Tvåspråkighet och dyslexi en utmaning för skolan

Tvåspråkighet anses ofta ha en positiv påverkan på kognitiva förmågor, men Niloufar Jalali-Moghadams avhandling visar att tvåspråkiga barn med läs- och skrivsvårigheter behöver längre tid för att lösa problem och sortera information än andra elever.

Niloufar Jalali-Moghadam
Niloufar Jalali-Moghadam

Född november 1981
i Iran

Disputerade 2016-02-05
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Childhood Bilingualism and Reading Difficulties: Insights from Cognition and Pedagogy

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som barn- och ungdomspsykolog och kom till Sverige för fem år sedan. Mitt barn är tvåspråkigt så mitt intresse för ämnet är både personligt och vetenskapligt. Att kunna kommunicera på ett annat språk än sitt modersmål är viktigt för barns utveckling.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga barn påverkar kognitiva förmågor och exekutiva funktioner som arbetsminne samt och långtidsminne. Jag har genomfört lästester, kognitiva tester samt enkäter för att undersöka hur barnen använder språket och hur deras språkutveckling ser ut i bägge språken.

– Jag har intervjuat föräldrar samt speciallärare och specialpedagoger om deras erfarenheter och synpunkter kring särskilt stöd för tvåspråkiga barn med dyslexi. Barnen som ingår i studien är mellan nio och tolv år och är indelade i fyra olika grupper: Två tvåspråkiga grupper där den ena gruppen består av barn med dyslexi och den andra gruppen fungerar som kontrollgrupp. De två andra grupperna består av svensktalande enspråkiga barn med dyslexi samt svensktalande enspråkiga barn utan dyslexi. Jag har jämfört barnens kognitiva förmågor i de olika grupperna. I avhandlingen har jag också använt mig av tre olika databaser: En databas med tvåspråkiga barn i Iran, en annan med barn från Iran som har invandrat till Sverige och ytterligare en databas med speciallärare och specialpedagoger från hela Sverige.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Tvåspråkighet har generellt en positiv påverkan på kognitiva förmågor, med bättre exekutiva funktioner som resultat, men min avhandling visar att det inte gäller för tvåspråkiga barn med läs- och skrivsvårigheter. De barnen behöver längre tid för att lösa problem och sortera information, vilket är exempel på hjärnans exekutiva funktioner. Lärarna i studien anser att de behöver mer kunskap om tvåspråkighet och dyslexi. Det är svårt för dem att veta vad som orsakar problem för barnen. Lärarna ser att det finns behov av ett annat stöd för de tvåspråkiga barnen men det saknas tid och resurser. De vittnar också om att det behövs ett bättre samarbete med modersmålslärarna för att man ska kunna titta på vad som orsakar problem för barnen. Sammanfattningsvis visar min studie att tvåspråkiga barn med dyslexi behöver ett särskilt stöd som är anpassat för dem.

Vad överraskade dig?

– Framför allt att lärare som har en tät kontakt med de tvåspråkiga barnen och är ansvariga för att ge dem lämpligt stöd känner sig osäkra på om de kan erbjuda rätt stöd. De lärarna behöver mer kunskap och resurser.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskare inom det här fältet, men även skolan och lärare.

Åsa Lasson

 

 

Sidan publicerades 2016-03-14 10:02 av
Sidan uppdaterades 2016-03-16 14:39 av


Relaterat

Teckenspråk och svenska stärker NO-undervisning

I undervisningen i NO för döva och hörselskadade pendlar lärare och elever fritt mellan teckenspråk och det skrivna svenska språket. De flytande gränserna mellan språken fördjupar lärandet, konstaterar Camilla Lindahl i sin avhandling.

Möjligheter och begränsningar i flerspråkig språkundervisning i en teckenspråkig skolmiljö

Hur ser språkundervisningen i engelska och spanska ut i en specialskola för döva elever? Det har Karin Allard undersökt. ”De viktigaste resultaten visar på vilket sätt språkundervisningen som jag har studerat har kunnat stödja eleverna i sitt eget språklärande”, säger hon.

