Dela:

Tradition och tidsbrist utmanar religionslärare

Klämd mellan tradition och förnyelse och brist på tid. Så kan uppdraget som religionslärare beskrivas. Linda Jonsson har forskat om vilka utmaningar som präglar yrket.

Linda Jonsson
Linda Jonsson

Född 1963
Bor i Västerås

Disputerade 2016-11-18
vid Mälardalens högskola


AVHANDLING
Mellan tradition och förnyelse: Utmaningar i religionsläraruppdraget

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare i religionskunskap, både på högstadiet och gymnasiet, i över tjugo år, så intresset finns sedan länge. Därutöver har jag alltid varit intresserad av didaktiska frågorna i relation till ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingens övergripande frågeställning är vilka utmaningar som finns och har funnits i religionsläraruppdraget över tid. För att få det historiska perspektivet har jag analyserat skolpolitiska texter, exempelvis läroplaner, från 1842 då den allmänna skolan infördes, fram till 2011. Det yrkesspecifika perspektivet åskådliggörs utifrån analys av texter som publicerats mellan 1994-2011 i ”Religion och livsfrågor”, en tidskrift som läses av flertalet religionslärare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har definierat tre utmaningar i religionsläraruppdraget. Den första är ”tradition och förnyelse”, vilket speglar religionsämnets utveckling från en konfessionell till en icke-konfessionell undervisning. Debatt kring just tradition kontra förnyelse dyker ständigt upp, 1994 diskuterades exempelvis en formulering huruvida religionsämnet skulle vila på ”en kristen grund”. Jag kan se att dessa diskussioner tar plats på bekostnad av religionslärarnas didaktiska uppdrag.

– Den andra utmaningen kallar jag ”gränslöst ämne med begränsad tid”. I religionsämnet ingår allt från världsreligionerna till livsåskådningsfrågor. I materialet hörs många röster som uttrycker att lärarna inte hinner få med allt.

– Den tredje utmaningen rubriceras ”elevnära frågor eller när-det-kommer-upp-pedagogik”. Här belyser jag utmaningarna att i stora elevgrupper få till bra samtal och diskussioner om svåra existentiella frågor. Samtidigt kan det vara oerhört tacksamt att vara religionslärare när något allvarligt har hänt, lokalt eller i världen, då eleverna ofta har ett stort behov av att få prata om sina tankar kring det som hänt.

Vad överraskade dig?

– Att merparten av författarna till texterna i tidskriften ”Religion och livsfrågor” består av religionsdidaktiker, lärarutbildare och politiker. Nästan inga religionslärare skriver själva i tidningen, vilket förvånade mig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att den kan bidra till en bredare syn på religionsläraruppdraget. Religion är ett skolämne som är mer aktuellt än någonsin.

Susanne Sawander

 

Sidan publicerades 2016-12-02 14:23 av
Sidan uppdaterades 2016-12-13 17:59 av


Relaterat

Icke-troende norm styr ämnet religionskunskap

Sättet att tala om religion och livsåskådning i ämnet religionskunskap utgår från en stark icke-troende norm. Att vara religiös är något som ”man var förr” men att ”vi nu vet bättre”. Detta sker samtidigt som det sitter troende elever i klassrummet. Resultatet är att dessa elever ofta blir väldigt tysta, visar Karin Kittelmann Flenser i sin studie.

Individen framför kollektivet i ungas livssyn

Caroline Gustavsson har undersökt hur unga människor ser på sig själva, sin framtid, livet och döden. ”Avhandlingen synliggör de unga vuxnas tankar om livet. Den lyfter fram vilka teman som är centrala för dem. Det är framförallt frågor om vem de är, vad de vill välja och vart de är på väg”, säger hon.

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Stora skiljelinjer kring sexualundervisning i skolan

Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonals och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan. Resultaten vittnar om många osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet.

Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper 

Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. Det visar Anna Lövströms avhandling om delaktighet i undervisningen i matematik för elever med olika förkunskaper.

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande 

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer