2016-12-02 14:23  325 Dela:

Tradition och tidsbrist utmanar religionslärare

Klämd mellan tradition och förnyelse och brist på tid. Så kan uppdraget som religionslärare beskrivas. Linda Jonsson har forskat om vilka utmaningar som präglar yrket.

Linda Jonsson
Linda Jonsson

Född 1963
Bor i Västerås

Disputerade 2016-11-18
vid Mälardalens högskola


AVHANDLING
Mellan tradition och förnyelse: Utmaningar i religionsläraruppdraget

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare i religionskunskap, både på högstadiet och gymnasiet, i över tjugo år, så intresset finns sedan länge. Därutöver har jag alltid varit intresserad av didaktiska frågorna i relation till ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingens övergripande frågeställning är vilka utmaningar som finns och har funnits i religionsläraruppdraget över tid. För att få det historiska perspektivet har jag analyserat skolpolitiska texter, exempelvis läroplaner, från 1842 då den allmänna skolan infördes, fram till 2011. Det yrkesspecifika perspektivet åskådliggörs utifrån analys av texter som publicerats mellan 1994-2011 i ”Religion och livsfrågor”, en tidskrift som läses av flertalet religionslärare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har definierat tre utmaningar i religionsläraruppdraget. Den första är ”tradition och förnyelse”, vilket speglar religionsämnets utveckling från en konfessionell till en icke-konfessionell undervisning. Debatt kring just tradition kontra förnyelse dyker ständigt upp, 1994 diskuterades exempelvis en formulering huruvida religionsämnet skulle vila på ”en kristen grund”. Jag kan se att dessa diskussioner tar plats på bekostnad av religionslärarnas didaktiska uppdrag.

– Den andra utmaningen kallar jag ”gränslöst ämne med begränsad tid”. I religionsämnet ingår allt från världsreligionerna till livsåskådningsfrågor. I materialet hörs många röster som uttrycker att lärarna inte hinner få med allt.

– Den tredje utmaningen rubriceras ”elevnära frågor eller när-det-kommer-upp-pedagogik”. Här belyser jag utmaningarna att i stora elevgrupper få till bra samtal och diskussioner om svåra existentiella frågor. Samtidigt kan det vara oerhört tacksamt att vara religionslärare när något allvarligt har hänt, lokalt eller i världen, då eleverna ofta har ett stort behov av att få prata om sina tankar kring det som hänt.

Vad överraskade dig?

– Att merparten av författarna till texterna i tidskriften ”Religion och livsfrågor” består av religionsdidaktiker, lärarutbildare och politiker. Nästan inga religionslärare skriver själva i tidningen, vilket förvånade mig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att den kan bidra till en bredare syn på religionsläraruppdraget. Religion är ett skolämne som är mer aktuellt än någonsin.

Susanne Sawander

 

Sidan publicerades 2016-12-02 14:23 av
Sidan uppdaterades 2016-12-13 17:59 av


Relaterat

Icke-troende norm styr ämnet religionskunskap

Sättet att tala om religion och livsåskådning i ämnet religionskunskap utgår från en stark icke-troende norm. Att vara religiös är något som ”man var förr” men att ”vi nu vet bättre”. Detta sker samtidigt som det sitter troende elever i klassrummet. Resultatet är att dessa elever ofta blir väldigt tysta, visar Karin Kittelmann Flenser i sin studie.

Individen framför kollektivet i ungas livssyn

Caroline Gustavsson har undersökt hur unga människor ser på sig själva, sin framtid, livet och döden. ”Avhandlingen synliggör de unga vuxnas tankar om livet. Den lyfter fram vilka teman som är centrala för dem. Det är framförallt frågor om vem de är, vad de vill välja och vart de är på väg”, säger hon.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser mer problematiserande undervisning i ämnet.

Skolan kan ändra matvanor

Många vill påverka ungas matvanor. Och det går, genom insatser i skolmatsalen och undervisningen, enligt Hillevi Prells avhandling Promoting dietary change. Intervening in school and recognizing health messages in commercials .

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Rättighetsundervisning sker i skolans vardag

Lärare är bra på att lyfta fram mänskliga rättigheter i vanliga vardagssituationer. Men det sker oftast omedvetet, konstaterar  Lisa Isenström som forskat om rättighetsundervisning på lågstadiet.

Rättvisa jämförelser mellan prov med ny metod

Med hjälp av bakgrundsinformation om provtagare går det att få mer rättvisa jämförelser av kunskapsprov som Högskoleprovet och även en mer rättvis tilldelning av universitetsplatser. Det visar Gabriel Wallin i sin avhandling.

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Utformning av illustrationen stor betydelse för elevers lärande

Utformningen av illustrationer, som exempelvis modeller, grafer och diagram, har stor betydelse för elevernas lärande. Ann-Sofie Jägerskog har forskat om sambandet mellan visuella representationer, vad eleverna förstår och vad som sker i klassrum.

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Fler elevröster i mångkulturell historieundervisning

I mångkulturella klasser ger historielärare mer plats för elevernas egna berättelser. Det visar Kenneth Sandelin som forskat om historieundervisning i klassrum där många elever har bakgrund i andra länder.

Utmanande process att bli bildlärare

Många blivande lärare i ämnet bild har svårt att förhålla sig till det som utmanar dem i studierna. Det visar Eva Cronquist som utforskat vad som händer med bildlärarstudenter när de möter samtidskonst under olika skeden av utbildningen.

Digitala resurser stärker elevers textskapande

Digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande, särskilt för elever med svenska som andraspråk. Helene Dahlströms forskning belyser också att många mellanstadieelever har väldigt liten digital tillgång i hemmet.

Självbilden påverkar motivationen i språkklassrummet

Undervisning som stimulerar elevernas bild av sig själva som blivande användare av franska språket ökar också motivationen. Det visar Céline Rocher-Hahlin som har undersökt motivationsprocessen för att lära sig franska, både från elevers och lärares perspektiv.

Lärares lektionsplanering påverkar elevers lärande i matematik

De exempel som lärarna fokuserar på i undervisningen – i vilken ordning och vilka aspekter som varierar i exemplen – styr i hög grad vad eleverna lär sig. Det konstaterar Ulf Ryberg som har forskat om elevers lärande av det matematiska begreppet derivata.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Hur kan vi dela mer med varandra?

Aldrig förr har så många digitala lärresurser producerats på så kort tid som nu. Men var lagras dessa och skulle vi kunna dela med varandra lite mer och undvika mycket dubbelarbete? Det skriver Alastair Creelman, specialist på e-lärande.

Så handskas akademin med konflikter och vantrivsel

Konflikter och vantrivsel kan uppstå på vilka arbetsplatser som helst, men vissa förhållanden inom akademin kan leda till extra stora problem.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)