Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sångrepertoaren i grundskolan är relativt traditionell och musiklärarna tenderar att sjunga alla låtar i lägre tonart än standardversionerna. Det konstaterar David Johnson i sin avhandling, där han har undersökt vad och hur elever får sjunga i årskurs 4.

David Johnson
David Johnson

Född år 1975
Bor i Malmö

Disputerade 2021-05-21
vid Lunds universitet


AVHANDLING
Raising Voices. Singing repertoire and practices in Swedish schools

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är musiklärare i grunden och sång är ett intressant område som har varit väldigt viktigt, inte bara för musikämnet, utan för skolans musikliv generellt. När jag jobbade som musiklärare insåg jag att det fanns en allmän uppfattning att det sätt som vi sjunger med barn i skolan håller på att förändras. Det finns ingen forskning som visar hur mycket vi sjunger och vad vi sjunger med barnen i skolan så jag tyckte att det var en intressant och aktuell fråga att undersöka.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur musiklärare undervisar i sång – vad och hur de sjunger och hur mycket de sjunger med barn i grundskolan i årskurs 4. Vi gjorde en nationsomfattande enkät med nästan 300 lärare från hela landet, både från landsbygd och stad, så vi har ett representativt urval av musiklärare på grundskolan i Sverige. I enkäten bad vi lärarna berätta vad de har sjungit under läsåret 2015-2016. Vi fick ta del av deras repertoarlista och det var intressant att för första gången kunna konstatera exakt vad lärarna sjunger med barnen. Vi bad också lärarna ange vilken tonart de sjunger låtarna i och därmed kunde vi räkna fram omfånget som de använder. Det var en av de aspekter som vi ville undersöka, om det är så som många har påstått, att omfånget som vi använder för att sjunga med barn har sjunkit progressivt under åren.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett viktigt resultat är att vi kan konstatera att sång är ett viktigt och uppskattat ämne, både för lärare och för barn. I genomsnitt sjunger barnen ungefär 40 procent av lektionstiden, vilket visar att sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4. Det visar också att sångens betydelse inte har ändrats så mycket som vissa tror. Studien visar också att sångrepertoaren inte domineras av populärmusik och rockmusik, den består av en blandning av traditionell svensk barnsång och populärmusik.

– Jag ville också undersöka om det är så att vi sjunger lägre med barn idag. Det finns flera hypoteser om vad det skulle kunna bero på. En av dem är att det skulle vara kopplat till instrument, att vi tidigare har spelat piano när vi sjunger med barn och att vi nu har gått över till gitarr. Men vi kunde konstatera att det inte finns någon skillnad mellan lärare som använder mest gitarr och lärare som använder mest piano. Det har också funnits en hypotes om att det skulle vara beroende på om läraren är man eller kvinna, men vi kunde konstatera att det inte heller har någon påverkan på omfånget. Det vi kunde konstatera är att sannolikheten är dubbelt så stor att lärare som har en musikpedagogisk högskoleutbildning sjunger med bredare omfång med barnen än lärare som inte har den utbildningen. Så utbildning spelar roll för hur mycket lärarna utnyttjar barnens röstmöjligheter och omfång.

– Det har också funnits en oro över att populärmusik kan vara en faktor som gör att barnens sång sjunker i omfång, men våra resultat visar att det inte finns någon betydelsefull skillnad mellan omfång i populärmusik och omfång i traditionell musik. Tvärtom var det intressant att konstatera att lärare i grundskolan tenderar att sjunga all musik i ett något lägre omfång. Våra resultat visar att flera av de mest populära låtarna i genomsnitt har sjunkit en ters lägre än standarpublicerade versioner, så det finns en tendens att sjunga något lägre med barn men det påverkas inte av genre, kompinstrument eller lärarnas kön.

Vad överraskade dig?

– Att det fanns en mer positiv bild av sångämnet än jag hade förväntat mig. Jag tyckte också att det var överraskande hur lite av dagens musik som faktiskt hittar en plats i klassrummet. Av topp tio-listan så var det bara en låt från det året, Guld och gröna skogar, som användes i undervisningen. Jag hade förväntat mig att man skulle kunna se ett samband mellan Spotify topp-tio och klassrums topp-tio, men så var det inte. Repertoaren i skolan är mycket mer traditionstyngd än det vi lyssnar på i vardagen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att alla som undervisar i sång kan vara intresserade av att läsa studien för att fundera över vilken betydelse sång har, eller skulle kunna ha, för eleverna. Det jag tycker är mest intressant för oss som musiklärare att fundera över är hur vi vill att barnens sång ska låta. Resultaten visar att vi är långt ifrån eniga om det. Det finns väldigt mycket variation i hur mörkt eller hur ljust vi sjunger med barnen, så jag hoppas att studien kan bidra till en fundering över klangideal och vad det kan innebära för våra elever.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-09-08 11:17 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Blivande lärare och förskollärare får mest beröm i undervisningen i musikämnet för blivande lärare och förskollärare. Kritiken tystas ner – av missriktad välvilja, visar Monica Frick Alexanderssons avhandling.

Praktiska musikexempel viktiga i musikundervisningen

Det krävs en lång kedja av mellanliggande begrepp för att koppla ett musikteoretiskt diagram till elevernas musikaliska erfarenheter. Det visar Niklas Rudbäck som forskat om hur lärare och elever hanterar kvintcirkeln.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola och lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

5 tips: Sådan undgår du udbrændthed på jobbet

Udbrændthed er et alvorligt problem, som fortjener al vores opmærksomhed, skriver forsker. Særligt udfordrede grupper under pandemien var lærere og sundhedspersonale.

Örebroforskning om unga publicerad i högt rankad vetenskapstidskrift

Tonåringar och unga vuxna som upplever att en förälder avlider har större risk att drabbas av drogmissbruk och självmord än sina jämnåriga. Det visar forskare vid Universitetssjukhuset Örebro och Örebro universitet i den högt rankade tidskriften The Lancet Public Health.

A way to make fractions easier to understand

New teachers can help simplify the complexities of fractions for students by using an unexpected tool—a multiplication chart.