Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år – men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska. Det visar Buket Öztekins avhandling.

Buket Öztekin
Buket Öztekin

Född 1986
Bor i Uppsala

Disputerade 2020-01-25
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Typical and atypical language development in Turkish-Swedish bilingual children aged 4–7

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag var logoped i Turkiet och jobbade mycket med barn som hade en språkstörning. När jag hörde om projektet på Uppsala universitet blev jag intresserad av att arbeta med tvåspråkiga barn eftersom världen har blivit mer och mer tvåspråkig, och mer forskning handlar om tvåspråkiga barn. Jag tycker att det är väldigt roligt att arbeta med barn, därför blev det här projektet extra intressant för mig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om språkutveckling hos tvåspråkiga barn i Sverige, svenska och turkiska, som är mellan fyra och sju år. Jag har undersökt hur de utvecklar sitt ordförråd och sina berättelser i både svenska och turkiska med tiden och om utvecklingen av de två språken är likadan eller om några barn har bättre kunskap i ett språk jämfört med det andra. Jag har även undersökt vad som påverkar barnens språkutveckling, till exempel hur mycket turkiska eller svenska barnen hör eller pratar med deras föräldrar under dagen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett viktigt resultat är att även om barn har ett mindre ordförråd på svenska än turkiska när de är fyra till fem år gamla, så ökar det och blir jämförbart med deras turkiska ordförråd när de är sex år. När barnen blir utsatta för det svenska språket, bland annat genom skolan, kommer deras svenska ordförråd ikapp det turkiska. Det är kanske inte någon stor överraskning men vi kunde visa det tydligt på denna grupp.  Ett annat viktigt fynd är att det finns många individuella variationer bland tvåspråkiga barn även om de pratar samma språk. Tvåspråkiga barn behöver mycket input för att bli lika skickliga i båda språken vilket kan innebära att det behövs en större arbetsinsats från deras föräldrar och lärare. Många olika faktorer påverkar språkutvecklingen hos tvåspråkiga barn, hur mycket de hör och använder ett språk, vem de hör tala och när de först börjar höra språket.

– Vi kunde också se att barn med språkstörning inte bör bedömas i endast ett språk utan i deras båda språk. Det kan vara svårt och logopeder måste därför även undersöka olika bakgrundsfaktorer, exempelvis vilken språkinput barnen har fått, deras familjs egenskaper, hur barnen uppför sig i skolan och vidare, för att se om de kan ha en språkstörning.

Vad överraskade dig?

– Att barn kan få bra poäng i tester när det kommer till berättelser utan att nödvändigtvis få bra poäng i ordförrådstestet på samma språk. Detta betyder att barn kan skapa en ganska bra berättelse trots ett begränsat ordförråd.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla tvåspråkiga barn i Sverige, och kanske andra länder, kan ha nytta av resultaten. Avhandlingen möjliggör för logopeder, lärare samt familjer som hanterar tvåspråkiga barn att få en större förståelse för språkutveckling hos dessa barn.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-05-25 09:56 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-06-02 16:17 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lek kommer före ord

Förskolebarn som är nya för det svenska språket interagerar med andra barn genom leken långt innan de behärskar språket. Det visar Robin Samuelsson som forskat om tvåspråkiga barn.

Språkliga loopar skapar förutsättningar för lärande

Flerspråkiga elever lär sig naturvetenskap genom att röra sig mellan vardagligt och ämnesspecifikt språk, mellan modersmål och svenska. Genom att använda flera språkliga resurser skapas bättre förutsättningar för lärande, säger forskaren Annika Karlsson.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer