Bor i Västerås

Disputerade 2016-11-18
vid Mälardalens högskola


AVHANDLING
Mellan tradition och förnyelse: Utmaningar i religionsläraruppdraget

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare i religionskunskap, både på högstadiet och gymnasiet, i över tjugo år, så intresset finns sedan länge. Därutöver har jag alltid varit intresserad av didaktiska frågorna i relation till ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingens övergripande frågeställning är vilka utmaningar som finns och har funnits i religionsläraruppdraget över tid. För att få det historiska perspektivet har jag analyserat skolpolitiska texter, exempelvis läroplaner, från 1842 då den allmänna skolan infördes, fram till 2011. Det yrkesspecifika perspektivet åskådliggörs utifrån analys av texter som publicerats mellan 1994-2011 i ”Religion och livsfrågor”, en tidskrift som läses av flertalet religionslärare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har definierat tre utmaningar i religionsläraruppdraget. Den första är ”tradition och förnyelse”, vilket speglar religionsämnets utveckling från en konfessionell till en icke-konfessionell undervisning. Debatt kring just tradition kontra förnyelse dyker ständigt upp, 1994 diskuterades exempelvis en formulering huruvida religionsämnet skulle vila på ”en kristen grund”. Jag kan se att dessa diskussioner tar plats på bekostnad av religionslärarnas didaktiska uppdrag.

– Den andra utmaningen kallar jag ”gränslöst ämne med begränsad tid”. I religionsämnet ingår allt från världsreligionerna till livsåskådningsfrågor. I materialet hörs många röster som uttrycker att lärarna inte hinner få med allt.

– Den tredje utmaningen rubriceras ”elevnära frågor eller när-det-kommer-upp-pedagogik”. Här belyser jag utmaningarna att i stora elevgrupper få till bra samtal och diskussioner om svåra existentiella frågor. Samtidigt kan det vara oerhört tacksamt att vara religionslärare när något allvarligt har hänt, lokalt eller i världen, då eleverna ofta har ett stort behov av att få prata om sina tankar kring det som hänt.

Vad överraskade dig?

– Att merparten av författarna till texterna i tidskriften ”Religion och livsfrågor” består av religionsdidaktiker, lärarutbildare och politiker. Nästan inga religionslärare skriver själva i tidningen, vilket förvånade mig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att den kan bidra till en bredare syn på religionsläraruppdraget. Religion är ett skolämne som är mer aktuellt än någonsin.

Susanne Sawander

 

Sidan publicerades 2016-12-02 14:23 av
Sidan uppdaterades 2016-12-13 17:59 av


Relaterat

Icke-troende norm styr ämnet religionskunskap

Sättet att tala om religion och livsåskådning i ämnet religionskunskap utgår från en stark icke-troende norm. Att vara religiös är något som ”man var förr” men att ”vi nu vet bättre”. Detta sker samtidigt som det sitter troende elever i klassrummet. Resultatet är att dessa elever ofta blir väldigt tysta, visar Karin Kittelmann Flenser i sin studie.

Individen framför kollektivet i ungas livssyn

Caroline Gustavsson har undersökt hur unga människor ser på sig själva, sin framtid, livet och döden. ”Avhandlingen synliggör de unga vuxnas tankar om livet. Den lyfter fram vilka teman som är centrala för dem. Det är framförallt frågor om vem de är, vad de vill välja och vart de är på väg”, säger hon.

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

Att undervisa mångvetenskapligt är obligatoriskt i den finländska läroplanen för grundskolan. De klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen, visar Nina Mårds avhandling.

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Privatekonomi – en ’gökunge’ inom samhällskunskapen

Undervisning om privatekonomi inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet kretsar oftast kring frågor om hushållsekonomi. Genom att vidga perspektivet kan privatekonomi integreras i samhällskunskapen på ett relevant sätt, visar Mattias Björklund.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Rimligt med mindre styrning i vissa frågor

Vad händer med undervisningen när det mätbara ges allt större vikt? Det undersöker Gustav Borsgård i sin avhandling om politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

Storföretag påverkade införandet av programmering i skolan

Privata storföretag och andra externa aktörer bidrog aktivt och påverkade processen med att införa programmering i skolan. Det visar Anthemis Raptopoulou som forskat om den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen.

Lönsamt för komvuxstudenter att läsa vidare

Att som komvuxstudent studera vidare på universitetet ger positiva effekter både i form av löneutveckling och minskad risk för arbetslöshet. Det är ett av resultaten i Linn Karlssons forskning.

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.