Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år – men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska. Det visar Buket Öztekins avhandling.

Buket Öztekin
Buket Öztekin

Född 1986
Bor i Uppsala

Disputerade 2020-01-25
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Typical and atypical language development in Turkish-Swedish bilingual children aged 4–7

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag var logoped i Turkiet och jobbade mycket med barn som hade en språkstörning. När jag hörde om projektet på Uppsala universitet blev jag intresserad av att arbeta med tvåspråkiga barn eftersom världen har blivit mer och mer tvåspråkig, och mer forskning handlar om tvåspråkiga barn. Jag tycker att det är väldigt roligt att arbeta med barn, därför blev det här projektet extra intressant för mig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om språkutveckling hos tvåspråkiga barn i Sverige, svenska och turkiska, som är mellan fyra och sju år. Jag har undersökt hur de utvecklar sitt ordförråd och sina berättelser i både svenska och turkiska med tiden och om utvecklingen av de två språken är likadan eller om några barn har bättre kunskap i ett språk jämfört med det andra. Jag har även undersökt vad som påverkar barnens språkutveckling, till exempel hur mycket turkiska eller svenska barnen hör eller pratar med deras föräldrar under dagen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett viktigt resultat är att även om barn har ett mindre ordförråd på svenska än turkiska när de är fyra till fem år gamla, så ökar det och blir jämförbart med deras turkiska ordförråd när de är sex år. När barnen blir utsatta för det svenska språket, bland annat genom skolan, kommer deras svenska ordförråd ikapp det turkiska. Det är kanske inte någon stor överraskning men vi kunde visa det tydligt på denna grupp.  Ett annat viktigt fynd är att det finns många individuella variationer bland tvåspråkiga barn även om de pratar samma språk. Tvåspråkiga barn behöver mycket input för att bli lika skickliga i båda språken vilket kan innebära att det behövs en större arbetsinsats från deras föräldrar och lärare. Många olika faktorer påverkar språkutvecklingen hos tvåspråkiga barn, hur mycket de hör och använder ett språk, vem de hör tala och när de först börjar höra språket.

– Vi kunde också se att barn med språkstörning inte bör bedömas i endast ett språk utan i deras båda språk. Det kan vara svårt och logopeder måste därför även undersöka olika bakgrundsfaktorer, exempelvis vilken språkinput barnen har fått, deras familjs egenskaper, hur barnen uppför sig i skolan och vidare, för att se om de kan ha en språkstörning.

Vad överraskade dig?

– Att barn kan få bra poäng i tester när det kommer till berättelser utan att nödvändigtvis få bra poäng i ordförrådstestet på samma språk. Detta betyder att barn kan skapa en ganska bra berättelse trots ett begränsat ordförråd.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla tvåspråkiga barn i Sverige, och kanske andra länder, kan ha nytta av resultaten. Avhandlingen möjliggör för logopeder, lärare samt familjer som hanterar tvåspråkiga barn att få en större förståelse för språkutveckling hos dessa barn.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-05-25 09:56 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-06-02 16:17 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lek kommer före ord

Förskolebarn som är nya för det svenska språket interagerar med andra barn genom leken långt innan de behärskar språket. Det visar Robin Samuelsson som forskat om tvåspråkiga barn.

Språkliga loopar skapar förutsättningar för lärande

Flerspråkiga elever lär sig naturvetenskap genom att röra sig mellan vardagligt och ämnesspecifikt språk, mellan modersmål och svenska. Genom att använda flera språkliga resurser skapas bättre förutsättningar för lärande, säger forskaren Annika Karlsson.

Skollunchen spelar en viktig roll för barns matvanor

Skollunchen har stor betydelse för barns matvanor, men är också en källa till rött och processat kött. Det går att få till en skolmåltid som är klimatsmart utan att göra så stora förändringar, menar forskaren Patricia Eustachio Colombo.

Dålig ekonomi ger högre risk att utsättas för mobbning

Elever som ofta missar sociala aktiviteter för att de inte har råd att delta löper högre risk att inte ha någon vän i skolklassen och att vara utsatta för mobbning, visar Simon Hjalmarssons avhandling.

Stop motion-animationer synliggör det osynliga i naturvetenskap

Genom att göra stop motion-animationer i naturvetenskapen blir naturvetenskapliga fenomen tydligare för eleverna. Det visar Daniel Orraryds avhandling.

Lärarstudenter skapar sin läraridentitet i interaktion med andra

Läraridentiteten byggs upp i interaktion med andra under utbildningens gång. Det visar Johan Christensson som belyser hur lärarstudenter med hjälp av erfarenheter från utbildningen, praktiken på skolor och vardagslivet skapar sin läraridentitet.  

Situation och stress påverkar val av ord

Att välja fel ord vid inlärning av ett nytt språk handlar oftast inte om att man inte vet vad som är rätt utan om olika situationsfaktorer, exempelvis stress. Det visar Lari-Valtteri Suhonen som forskat om vanligt förekommande svårigheter vid språkinlärning och dess orsaker.

Inbyggda intressekonflikter i geografiämnets kursplan

Processen bakom kursplanen i ämnet geografi är komplex och konfliktfylld. Det visar David Örbring som också undersökt hur geografilärare i årskurs 7-9 beskriver och uppfattar kursplanen.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Indisk skola ger annan syn på sekulär religionsundervisning

Vad kan religionsundervisningen i svensk skola lära sig av hur den indiska skolan hanterar religion? Kristian Niemi hoppas att hans forskning kan bidra till reflektioner om vad sekulär undervisning kan betyda – respekt eller avstånd?

Praktiska musikexempel viktiga i musikundervisningen

Det krävs en lång kedja av mellanliggande begrepp för att koppla ett musikteoretiskt diagram till elevernas musikaliska erfarenheter. Det visar Niklas Rudbäck som forskat om hur lärare och elever hanterar kvintcirkeln.

Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laurence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

Undervisningen skräddarsys genom val av läromedel

Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll och digitala verktyg har stor betydelse för ökad mångfald. Men facklitteraturen lyser med sin frånvaro, visar Tomas Widholm som forskat om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
VR tar skolan till hemmasittare

Elever med psykisk ohälsa, eller har andra skäl, kan via VR få tillgång till undervisningen och en ökad känsla av närvaro på egna villkor. Både Kungsbacka och Eskilstuna kommun testar just nu att införa tekniken för att stötta elevhälsan.

Growing principals into strategic talent leaders

Why aren’t we guiding principals to be stewards of a crucial resource—teacher talent?

Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Magisk lekvärld för lärande

Med hjälp av en liten, liten gumma skapades en uppskattad lärmiljö på nystartade förskolan Nyckelpigan i Hedemora.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.