2016-03-14 10:02  986 Dela:

Tvåspråkighet och dyslexi en utmaning för skolan

Tvåspråkighet anses ofta ha en positiv påverkan på kognitiva förmågor, men Niloufar Jalali-Moghadams avhandling visar att tvåspråkiga barn med läs- och skrivsvårigheter behöver längre tid för att lösa problem och sortera information än andra elever.

Niloufar Jalali-Moghadam
Niloufar Jalali-Moghadam

Född november 1981
i Iran

Disputerade 2016-02-05
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Childhood Bilingualism and Reading Difficulties: Insights from Cognition and Pedagogy

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som barn- och ungdomspsykolog och kom till Sverige för fem år sedan. Mitt barn är tvåspråkigt så mitt intresse för ämnet är både personligt och vetenskapligt. Att kunna kommunicera på ett annat språk än sitt modersmål är viktigt för barns utveckling.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga barn påverkar kognitiva förmågor och exekutiva funktioner som arbetsminne samt och långtidsminne. Jag har genomfört lästester, kognitiva tester samt enkäter för att undersöka hur barnen använder språket och hur deras språkutveckling ser ut i bägge språken.

– Jag har intervjuat föräldrar samt speciallärare och specialpedagoger om deras erfarenheter och synpunkter kring särskilt stöd för tvåspråkiga barn med dyslexi. Barnen som ingår i studien är mellan nio och tolv år och är indelade i fyra olika grupper: Två tvåspråkiga grupper där den ena gruppen består av barn med dyslexi och den andra gruppen fungerar som kontrollgrupp. De två andra grupperna består av svensktalande enspråkiga barn med dyslexi samt svensktalande enspråkiga barn utan dyslexi. Jag har jämfört barnens kognitiva förmågor i de olika grupperna. I avhandlingen har jag också använt mig av tre olika databaser: En databas med tvåspråkiga barn i Iran, en annan med barn från Iran som har invandrat till Sverige och ytterligare en databas med speciallärare och specialpedagoger från hela Sverige.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Tvåspråkighet har generellt en positiv påverkan på kognitiva förmågor, med bättre exekutiva funktioner som resultat, men min avhandling visar att det inte gäller för tvåspråkiga barn med läs- och skrivsvårigheter. De barnen behöver längre tid för att lösa problem och sortera information, vilket är exempel på hjärnans exekutiva funktioner. Lärarna i studien anser att de behöver mer kunskap om tvåspråkighet och dyslexi. Det är svårt för dem att veta vad som orsakar problem för barnen. Lärarna ser att det finns behov av ett annat stöd för de tvåspråkiga barnen men det saknas tid och resurser. De vittnar också om att det behövs ett bättre samarbete med modersmålslärarna för att man ska kunna titta på vad som orsakar problem för barnen. Sammanfattningsvis visar min studie att tvåspråkiga barn med dyslexi behöver ett särskilt stöd som är anpassat för dem.

Vad överraskade dig?

– Framför allt att lärare som har en tät kontakt med de tvåspråkiga barnen och är ansvariga för att ge dem lämpligt stöd känner sig osäkra på om de kan erbjuda rätt stöd. De lärarna behöver mer kunskap och resurser.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskare inom det här fältet, men även skolan och lärare.

Åsa Lasson

 

 

Sidan publicerades 2016-03-14 10:02 av
Sidan uppdaterades 2016-03-16 14:39 av


Relaterat

Teckenspråk och svenska stärker NO-undervisning

I undervisningen i NO för döva och hörselskadade pendlar lärare och elever fritt mellan teckenspråk och det skrivna svenska språket. De flytande gränserna mellan språken fördjupar lärandet, konstaterar Camilla Lindahl i sin avhandling.

Möjligheter och begränsningar i flerspråkig språkundervisning i en teckenspråkig skolmiljö

Hur ser språkundervisningen i engelska och spanska ut i en specialskola för döva elever? Det har Karin Allard undersökt. ”De viktigaste resultaten visar på vilket sätt språkundervisningen som jag har studerat har kunnat stödja eleverna i sitt eget språklärande”, säger hon.

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Vänskapande tar stor plats i skolan

Att skapa vänner och tillhöra en grupp tar mycket tid och energi i högstadieelevers skolvardag. Det visar Lina Lundström som forskat om tonåringars relationer i skolan.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser en mer problematiserande undervisning i ämnet.

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Rättighetsundervisning sker i skolans vardag

Lärare är bra på att lyfta fram mänskliga rättigheter i vanliga vardagssituationer. Men det sker oftast omedvetet, konstaterar Lisa Isenström som forskat om rättighetsundervisning på lågstadiet.

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Fler elevröster i mångkulturell historieundervisning

I mångkulturella klasser ger historielärare mer plats för elevernas egna berättelser. Det visar Kenneth Sandelin som forskat om historieundervisning i klassrum där många elever har bakgrund i andra länder.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.