Tvåspråkiga har inte bättre exekutiv förmåga

Tvåspråkiga personer tränar inte exekutiva funktioner, som exempelvis arbetsminne, när de skiftar mellan språk. Det konstaterar Jussi Jylkkä som har undersökt sambanden mellan språkbytande och exekutiva funktioner.

Jussi Jylkkä
Jussi Jylkkä

Född 1982
Bor i Åbo, Finland

Disputerade 2017-12-15
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Bilingual Language Switching and Executive Functions

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag var intresserad av kognitiv psykologi generellt så jag tänkte att det kunde passa mig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om tvåspråkighet och exekutiva funktioner. I tidigare forskning har man föreslagit att tvåspråkiga har bättre exekutiv förmåga (inhibition, flexibilitet och arbetsminne) än enspråkiga. Denna förmåga kan uppstå från att tvåspråkigt beteende, främst språkbytande, tränar exekutiva funktioner. Färskare analyser visar dock att evidens för den här förmågan inte är robust. I avhandlingen undersöker jag sambanden mellan språkbytande och exekutiva funktioner.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag hittade inga konsistenta samband mellan språkbytande och exekutiva funktioner. Det tyder på att man sannolikt inte tränar exekutiva funktioner genom språkbytande. Tvåspråkighet har många fördelar i vardagligt liv, men tvåspråkiga har troligtvis inte en bättre exekutiv förmåga.

Vad överraskade dig?

– Att det inte finns någon tvåspråkig exekutiv fördel, enligt färska systematiska metaanalyser, tvärtemot vad tidigare forskning påstår. Man kan nästan aldrig lita på enskilda studier, endast på systematiska metaanalyser.

Vem har nytta av dina resultat?

– Människor som vill träna exekutiva funktioner eller arbetsminne. Att lära sig ett nytt språk innebär inte någon effektiv träning av exekutiva funktioner, även om det kan vara nyttigt och roligt. Man borde också vara mycket skeptisk gällande program på nätet som påstår att de tränar exekutiva funktioner: det är sannolikt inte möjligt, utan de vill bara ha dina pengar.

– På teoretisk nivå är det mest viktigaste fyndet att språkbytande troligtvis inte litar på generella exekutiva funktioner utan i stället på uppgiftsspecifika kognitiva mekanismer. Detta är överraskande och borde utforskas mer i framtiden.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-02-07 09:49 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-02-15 14:18 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Nordiskt samarbete stärkte lärarna handlingsberedskap

Sara Willermark har utforskat ett nordiskt skolutvecklingsprojekt. Resultaten visar att trots många utmaningar, stärktes lärarna i sin profession och då särskilt sin handlingsberedskap.

Pedagogisk skicklighet likställs med undervisningserfarenhet och handledning av doktorander

Sara Levanders har utforskat vilken innebörd och vilket värde pedagogisk skicklighet  tillskrivs vid anställning av universitetslärare.

Negativa effekter av differentierade skolmiljöer

Att dela upp elever utifrån skolprestation, så kallad differentiering, kan underminera jämlikheten i skolan, visar Marcus Östermans forskning.

Förskollärare tar mer ansvar än vad yrket kräver

Förskollärare tar ett ansvar, långt bortom vad uppdraget faktiskt kräver. Forskaren Mie Josefson slås också av att förskollärare värjer sig mot begreppet omsorg, trots dess starka förankring i förskolan.

Tvåspråkiga har inte bättre exekutiv förmåga

Jussi Jylkkä visar att tvåspråkiga personer inte tränar exekutiva funktioner, exempelvis arbetsminne, när de skiftar mellan språk. Därmed strider hans resultat mot tidigare forskning.

SNI i undervisningen kräver tydliga strategier hos lärare

Lärare ställs inför stora utmaningar när samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll, SNI, förs in i klassrummet. Framför allt när det gäller att förhålla sig till såväl ämnesplan som vikten av fria diskussioner, visar Ulrika Bossér.

Lärarutbildning formad för den perfekta studenten

Som student på lärarutbildningen klarar man sig bäst om man är ung, frisk och ambitiös. För existentiella frågor finns inte utrymme, visar Monica Vikner Stafbergs undersökning som handlar om lärares bildningsgångar.

