Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sångrepertoaren i grundskolan är relativt traditionell och musiklärarna tenderar att sjunga alla låtar i lägre tonart än standardversionerna. Det konstaterar David Johnson i sin avhandling, där han har undersökt vad och hur elever får sjunga i årskurs 4.

David Johnson
David Johnson

Född år 1975
Bor i Malmö

Disputerade 2021-05-21
vid Lunds universitet


AVHANDLING
Raising Voices. Singing repertoire and practices in Swedish schools

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är musiklärare i grunden och sång är ett intressant område som har varit väldigt viktigt, inte bara för musikämnet, utan för skolans musikliv generellt. När jag jobbade som musiklärare insåg jag att det fanns en allmän uppfattning att det sätt som vi sjunger med barn i skolan håller på att förändras. Det finns ingen forskning som visar hur mycket vi sjunger och vad vi sjunger med barnen i skolan så jag tyckte att det var en intressant och aktuell fråga att undersöka.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur musiklärare undervisar i sång – vad och hur de sjunger och hur mycket de sjunger med barn i grundskolan i årskurs 4. Vi gjorde en nationsomfattande enkät med nästan 300 lärare från hela landet, både från landsbygd och stad, så vi har ett representativt urval av musiklärare på grundskolan i Sverige. I enkäten bad vi lärarna berätta vad de har sjungit under läsåret 2015-2016. Vi fick ta del av deras repertoarlista och det var intressant att för första gången kunna konstatera exakt vad lärarna sjunger med barnen. Vi bad också lärarna ange vilken tonart de sjunger låtarna i och därmed kunde vi räkna fram omfånget som de använder. Det var en av de aspekter som vi ville undersöka, om det är så som många har påstått, att omfånget som vi använder för att sjunga med barn har sjunkit progressivt under åren.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett viktigt resultat är att vi kan konstatera att sång är ett viktigt och uppskattat ämne, både för lärare och för barn. I genomsnitt sjunger barnen ungefär 40 procent av lektionstiden, vilket visar att sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4. Det visar också att sångens betydelse inte har ändrats så mycket som vissa tror. Studien visar också att sångrepertoaren inte domineras av populärmusik och rockmusik, den består av en blandning av traditionell svensk barnsång och populärmusik.

– Jag ville också undersöka om det är så att vi sjunger lägre med barn idag. Det finns flera hypoteser om vad det skulle kunna bero på. En av dem är att det skulle vara kopplat till instrument, att vi tidigare har spelat piano när vi sjunger med barn och att vi nu har gått över till gitarr. Men vi kunde konstatera att det inte finns någon skillnad mellan lärare som använder mest gitarr och lärare som använder mest piano. Det har också funnits en hypotes om att det skulle vara beroende på om läraren är man eller kvinna, men vi kunde konstatera att det inte heller har någon påverkan på omfånget. Det vi kunde konstatera är att sannolikheten är dubbelt så stor att lärare som har en musikpedagogisk högskoleutbildning sjunger med bredare omfång med barnen än lärare som inte har den utbildningen. Så utbildning spelar roll för hur mycket lärarna utnyttjar barnens röstmöjligheter och omfång.

– Det har också funnits en oro över att populärmusik kan vara en faktor som gör att barnens sång sjunker i omfång, men våra resultat visar att det inte finns någon betydelsefull skillnad mellan omfång i populärmusik och omfång i traditionell musik. Tvärtom var det intressant att konstatera att lärare i grundskolan tenderar att sjunga all musik i ett något lägre omfång. Våra resultat visar att flera av de mest populära låtarna i genomsnitt har sjunkit en ters lägre än standarpublicerade versioner, så det finns en tendens att sjunga något lägre med barn men det påverkas inte av genre, kompinstrument eller lärarnas kön.

Vad överraskade dig?

– Att det fanns en mer positiv bild av sångämnet än jag hade förväntat mig. Jag tyckte också att det var överraskande hur lite av dagens musik som faktiskt hittar en plats i klassrummet. Av topp tio-listan så var det bara en låt från det året, Guld och gröna skogar, som användes i undervisningen. Jag hade förväntat mig att man skulle kunna se ett samband mellan Spotify topp-tio och klassrums topp-tio, men så var det inte. Repertoaren i skolan är mycket mer traditionstyngd än det vi lyssnar på i vardagen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att alla som undervisar i sång kan vara intresserade av att läsa studien för att fundera över vilken betydelse sång har, eller skulle kunna ha, för eleverna. Det jag tycker är mest intressant för oss som musiklärare att fundera över är hur vi vill att barnens sång ska låta. Resultaten visar att vi är långt ifrån eniga om det. Det finns väldigt mycket variation i hur mörkt eller hur ljust vi sjunger med barnen, så jag hoppas att studien kan bidra till en fundering över klangideal och vad det kan innebära för våra elever.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-09-08 11:17 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Historia Webbkonferens

Ta del av föreläsningar om bland annat historiebruk, att arbeta med historiska källor i undervisningen samt hur man kan bemöta extrema åsikter i klassrummet! Välkommen!

Religionskunskap Webbkonferens

Fyra kunniga föreläsare presenterar de senaste forskningsrönen om bland annat etikundervisning, kontroversiella frågor och globaliseringens effekter på religionen. Delta i Stockholm den 10 november eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 15–29 november. Tips! 15% rabatt om du även vill gå på konferensen i Historia, 9 november.

Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Blivande lärare och förskollärare får mest beröm i undervisningen i musikämnet för blivande lärare och förskollärare. Kritiken tystas ner – av missriktad välvilja, visar Monica Frick Alexanderssons avhandling.

Praktiska musikexempel viktiga i musikundervisningen

Det krävs en lång kedja av mellanliggande begrepp för att koppla ett musikteoretiskt diagram till elevernas musikaliska erfarenheter. Det visar Niklas Rudbäck som forskat om hur lärare och elever hanterar kvintcirkeln.

Betygsintagning påverkade elevernas grundskolebetyg

När reformen med betygsintagning infördes till kommunala gymnasieskolor i Stockholm fick det en positiv påverkan på elevers genomsnittliga betyg i årskurs 9, enligt Lucas Tilleys avhandling.

Risk att digitala verktyg motverkar det inkluderande uppdraget

Digitala verktyg används ofta till annat än skolarbete i klassrummet. Detta tar upp en stor del av undervisningstiden, vilket främst drabbar elever som har särskilda behov, menar Lars Almén som undersökt effekterna av digitaliseringsstrategin.

Komplex process bakom programmering i teknikämnet

Elever förstår sina egna programmerade konstruktioner på ett sätt och programmerade vardagsföremål på ett annat sätt. Det konstaterar Anne-Marie Cederqvist som har undersökt mellanstadieelevers förståelse av struktur och funktion i olika programmerade tekniska lösningar.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Stora skillnader mellan läromedel i matematik

Skillnaderna i matematikläromedlens innehåll bäddar inte för en likvärdig utbildning. Det menar Lars Madej som forskat om algebra.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Hur blir lek levande?

Nadezda Lebedeva har undersökt hur man studerar barns lek. Hon berättar om några intressanta faktorer om nyanlända barns lek i svenska förskolan.(webb-tv)

Föräldraprogram ökade den psykiska hälsan hos nyanlända

Vad händer när den viktigast uppgiften – att vara förälder – vänds upp och ner på en plats där allt är nytt och främmande? Fatumo Osman, docent i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, har forskat om lösningar som fått betydelse för föräldrar, barn och samhället.