Små barn använder kroppen för att skapa mening av läsande och skrivande 

Små barn använder kroppen och kroppsspråk för att förstå läsande och skrivande på förskolan. Det visar Hanna Thuressons avhandling om barns meningsskapande om läsande och skrivande i förskolan.

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Jämförelser kraftfullt verktyg i undervisning om folkmord

Att i historieundervisningen jämföra olika folkmord ger eleverna förutsättningar att både fördjupa sina historiska kunskaper om folkmord och utveckla sin förmåga att dra lärdomar av historien. Det visar Steven Dahl i sin avhandling.

Privatekonomi – en ’gökunge’ inom samhällskunskapen

Undervisning om privatekonomi inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet kretsar oftast kring frågor om hushållsekonomi. Genom att vidga perspektivet kan privatekonomi integreras i samhällskunskapen på ett relevant sätt, visar Mattias Björklund.

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Mindre utrymme för kreativitet i svenskundervisningen

Lärare vill utveckla elevernas läsande, väcka deras läslust och arbeta mer kreativt. Men trycket utifrån leder till en undervisning som fokuserar på kunskapsmätning och bedömning, visar Maria Larsson i sin avhandling.

Gymnasier profilerar sig med omtanke och gemenskap

Mindre av hårdnackad konkurrens. Mer av mjuka värden kring omtanke och tillhörighet. Cia Gustrén har undersökt gymnasieskolors självpresentationer på webben.

Elevers språkliga normkritik skapar nya normer

I syfte att inkludera, undvika sexism och utpekande av kön pågick ett normkritisk språkarbete bland eleverna på en gymnasieskola. Men de nya språknormerna skapade samtidigt en oro för att råka säga fel, konstaterar Henning Årman som undersökt gymnasieelevers syn på vardagsspråk i relation till bland annat sexualitet och kön.

Fragmentiserade fakta i läromedel i juridik

Läromedel i juridik domineras av fragmentiserade fakta om juridiska regler. Det visar Mona-Lisa Henriksson som menar att ämnet behöver innehålla både juridisk problemlösning och moraliskt meningsskapande för att bli relevant för elever och samhälle.

Ojämlikt i matematikundervisningen

I Sverige finns det en tydlig ojämlikhet i matematikkunskaperna utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar. Det menar forskaren Victoria Rolfe.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Språkutvecklande förskola kräver kunskap och kompetens!

I dag presenterar Ifous Språkutvecklande förskola – en kunskapsöversikt om språkutvecklande arbete i förskola. Den är framtagen för att bidra med kunskaper som kan underlätta förskolans språkutvecklande arbete, så att alla barn, utifrån sina individuella förutsättningar, får möjlighet att utvecklas optimalt.

Här stöttar man skolorna för att främja närvaroarbetet

Att tidigt fånga upp elevers frånvaro är viktigt. På Pedagogiskt center arbetar personalen i nära samarbete med Elevhälsan med att stödja skolorna i Helsingborg i deras pedagogiska arbete. För att främja närvaro arbetar de bland annat med att utveckla och stärka mentorns roll, utveckla lärmiljöer och att stödja verksamheten med digitala system.

Innovation ger värde för undervisningen

Innovation är ett mindset där man testar sådant som man tror ökar undervisningens kvalitet, elevernas upplevelse eller sparar tid. Något som ger värde. Därför kan innovation också vara att sluta göra någonting, säger Leif Denti, som forskar på ledarskap, kreativitet och organisatorisk innovation vid Göteborgs universitet.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Pojkar tenderar att premieras på idrottslektionerna

Skolan ska främja pojkars och flickors lika rätt och möjligheter när det gäller idrott och hälsa. Det framgår i den svenska läroplanen. Men trots det är undervisningen inte jämställd och flickor och pojkar blir behandlade olika.