Utbildning i entreprenörskap kräver tid för reflektion

Lärandeprocessen hos studenter i entreprenörskap utvecklas bättre när det reflektiva tänkandet stimuleras. Det visar Gustav Hägg som i sin avhandling problematiserar entreprenörskapsutbildningar som ofta är aktionsorienterade.

Känsla av tillhörighet skapar engagemang i skolan

Känsla av tillhörighet är en grundbult för elevers engagemang i skolan. Helena Anderssons forskning visar också att dynamiska gruppindelningar över klassgränser ökar engagemanget bland eleverna.

Äldre elever får för lite dagsljus och rörelse

Elever på högstadiet får alldeles för lite av både rörelse och solljus under skoldagen. Det konstaterar Peter Pagels som forskat om skolgårdens och rastens betydelse för elevers hälsa.

Inkluderande undervisning kräver tydliga strategier

Elaine Kotte har forskat om lärarteam som strävar efter att skapa inkluderande lärmiljöer. Resultaten visar att lärare är positivt inställda och sätter stor vikt vid samtliga elevers rätt till gemenskap i undervisningen. Samtidigt är lärarna medvetna om  att detta är svårt att genomföra i praktiken.

Preventiva metoder effektiva mot psykisk ohälsa hos skolungdomar

Ångest, depression och sociala problem minskar hos elever som får ta del av förebyggande metoder mot psykisk ohälsa. Det visar Hans Löfgrens forskning.

Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Vardagsfungerande hos barn som är för tidigt födda

Anna Karin Anderssons forskning visar att för tidig födsel har mindre betydelse för barns vardagsfungerande än beteendeproblem som exempelvis hyperaktivitet.

Så påverkar utbildning och hälsa personers inkomst

Ett års extra utbildning betyder omkring 5-6 procents högre årsinkomst från 35-årsåldern ända in i pensionsåldern. Det visar Elisabeth Lång som forskat om hur olika faktorer påverkar arbetsmarknaden och hur mycket personer tjänar.

Personliga erfarenheter påverkar lärares arbete med serier i undervisningen

Vad händer när lärare sätter serier i händerna på elever i olika åldrar? Lars Wallner har utforskat frågan och funnit att lärare använder sin egen erfarenhet av att läsa serier som barn för att bedöma om materialet är användbart eller inte i deras klasser.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Förskola i Skolporten
  Nytt nr av Skolporten ute 7 februari

Tema: Förskola i Skolporten

Tema: Undervisning i förskolan. I den kommande läroplanen för förskolan betonas undervisningen. Men hur ska den se ut för de allra minsta? Missa inte kampanjpriset – 2 nr för 99 kr! (endast för nya prenumeranter)

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Elevers syn på mobiler i skolan nyanserad

I sin avhandling har Torbjörn Ott funnit att mobiltelefonen kan ses som både störande och nyttig i skolan. Medier och lagstiftning har fokuserat på de negativa sidorna men Torbjörn Ott pekar på att lärare, och i synnerhet elever, ser att mobilen är en del i själva infrastrukturen för lärande.

Demokratihandboken

Att vaccinera samhället mot odemokratiska krafter går inte. Men vi kan alla träna oss i demokratins metoder och verktyg.  I Demokratihandboken – prata, lyssna, förändra! samlar vi tips om hur du tar ditt engagemang vidare. (pdf)

Fördelar med delat rektorskap

Finns prestigelöshet, ömsesidigt förtroende och gemensamma värderingar så kan ett delat rektorskap fungera, visar ett nytt forskningsprojekt. "Skollagen borde skrivas om så att man tillåter flera chefer som delar ansvar", säger Marianne Döös, professor vid Stockholms universitet.

Forskning: Skolbibliotek höjer elevprestationer

På skolor där det finns fackutbildade skolbibliotekarier läser eleverna mer och presterar bättre, visar forskning. Ändå saknar hälften av Sveriges elever just det. Nu förtydligas skolbibliotekens roll i läroplanen.

Nu ska lärare koda

I ett nytt och unikt program ska lärare från fem olika skolhuvudmän lära sig om programmering. Det hela följs av forskare.