Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år – men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska. Det visar Buket Öztekins avhandling.

Buket Öztekin
Buket Öztekin

Född 1986
Bor i Uppsala

Disputerade 2020-01-25
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Typical and atypical language development in Turkish-Swedish bilingual children aged 4–7

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag var logoped i Turkiet och jobbade mycket med barn som hade en språkstörning. När jag hörde om projektet på Uppsala universitet blev jag intresserad av att arbeta med tvåspråkiga barn eftersom världen har blivit mer och mer tvåspråkig, och mer forskning handlar om tvåspråkiga barn. Jag tycker att det är väldigt roligt att arbeta med barn, därför blev det här projektet extra intressant för mig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om språkutveckling hos tvåspråkiga barn i Sverige, svenska och turkiska, som är mellan fyra och sju år. Jag har undersökt hur de utvecklar sitt ordförråd och sina berättelser i både svenska och turkiska med tiden och om utvecklingen av de två språken är likadan eller om några barn har bättre kunskap i ett språk jämfört med det andra. Jag har även undersökt vad som påverkar barnens språkutveckling, till exempel hur mycket turkiska eller svenska barnen hör eller pratar med deras föräldrar under dagen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett viktigt resultat är att även om barn har ett mindre ordförråd på svenska än turkiska när de är fyra till fem år gamla, så ökar det och blir jämförbart med deras turkiska ordförråd när de är sex år. När barnen blir utsatta för det svenska språket, bland annat genom skolan, kommer deras svenska ordförråd ikapp det turkiska. Det är kanske inte någon stor överraskning men vi kunde visa det tydligt på denna grupp.  Ett annat viktigt fynd är att det finns många individuella variationer bland tvåspråkiga barn även om de pratar samma språk. Tvåspråkiga barn behöver mycket input för att bli lika skickliga i båda språken vilket kan innebära att det behövs en större arbetsinsats från deras föräldrar och lärare. Många olika faktorer påverkar språkutvecklingen hos tvåspråkiga barn, hur mycket de hör och använder ett språk, vem de hör tala och när de först börjar höra språket.

– Vi kunde också se att barn med språkstörning inte bör bedömas i endast ett språk utan i deras båda språk. Det kan vara svårt och logopeder måste därför även undersöka olika bakgrundsfaktorer, exempelvis vilken språkinput barnen har fått, deras familjs egenskaper, hur barnen uppför sig i skolan och vidare, för att se om de kan ha en språkstörning.

Vad överraskade dig?

– Att barn kan få bra poäng i tester när det kommer till berättelser utan att nödvändigtvis få bra poäng i ordförrådstestet på samma språk. Detta betyder att barn kan skapa en ganska bra berättelse trots ett begränsat ordförråd.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla tvåspråkiga barn i Sverige, och kanske andra länder, kan ha nytta av resultaten. Avhandlingen möjliggör för logopeder, lärare samt familjer som hanterar tvåspråkiga barn att få en större förståelse för språkutveckling hos dessa barn.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-05-25 09:56 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-06-02 16:17 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lek kommer före ord

Förskolebarn som är nya för det svenska språket interagerar med andra barn genom leken långt innan de behärskar språket. Det visar Robin Samuelsson som forskat om tvåspråkiga barn.

Språkliga loopar skapar förutsättningar för lärande

Flerspråkiga elever lär sig naturvetenskap genom att röra sig mellan vardagligt och ämnesspecifikt språk, mellan modersmål och svenska. Genom att använda flera språkliga resurser skapas bättre förutsättningar för lärande, säger forskaren Annika Karlsson.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Den bredaste pedagogiken

Specialpedagogik ska genomsyra hela skolan och inte bara beröra de specialpedagogiska professionerna. Det är huvudbudskapet i en ny intressant antologi.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!