Tvåspråkiga har inte bättre exekutiv förmåga

Tvåspråkiga personer tränar inte exekutiva funktioner, som exempelvis arbetsminne, när de skiftar mellan språk. Det konstaterar Jussi Jylkkä som har undersökt sambanden mellan språkbytande och exekutiva funktioner.

Jussi Jylkkä
Jussi Jylkkä

Född 1982
Bor i Åbo, Finland

Disputerade 2017-12-15
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Bilingual Language Switching and Executive Functions

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag var intresserad av kognitiv psykologi generellt så jag tänkte att det kunde passa mig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om tvåspråkighet och exekutiva funktioner. I tidigare forskning har man föreslagit att tvåspråkiga har bättre exekutiv förmåga (inhibition, flexibilitet och arbetsminne) än enspråkiga. Denna förmåga kan uppstå från att tvåspråkigt beteende, främst språkbytande, tränar exekutiva funktioner. Färskare analyser visar dock att evidens för den här förmågan inte är robust. I avhandlingen undersöker jag sambanden mellan språkbytande och exekutiva funktioner.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag hittade inga konsistenta samband mellan språkbytande och exekutiva funktioner. Det tyder på att man sannolikt inte tränar exekutiva funktioner genom språkbytande. Tvåspråkighet har många fördelar i vardagligt liv, men tvåspråkiga har troligtvis inte en bättre exekutiv förmåga.

Vad överraskade dig?

– Att det inte finns någon tvåspråkig exekutiv fördel, enligt färska systematiska metaanalyser, tvärtemot vad tidigare forskning påstår. Man kan nästan aldrig lita på enskilda studier, endast på systematiska metaanalyser.

Vem har nytta av dina resultat?

– Människor som vill träna exekutiva funktioner eller arbetsminne. Att lära sig ett nytt språk innebär inte någon effektiv träning av exekutiva funktioner, även om det kan vara nyttigt och roligt. Man borde också vara mycket skeptisk gällande program på nätet som påstår att de tränar exekutiva funktioner: det är sannolikt inte möjligt, utan de vill bara ha dina pengar.

– På teoretisk nivå är det mest viktigaste fyndet att språkbytande troligtvis inte litar på generella exekutiva funktioner utan i stället på uppgiftsspecifika kognitiva mekanismer. Detta är överraskande och borde utforskas mer i framtiden.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-02-07 09:49 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2018-04-12 11:15 av Hedda Lovén


Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Engagerade vuxna ökar små barns inlevelseförmåga

För att människor ska fungera socialt är det viktigt att kunna förstå andras perspektiv. Forskare är oeniga om när barn utvecklar den inlevelseförmågan. Många anser att det sker först i fyraårsåldern, men forskning vid Lunds universitet visar att barn kan visa denna förmåga tidigare – om de upplever situationerna tillsammans med engagerade vuxna.

Vad lär sig eleverna av din undervisning?

Mei Kuin Lais forskning visar att elever inte alltid lär sig vad läraren tänkt av undervisningen. Hon betonar vikten av att samla in och studera data från det egna klassrummet för att undersöka vad eleverna de facto lär sig.

Why teens should understand their own brains (and why their teachers should, too!)

Human brains are still developing throughout our teenage and early adult years. Knowing more about the way they work can teach us about how schools can work, too.

6 tips for picking the right projection tech

Choosing interactive projection technology is an important decision that can affect students’ learning environment and their collaborative activities, writes Chad Lewis, director of technology at Tampa Preparatory School. Lewis explains how his school used a six-question criterion to evaluate projection technology, considering both compatibility and student needs.

Förskolebarn löser problem med matematiska handlingar i legoleken

Problemlösning är en viktig matematisk aktivitet som barnen utför i legoleken och en förutsättning för matematisk utveckling. För att barn ska ges bästa möjliga förutsättningar att utveckla denna matematiska aktivitet behövs det matematisk kompetent förskolepersonal som är närvarande och deltagande i barns lekaktiviteter som kan stötta och utveckla barns problemlösande, menar Anders Albinsson, LiU.