Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år – men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska. Det visar Buket Öztekins avhandling.

Buket Öztekin
Buket Öztekin

Född 1986
Bor i Uppsala

Disputerade 2020-01-25
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Typical and atypical language development in Turkish-Swedish bilingual children aged 4–7

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag var logoped i Turkiet och jobbade mycket med barn som hade en språkstörning. När jag hörde om projektet på Uppsala universitet blev jag intresserad av att arbeta med tvåspråkiga barn eftersom världen har blivit mer och mer tvåspråkig, och mer forskning handlar om tvåspråkiga barn. Jag tycker att det är väldigt roligt att arbeta med barn, därför blev det här projektet extra intressant för mig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om språkutveckling hos tvåspråkiga barn i Sverige, svenska och turkiska, som är mellan fyra och sju år. Jag har undersökt hur de utvecklar sitt ordförråd och sina berättelser i både svenska och turkiska med tiden och om utvecklingen av de två språken är likadan eller om några barn har bättre kunskap i ett språk jämfört med det andra. Jag har även undersökt vad som påverkar barnens språkutveckling, till exempel hur mycket turkiska eller svenska barnen hör eller pratar med deras föräldrar under dagen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett viktigt resultat är att även om barn har ett mindre ordförråd på svenska än turkiska när de är fyra till fem år gamla, så ökar det och blir jämförbart med deras turkiska ordförråd när de är sex år. När barnen blir utsatta för det svenska språket, bland annat genom skolan, kommer deras svenska ordförråd ikapp det turkiska. Det är kanske inte någon stor överraskning men vi kunde visa det tydligt på denna grupp.  Ett annat viktigt fynd är att det finns många individuella variationer bland tvåspråkiga barn även om de pratar samma språk. Tvåspråkiga barn behöver mycket input för att bli lika skickliga i båda språken vilket kan innebära att det behövs en större arbetsinsats från deras föräldrar och lärare. Många olika faktorer påverkar språkutvecklingen hos tvåspråkiga barn, hur mycket de hör och använder ett språk, vem de hör tala och när de först börjar höra språket.

– Vi kunde också se att barn med språkstörning inte bör bedömas i endast ett språk utan i deras båda språk. Det kan vara svårt och logopeder måste därför även undersöka olika bakgrundsfaktorer, exempelvis vilken språkinput barnen har fått, deras familjs egenskaper, hur barnen uppför sig i skolan och vidare, för att se om de kan ha en språkstörning.

Vad överraskade dig?

– Att barn kan få bra poäng i tester när det kommer till berättelser utan att nödvändigtvis få bra poäng i ordförrådstestet på samma språk. Detta betyder att barn kan skapa en ganska bra berättelse trots ett begränsat ordförråd.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla tvåspråkiga barn i Sverige, och kanske andra länder, kan ha nytta av resultaten. Avhandlingen möjliggör för logopeder, lärare samt familjer som hanterar tvåspråkiga barn att få en större förståelse för språkutveckling hos dessa barn.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-05-25 09:56 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-06-02 16:17 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lek kommer före ord

Förskolebarn som är nya för det svenska språket interagerar med andra barn genom leken långt innan de behärskar språket. Det visar Robin Samuelsson som forskat om tvåspråkiga barn.

Språkliga loopar skapar förutsättningar för lärande

Flerspråkiga elever lär sig naturvetenskap genom att röra sig mellan vardagligt och ämnesspecifikt språk, mellan modersmål och svenska. Genom att använda flera språkliga resurser skapas bättre förutsättningar för lärande, säger forskaren Annika Karlsson.

Rektor i förskolan

Välkommen till Skolportens årliga konferens för sig som är rektor i förskolan. Under två dagar fokuserar vi på din roll som ledare med föreläsningar som belyser din yrkesroll från olika perspektiv.

Specialpedagogik i förskolan

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som vill fördjupa dig inom specialpedagogik i förskolan! Konferensen innehåller föreläsningar om aktuell forskning samt ämnen av mer praktisk karaktär.

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Interaktion och lärande i fokus i förskolans gruppindelningar

För majoriteten förskollärare står barnens interaktion och lärande i fokus vid gruppindelningar, visar Panagiota Nasiopoulous avhandling. Men den visar också att nära en tredjedel av förskollärarna i studien nedprioriterar skriv- och läsinlärning.

Rösten ger förskolans yngsta plats i det offentliga rummet

Genom en experimenterande forskningsmetod visar Christine Eriksson hur forskare tillsammans med pedagoger kan arbeta för att ge små barn möjligheter att genom rösten producera plats och utrymme i samhället.

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Förskolan närmar sig den obligatoriska skolan

Förskolan har de senaste decennierna knutits allt närmare den obligatoriska skolan och därmed blivit en del av den så kallade kunskapsekonomin. Det framgår i Magdalena Sjöstrand Öhrfelts forskning.

Minoritetsspråkiga barns rätt till likvärdig undervisning – en utmaning för förskolan

Flerspråkighet är fortfarande inte en del av förskolans övriga verksamhet. Det konstaterar Ellinor Skaremyr som visar att undervisning i förskolan inte är likvärdig vad gäller barns möjligheter att få utveckla språk, identitet och kulturell tillhörighet.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.