Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Föräldrar till barn med adhd- och autismdiagnoser bär ett tungt ansvar för sina barns skolgång. Barn med resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin.

Emma Laurin
Emma Laurin

Född 1977
Bor i Stockholm

Disputerade 2021-06-04
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Barn med diagnoser. Mödrars och skolors strategier i Stockholm

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Innan jag började forska arbetade jag inom FoU-enheten vid Stockholms stads utbildningsförvaltning där jag utredde varför elevantalet ökat inom de fristående resursskolorna. I det arbetet kom jag i kontakt med föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser (NPF). Något jag slogs av var hur stort ansvar föräldrar tar för att hitta en plats för sina barn i skolsystemet. Men framför allt insåg jag att det saknas kunskap om den här elevgruppen, deras föräldrar och deras relation till skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det övergripande syftet med studien är att öka förståelsen för mammors och skolors sociala användningar av adhd- och autismdiagnoser i skolan. Jag har undersökt vad diagnoserna betyder och hur de används i skolan. Varför jag fokuserat på mammor beror på att tidigare studier visat att mödrar ofta bär huvudansvaret för skolgången för barn NPF-diagnoser. Frågor jag undersökt är bland andra vilken betydelse sociala, ekonomiska och kulturella tillgångar har för hur föräldrar hanterar sina barns väg genom skolan. Totalt har 35 mammor och tre pappor till barn med adhd- eller autismdiagnoser fått berätta om deras barns skolgång. Vidare har 14 rektorer vid både grundskola och fristående resursskolor intervjuats om hur skolan arbetar och organiserar sin verksamhet kring den här elevgruppen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att föräldrar till barn med adhd- och autismdiagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång. Skolan är ett svårnavigerat område, det är stor skillnad på hur mycket resurser olika skolor har för den här elevgruppen. Ändå erbjuds föräldrar till barn med de här diagnoserna sällan vägledning. Gemensamt för föräldrarna i studien var att skolan levererade mindre stöd till barnen än vad föräldrarna väntat sig.

– Diagnoser har i regel betydelse för att förbättra barnens skolgång. Men mina resultat visar att en diagnos inte är en garanti för att barnet ska få det stöd som behövs. Föräldrars egna sociala, ekonomiska och kulturella kapital spelar stor roll för barnens väg genom skolan. Barn med föräldrar som har tid, resurser, rätt kontakter och förmåga att förklara barnens diagnos och behov har större chans att få rätt stöd. Konsekvenserna av detta är att både klass- och könsmönster stramas åt.

– Rektorerna kämpar också för att stödja den här elevgruppen och resultaten visar att det är stora skillnaderna mellan skolors resurser. Vid intervjuerna med rektorerna framkom också en motsättning mellan å ena sidan strävan att slå vakt om skolans position på skolmarknaden, å andra sidan satsa på elever med särskilda behov.

Vad överraskade dig?

– Avhandlingen belyser även hur institutionella och pedagogiska former för elever med adhd- och autismdiagnoser utvecklats i grundskolan i Stockholm från 60-talen och framåt. Jag överraskades av hur otroligt skiftande och föränderligt det här området har varit och fortfarande är.

Vem har nytta av dina resultat?

– Allt från politiker, myndigheter, skolledare, lärare till föräldrar och forskare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-06-10 07:33 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Föräldrastöd viktig skyddsfaktor mot beteendeproblem vid adhd

En hög grad av föräldrastöd minskar risken för barn med adhd att utveckla beteendeproblem. Det visar Matilda Fricks avhandling där hon har kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn.

Ny digital kurs med Maria Wiman! Ny som lärare – Goda föräldrakontakter

Är du nyutbildad lärare och önskar fler handfasta verktyg? I kursen Goda föräldrakontakter arbetar vi med att skapa ett gynnsamt samarbete med vårdnadshavare, hålla olika typer av möten och lösa konflikter genom samtalsmetodik. I film och text presenterar Maria Wiman information, uppgifter och tips för din undervisning.

Elevhälsa Webbkonferens

Webbkonferensen vänder sig till dig som arbetar med och i elevhälsoteam/resursteam såsom skolläkare, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare, kurator, psykolog, specialpedagog, speciallärare, lärare och kurator. Ta del av föreläsningar om aktuell forskning och praktiska exempel som berör elevhälsoteamets viktiga arbete. Välkommen!

Grund- och gymnasiesärskolan Webbkonferens

Konferensen för dig som arbetar i grund- och gymnasiesärskolan, inriktning ämnen och ämnesområden. På konferensen får du ta del av aktuell forskning och exempel från praktiken som vi hoppas kan inspirera och utveckla dig i din yrkesroll.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Bokrecension: Förändring i praktiken

Att skapa en skolkultur med elevcentrerat professionellt lärande är bland det viktigaste en skolledare kan göra – men också bland det svåraste. Boken tydliggör både komplexiteten och hur den kan hanteras, skriver Peter Fowelin i en recension av boken Leda professionellt lärande – utifrån adaptiv kompetens av Deidre Le Fevre, m.fl.

”Spaningar” – den perfekta utomhusverksamheten

Under pandemin har många förskolor flyttat alltmer av verksamheten utomhus. På Skorstenen i Råcksta har det påverkat pedagogiken i grunden.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.