Dela:

Tradition och tidsbrist utmanar religionslärare

Klämd mellan tradition och förnyelse och brist på tid. Så kan uppdraget som religionslärare beskrivas. Linda Jonsson har forskat om vilka utmaningar som präglar yrket.

Linda Jonsson
Linda Jonsson

Född 1963
Bor i Västerås

Disputerade 2016-11-18
vid Mälardalens högskola


AVHANDLING
Mellan tradition och förnyelse: Utmaningar i religionsläraruppdraget

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare i religionskunskap, både på högstadiet och gymnasiet, i över tjugo år, så intresset finns sedan länge. Därutöver har jag alltid varit intresserad av didaktiska frågorna i relation till ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingens övergripande frågeställning är vilka utmaningar som finns och har funnits i religionsläraruppdraget över tid. För att få det historiska perspektivet har jag analyserat skolpolitiska texter, exempelvis läroplaner, från 1842 då den allmänna skolan infördes, fram till 2011. Det yrkesspecifika perspektivet åskådliggörs utifrån analys av texter som publicerats mellan 1994-2011 i ”Religion och livsfrågor”, en tidskrift som läses av flertalet religionslärare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har definierat tre utmaningar i religionsläraruppdraget. Den första är ”tradition och förnyelse”, vilket speglar religionsämnets utveckling från en konfessionell till en icke-konfessionell undervisning. Debatt kring just tradition kontra förnyelse dyker ständigt upp, 1994 diskuterades exempelvis en formulering huruvida religionsämnet skulle vila på ”en kristen grund”. Jag kan se att dessa diskussioner tar plats på bekostnad av religionslärarnas didaktiska uppdrag.

– Den andra utmaningen kallar jag ”gränslöst ämne med begränsad tid”. I religionsämnet ingår allt från världsreligionerna till livsåskådningsfrågor. I materialet hörs många röster som uttrycker att lärarna inte hinner få med allt.

– Den tredje utmaningen rubriceras ”elevnära frågor eller när-det-kommer-upp-pedagogik”. Här belyser jag utmaningarna att i stora elevgrupper få till bra samtal och diskussioner om svåra existentiella frågor. Samtidigt kan det vara oerhört tacksamt att vara religionslärare när något allvarligt har hänt, lokalt eller i världen, då eleverna ofta har ett stort behov av att få prata om sina tankar kring det som hänt.

Vad överraskade dig?

– Att merparten av författarna till texterna i tidskriften ”Religion och livsfrågor” består av religionsdidaktiker, lärarutbildare och politiker. Nästan inga religionslärare skriver själva i tidningen, vilket förvånade mig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att den kan bidra till en bredare syn på religionsläraruppdraget. Religion är ett skolämne som är mer aktuellt än någonsin.

Susanne Sawander

 

Sidan publicerades 2016-12-02 14:23 av
Sidan uppdaterades 2016-12-13 17:59 av


Relaterat

Icke-troende norm styr ämnet religionskunskap

Sättet att tala om religion och livsåskådning i ämnet religionskunskap utgår från en stark icke-troende norm. Att vara religiös är något som ”man var förr” men att ”vi nu vet bättre”. Detta sker samtidigt som det sitter troende elever i klassrummet. Resultatet är att dessa elever ofta blir väldigt tysta, visar Karin Kittelmann Flenser i sin studie.

Individen framför kollektivet i ungas livssyn

Caroline Gustavsson har undersökt hur unga människor ser på sig själva, sin framtid, livet och döden. ”Avhandlingen synliggör de unga vuxnas tankar om livet. Den lyfter fram vilka teman som är centrala för dem. Det är framförallt frågor om vem de är, vad de vill välja och vart de är på väg”, säger hon.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer