Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sångrepertoaren i grundskolan är relativt traditionell och musiklärarna tenderar att sjunga alla låtar i lägre tonart än standardversionerna. Det konstaterar David Johnson i sin avhandling, där han har undersökt vad och hur elever får sjunga i årskurs 4.

David Johnson
David Johnson

Född år 1975
Bor i Malmö

Disputerade 2021-05-21
vid Lunds universitet


AVHANDLING
Raising Voices. Singing repertoire and practices in Swedish schools

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är musiklärare i grunden och sång är ett intressant område som har varit väldigt viktigt, inte bara för musikämnet, utan för skolans musikliv generellt. När jag jobbade som musiklärare insåg jag att det fanns en allmän uppfattning att det sätt som vi sjunger med barn i skolan håller på att förändras. Det finns ingen forskning som visar hur mycket vi sjunger och vad vi sjunger med barnen i skolan så jag tyckte att det var en intressant och aktuell fråga att undersöka.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur musiklärare undervisar i sång – vad och hur de sjunger och hur mycket de sjunger med barn i grundskolan i årskurs 4. Vi gjorde en nationsomfattande enkät med nästan 300 lärare från hela landet, både från landsbygd och stad, så vi har ett representativt urval av musiklärare på grundskolan i Sverige. I enkäten bad vi lärarna berätta vad de har sjungit under läsåret 2015-2016. Vi fick ta del av deras repertoarlista och det var intressant att för första gången kunna konstatera exakt vad lärarna sjunger med barnen. Vi bad också lärarna ange vilken tonart de sjunger låtarna i och därmed kunde vi räkna fram omfånget som de använder. Det var en av de aspekter som vi ville undersöka, om det är så som många har påstått, att omfånget som vi använder för att sjunga med barn har sjunkit progressivt under åren.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett viktigt resultat är att vi kan konstatera att sång är ett viktigt och uppskattat ämne, både för lärare och för barn. I genomsnitt sjunger barnen ungefär 40 procent av lektionstiden, vilket visar att sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4. Det visar också att sångens betydelse inte har ändrats så mycket som vissa tror. Studien visar också att sångrepertoaren inte domineras av populärmusik och rockmusik, den består av en blandning av traditionell svensk barnsång och populärmusik.

– Jag ville också undersöka om det är så att vi sjunger lägre med barn idag. Det finns flera hypoteser om vad det skulle kunna bero på. En av dem är att det skulle vara kopplat till instrument, att vi tidigare har spelat piano när vi sjunger med barn och att vi nu har gått över till gitarr. Men vi kunde konstatera att det inte finns någon skillnad mellan lärare som använder mest gitarr och lärare som använder mest piano. Det har också funnits en hypotes om att det skulle vara beroende på om läraren är man eller kvinna, men vi kunde konstatera att det inte heller har någon påverkan på omfånget. Det vi kunde konstatera är att sannolikheten är dubbelt så stor att lärare som har en musikpedagogisk högskoleutbildning sjunger med bredare omfång med barnen än lärare som inte har den utbildningen. Så utbildning spelar roll för hur mycket lärarna utnyttjar barnens röstmöjligheter och omfång.

– Det har också funnits en oro över att populärmusik kan vara en faktor som gör att barnens sång sjunker i omfång, men våra resultat visar att det inte finns någon betydelsefull skillnad mellan omfång i populärmusik och omfång i traditionell musik. Tvärtom var det intressant att konstatera att lärare i grundskolan tenderar att sjunga all musik i ett något lägre omfång. Våra resultat visar att flera av de mest populära låtarna i genomsnitt har sjunkit en ters lägre än standarpublicerade versioner, så det finns en tendens att sjunga något lägre med barn men det påverkas inte av genre, kompinstrument eller lärarnas kön.

Vad överraskade dig?

– Att det fanns en mer positiv bild av sångämnet än jag hade förväntat mig. Jag tyckte också att det var överraskande hur lite av dagens musik som faktiskt hittar en plats i klassrummet. Av topp tio-listan så var det bara en låt från det året, Guld och gröna skogar, som användes i undervisningen. Jag hade förväntat mig att man skulle kunna se ett samband mellan Spotify topp-tio och klassrums topp-tio, men så var det inte. Repertoaren i skolan är mycket mer traditionstyngd än det vi lyssnar på i vardagen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att alla som undervisar i sång kan vara intresserade av att läsa studien för att fundera över vilken betydelse sång har, eller skulle kunna ha, för eleverna. Det jag tycker är mest intressant för oss som musiklärare att fundera över är hur vi vill att barnens sång ska låta. Resultaten visar att vi är långt ifrån eniga om det. Det finns väldigt mycket variation i hur mörkt eller hur ljust vi sjunger med barnen, så jag hoppas att studien kan bidra till en fundering över klangideal och vad det kan innebära för våra elever.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-09-08 11:17 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Blivande lärare och förskollärare får mest beröm i undervisningen i musikämnet för blivande lärare och förskollärare. Kritiken tystas ner – av missriktad välvilja, visar Monica Frick Alexanderssons avhandling.

Praktiska musikexempel viktiga i musikundervisningen

Det krävs en lång kedja av mellanliggande begrepp för att koppla ett musikteoretiskt diagram till elevernas musikaliska erfarenheter. Det visar Niklas Rudbäck som forskat om hur lärare och elever hanterar kvintcirkeln.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

Skolornas intagning segregerar eleverna

Olika intagningsregler till gymnasieskolan påverkar segregationen bland eleverna. Effekten är mindre än för andra faktorer, men ändå tydlig. Det visar en ny studie skriven av forskare vid Linköpings universitet.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!