Treåriga yrkeslinjer gav fler avhopp

Caroline Hall

Född 1979
i Växjö

Disputerade
2010-02-26

vid Uppsala universitet med avhandlingen:


AVHANDLING
Empirical Essays on Education and Social Insurance Policies

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Förändringen av gymnasieutbildningen är ett ämne som har debatterats mycket i media. Inför gymnasiereformen 1991 genomfördes en omfattande försöksverksamhet där treåriga yrkeslinjer infördes på prov i ett antal kommuner. Försöksverksamheten har gjort det möjligt att utvärdera effekterna av förlängningen på ett mycket tillförlitligt sätt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen består av fyra uppsatser, som samtliga är statistiska undersökningar. I en av uppsatserna har jag, utifrån resultaten av försöksverksamheten, utvärderat skillnaden mellan att gå en treårig yrkeslinje jämfört med en tvåårig. Jag har tittat på sannolikheten för att eleverna skulle hoppa av, sannolikheten för att de skulle läsa vidare på högskolan samt om lönebilden påverkades på sikt. Samtliga yrkeselever under perioden 1986 1990 ingår i studien, men jag har särskilt undersökt elever som hade låga grundskolebetyg och som kom från hem där föräldrarna saknade högre utbildning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det ena är att det inte finns några tecken på att förlängningen av yrkeslinjerna har resulterat i att fler yrkeselever studerar på högskolan. Det var oväntat för mig eftersom en viktig tanke med reformen var att den skulle ge alla gymnasielever behörighet att läsa vidare.
– Ett annat resultat är att avhoppen från gymnasiet har ökat bland eleverna på de treåriga yrkeslinjerna. Oftast sker avhoppen bland elever som har låga betyg i grundskolan och som kommer från hem utan studietradition. Ytterligare ett resultat, som dock inte går att säkerställa statistiskt, är att det finns tecken på att de treåriga yrkeslinjerna kan ha positiva effekter på lönen i ett längre perspektiv.

Vad överraskade dig?

– Jag har förvånats över att förlängningen av utbildningen inte påverkat antalet elever som läser vidare. En tolkning av detta kan vara att de elever som gick den tvååriga linjen under försöksverksamheten ändå hade möjlighet att ta sig vidare till högskolan genom komvux.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tycker att mina resultat är viktiga att beakta för dem som beslutar hur gymnasieskolan ska utformas avseende längd. Men också när det gäller hur yrkesinnehållet ska förhålla sig kontra det allmänna teoretiska innehållet.

Sidan publicerades 2010-03-03 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-28 14:43 av


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Läsning 2.0

Erbjuds elever med läs- och skrivsvårigheter verkligen den hjälp de behöver för att lockas in i läsningen? I dyslexifrågan råder fortfarande inte enighet, men tidigare och mer systematisk hjälp är insatser forskarna kan enas om.

Lika värde nr 4, 2018

Utvecklingsarbete kan genomföras på många olika sätt. Det kan vara stora projekt för en hel verksamhet och det kan vara små förändringar i det vardagliga arbetet. I årets sista nummer av Specialpedagogiska skolmyndighetens tidning Lika värde kan du läsa om utvecklingsarbeten som utgått från sin verksamhet och som haft barn, elever eller vuxenstuderande i fokus. (pdf)

Fler elever stannar hemma, vad kan du göra?

Frågorna till myndigheten gällande lång och olovlig frånvaro ökar. Om du vill hjälpa en elev som riskerar problematisk frånvaro finns det några framgångsfaktorer: var uppmärksam på ströfrånvaro, satsa på tidiga insatser, ha tät kontakt med vårdnadshavare och skapa en systematik i skolans frånvarorutiner.

Forskning för framtiden

Mer forskning om lärares och elevers arbete i klassrummet! Skolforskningsinstitutets nya generaldirektör Camilo von Greiff vurmar för en större blandning av olika forskningstraditioner.

Avhandling: Fria skolvalet förstärker ojämlikhet

De som bor på landsbygden, går i skolor i socioekonomiskt utsatta områden eller tillhör olika minoriteter kan inte utnyttja det fria skolvalets möjligheter. Den slutsatsen kommer Anna-Maria Fjellman fram till i sin avhandling.