Tvåspråkiga har inte bättre exekutiv förmåga

Tvåspråkiga personer tränar inte exekutiva funktioner, som exempelvis arbetsminne, när de skiftar mellan språk. Det konstaterar Jussi Jylkkä som har undersökt sambanden mellan språkbytande och exekutiva funktioner.

Jussi Jylkkä
Jussi Jylkkä

Född 1982
Bor i Åbo, Finland

Disputerade 2017-12-15
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Bilingual Language Switching and Executive Functions

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag var intresserad av kognitiv psykologi generellt så jag tänkte att det kunde passa mig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om tvåspråkighet och exekutiva funktioner. I tidigare forskning har man föreslagit att tvåspråkiga har bättre exekutiv förmåga (inhibition, flexibilitet och arbetsminne) än enspråkiga. Denna förmåga kan uppstå från att tvåspråkigt beteende, främst språkbytande, tränar exekutiva funktioner. Färskare analyser visar dock att evidens för den här förmågan inte är robust. I avhandlingen undersöker jag sambanden mellan språkbytande och exekutiva funktioner.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag hittade inga konsistenta samband mellan språkbytande och exekutiva funktioner. Det tyder på att man sannolikt inte tränar exekutiva funktioner genom språkbytande. Tvåspråkighet har många fördelar i vardagligt liv, men tvåspråkiga har troligtvis inte en bättre exekutiv förmåga.

Vad överraskade dig?

– Att det inte finns någon tvåspråkig exekutiv fördel, enligt färska systematiska metaanalyser, tvärtemot vad tidigare forskning påstår. Man kan nästan aldrig lita på enskilda studier, endast på systematiska metaanalyser.

Vem har nytta av dina resultat?

– Människor som vill träna exekutiva funktioner eller arbetsminne. Att lära sig ett nytt språk innebär inte någon effektiv träning av exekutiva funktioner, även om det kan vara nyttigt och roligt. Man borde också vara mycket skeptisk gällande program på nätet som påstår att de tränar exekutiva funktioner: det är sannolikt inte möjligt, utan de vill bara ha dina pengar.

– På teoretisk nivå är det mest viktigaste fyndet att språkbytande troligtvis inte litar på generella exekutiva funktioner utan i stället på uppgiftsspecifika kognitiva mekanismer. Detta är överraskande och borde utforskas mer i framtiden.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-02-07 09:49 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2018-04-12 11:15 av Hedda Lovén


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Två myter påverkar svenska skolelever: ”Finns risker”

Myter om hjärnan påverkar i klassrummen. När lärare anpassar undervisningen efter felaktiga föreställningar om hjärnan kan det leda till att elever inte når sin fulla potential, enligt forskaren Anita Norlund. SvD listar de vanligaste myterna.

Tonåringar med dubbla beteendeproblem behöver anpassade insatser

Ny forskning visar att det är viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna behandla barnen på rätt sätt. En tonåring som har antisociala problem måste få hjälp med det emotionella före det kognitiva, medan det omvända gäller för någon som har utagerande beteendeproblem.

Lärare självkritiska till egen undervisning i NO-ämnena

Lärare ser brister i sin egen kommunikation med elever i NO-ämnena i åk 7-9. Samtidigt saknar de verkligt stödmaterial för att jobba språkutvecklande med sina elever. Det visar ett stort avslutat forskningsprojekt om lärares roll och möjligheter med att öka elevernas NO kunskaper och samtidigt arbeta språkutvecklande.

Forskare: Så kan hjärnkunskap lyfta skoleleverna

Hjärnforskning skulle stärka lärarutbildningarna, tror hjärnforskaren Julia Uddén. Läsinlärning och undervisning i svenska som andraspråk är två områden där hjärnforskningen och psykologin kan tillföra något i klassrummen.

Staying Mission Focused as a Leader

School leaders can resist the urge to micromanage by focusing on the most important goal: helping students and teachers succeed.