Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sångrepertoaren i grundskolan är relativt traditionell och musiklärarna tenderar att sjunga alla låtar i lägre tonart än standardversionerna. Det konstaterar David Johnson i sin avhandling, där han har undersökt vad och hur elever får sjunga i årskurs 4.

David Johnson
David Johnson

Född år 1975
Bor i Malmö

Disputerade 2021-05-21
vid Lunds universitet


AVHANDLING
Raising Voices. Singing repertoire and practices in Swedish schools

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är musiklärare i grunden och sång är ett intressant område som har varit väldigt viktigt, inte bara för musikämnet, utan för skolans musikliv generellt. När jag jobbade som musiklärare insåg jag att det fanns en allmän uppfattning att det sätt som vi sjunger med barn i skolan håller på att förändras. Det finns ingen forskning som visar hur mycket vi sjunger och vad vi sjunger med barnen i skolan så jag tyckte att det var en intressant och aktuell fråga att undersöka.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur musiklärare undervisar i sång – vad och hur de sjunger och hur mycket de sjunger med barn i grundskolan i årskurs 4. Vi gjorde en nationsomfattande enkät med nästan 300 lärare från hela landet, både från landsbygd och stad, så vi har ett representativt urval av musiklärare på grundskolan i Sverige. I enkäten bad vi lärarna berätta vad de har sjungit under läsåret 2015-2016. Vi fick ta del av deras repertoarlista och det var intressant att för första gången kunna konstatera exakt vad lärarna sjunger med barnen. Vi bad också lärarna ange vilken tonart de sjunger låtarna i och därmed kunde vi räkna fram omfånget som de använder. Det var en av de aspekter som vi ville undersöka, om det är så som många har påstått, att omfånget som vi använder för att sjunga med barn har sjunkit progressivt under åren.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett viktigt resultat är att vi kan konstatera att sång är ett viktigt och uppskattat ämne, både för lärare och för barn. I genomsnitt sjunger barnen ungefär 40 procent av lektionstiden, vilket visar att sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4. Det visar också att sångens betydelse inte har ändrats så mycket som vissa tror. Studien visar också att sångrepertoaren inte domineras av populärmusik och rockmusik, den består av en blandning av traditionell svensk barnsång och populärmusik.

– Jag ville också undersöka om det är så att vi sjunger lägre med barn idag. Det finns flera hypoteser om vad det skulle kunna bero på. En av dem är att det skulle vara kopplat till instrument, att vi tidigare har spelat piano när vi sjunger med barn och att vi nu har gått över till gitarr. Men vi kunde konstatera att det inte finns någon skillnad mellan lärare som använder mest gitarr och lärare som använder mest piano. Det har också funnits en hypotes om att det skulle vara beroende på om läraren är man eller kvinna, men vi kunde konstatera att det inte heller har någon påverkan på omfånget. Det vi kunde konstatera är att sannolikheten är dubbelt så stor att lärare som har en musikpedagogisk högskoleutbildning sjunger med bredare omfång med barnen än lärare som inte har den utbildningen. Så utbildning spelar roll för hur mycket lärarna utnyttjar barnens röstmöjligheter och omfång.

– Det har också funnits en oro över att populärmusik kan vara en faktor som gör att barnens sång sjunker i omfång, men våra resultat visar att det inte finns någon betydelsefull skillnad mellan omfång i populärmusik och omfång i traditionell musik. Tvärtom var det intressant att konstatera att lärare i grundskolan tenderar att sjunga all musik i ett något lägre omfång. Våra resultat visar att flera av de mest populära låtarna i genomsnitt har sjunkit en ters lägre än standarpublicerade versioner, så det finns en tendens att sjunga något lägre med barn men det påverkas inte av genre, kompinstrument eller lärarnas kön.

Vad överraskade dig?

– Att det fanns en mer positiv bild av sångämnet än jag hade förväntat mig. Jag tyckte också att det var överraskande hur lite av dagens musik som faktiskt hittar en plats i klassrummet. Av topp tio-listan så var det bara en låt från det året, Guld och gröna skogar, som användes i undervisningen. Jag hade förväntat mig att man skulle kunna se ett samband mellan Spotify topp-tio och klassrums topp-tio, men så var det inte. Repertoaren i skolan är mycket mer traditionstyngd än det vi lyssnar på i vardagen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att alla som undervisar i sång kan vara intresserade av att läsa studien för att fundera över vilken betydelse sång har, eller skulle kunna ha, för eleverna. Det jag tycker är mest intressant för oss som musiklärare att fundera över är hur vi vill att barnens sång ska låta. Resultaten visar att vi är långt ifrån eniga om det. Det finns väldigt mycket variation i hur mörkt eller hur ljust vi sjunger med barnen, så jag hoppas att studien kan bidra till en fundering över klangideal och vad det kan innebära för våra elever.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-09-08 11:17 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Historia Webbkonferens

Ta del av föreläsningar om bland annat historiebruk, att arbeta med historiska källor i undervisningen samt hur man kan bemöta extrema åsikter i klassrummet! Välkommen!

Religionskunskap Webbkonferens

Fyra kunniga föreläsare presenterar de senaste forskningsrönen om bland annat etikundervisning, kontroversiella frågor och globaliseringens effekter på religionen. Delta i Stockholm den 10 november eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 15–29 november. Tips! 15% rabatt om du även vill gå på konferensen i Historia, 9 november.

Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Blivande lärare och förskollärare får mest beröm i undervisningen i musikämnet för blivande lärare och förskollärare. Kritiken tystas ner – av missriktad välvilja, visar Monica Frick Alexanderssons avhandling.

Praktiska musikexempel viktiga i musikundervisningen

Det krävs en lång kedja av mellanliggande begrepp för att koppla ett musikteoretiskt diagram till elevernas musikaliska erfarenheter. Det visar Niklas Rudbäck som forskat om hur lärare och elever hanterar kvintcirkeln.

Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

Att undervisa mångvetenskapligt är obligatoriskt i den finländska läroplanen för grundskolan. De klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen, visar Nina Mårds avhandling.

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Privatekonomi – en ’gökunge’ inom samhällskunskapen

Undervisning om privatekonomi inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet kretsar oftast kring frågor om hushållsekonomi. Genom att vidga perspektivet kan privatekonomi integreras i samhällskunskapen på ett relevant sätt, visar Mattias Björklund.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Storföretag påverkade införandet av programmering i skolan

Privata storföretag och andra externa aktörer bidrog aktivt och påverkade processen med att införa programmering i skolan. Det visar Anthemis Raptopoulou som forskat om den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen.

Rimligt med mindre styrning i vissa frågor

Vad händer med undervisningen när det mätbara ges allt större vikt? Det undersöker Gustav Borsgård i sin avhandling om politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Språkutvecklande förskola kräver kunskap och kompetens!

I dag presenterar Ifous Språkutvecklande förskola – en kunskapsöversikt om språkutvecklande arbete i förskola. Den är framtagen för att bidra med kunskaper som kan underlätta förskolans språkutvecklande arbete, så att alla barn, utifrån sina individuella förutsättningar, får möjlighet att utvecklas optimalt.