Tvåspråkighet och dyslexi en utmaning för skolan

Tvåspråkighet anses ofta ha en positiv påverkan på kognitiva förmågor, men Niloufar Jalali-Moghadams avhandling visar att tvåspråkiga barn med läs- och skrivsvårigheter behöver längre tid för att lösa problem och sortera information än andra elever.

Niloufar Jalali-Moghadam
Niloufar Jalali-Moghadam

Född november 1981
i Iran

Disputerade 2016-02-05
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Childhood Bilingualism and Reading Difficulties: Insights from Cognition and Pedagogy

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som barn- och ungdomspsykolog och kom till Sverige för fem år sedan. Mitt barn är tvåspråkigt så mitt intresse för ämnet är både personligt och vetenskapligt. Att kunna kommunicera på ett annat språk än sitt modersmål är viktigt för barns utveckling.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga barn påverkar kognitiva förmågor och exekutiva funktioner som arbetsminne samt och långtidsminne. Jag har genomfört lästester, kognitiva tester samt enkäter för att undersöka hur barnen använder språket och hur deras språkutveckling ser ut i bägge språken.

– Jag har intervjuat föräldrar samt speciallärare och specialpedagoger om deras erfarenheter och synpunkter kring särskilt stöd för tvåspråkiga barn med dyslexi. Barnen som ingår i studien är mellan nio och tolv år och är indelade i fyra olika grupper: Två tvåspråkiga grupper där den ena gruppen består av barn med dyslexi och den andra gruppen fungerar som kontrollgrupp. De två andra grupperna består av svensktalande enspråkiga barn med dyslexi samt svensktalande enspråkiga barn utan dyslexi. Jag har jämfört barnens kognitiva förmågor i de olika grupperna. I avhandlingen har jag också använt mig av tre olika databaser: En databas med tvåspråkiga barn i Iran, en annan med barn från Iran som har invandrat till Sverige och ytterligare en databas med speciallärare och specialpedagoger från hela Sverige.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Tvåspråkighet har generellt en positiv påverkan på kognitiva förmågor, med bättre exekutiva funktioner som resultat, men min avhandling visar att det inte gäller för tvåspråkiga barn med läs- och skrivsvårigheter. De barnen behöver längre tid för att lösa problem och sortera information, vilket är exempel på hjärnans exekutiva funktioner. Lärarna i studien anser att de behöver mer kunskap om tvåspråkighet och dyslexi. Det är svårt för dem att veta vad som orsakar problem för barnen. Lärarna ser att det finns behov av ett annat stöd för de tvåspråkiga barnen men det saknas tid och resurser. De vittnar också om att det behövs ett bättre samarbete med modersmålslärarna för att man ska kunna titta på vad som orsakar problem för barnen. Sammanfattningsvis visar min studie att tvåspråkiga barn med dyslexi behöver ett särskilt stöd som är anpassat för dem.

Vad överraskade dig?

– Framför allt att lärare som har en tät kontakt med de tvåspråkiga barnen och är ansvariga för att ge dem lämpligt stöd känner sig osäkra på om de kan erbjuda rätt stöd. De lärarna behöver mer kunskap och resurser.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskare inom det här fältet, men även skolan och lärare.

Åsa Lasson

 

 

Sidan publicerades 2016-03-14 10:02 av
Sidan uppdaterades 2016-03-16 14:39 av


Relaterat

Teckenspråk och svenska stärker NO-undervisning

I undervisningen i NO för döva och hörselskadade pendlar lärare och elever fritt mellan teckenspråk och det skrivna svenska språket. De flytande gränserna mellan språken fördjupar lärandet, konstaterar Camilla Lindahl i sin avhandling.

Möjligheter och begränsningar i flerspråkig språkundervisning i en teckenspråkig skolmiljö

Hur ser språkundervisningen i engelska och spanska ut i en specialskola för döva elever? Det har Karin Allard undersökt. ”De viktigaste resultaten visar på vilket sätt språkundervisningen som jag har studerat har kunnat stödja eleverna i sitt eget språklärande”, säger hon.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem i hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola och lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Kulturell mångfald som resurs i elevers lärande

Det tar tid för lärare att förstå hur de kan använda elevers flerspråkighet och kulturella mångfald som resurs i lärande. Den slutsatsen drar Manuela Lupsa i sin avhandling om hur lärare omsätter nya kunskaper i sin undervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

5 tips: Sådan undgår du udbrændthed på jobbet

Udbrændthed er et alvorligt problem, som fortjener al vores opmærksomhed, skriver forsker. Særligt udfordrede grupper under pandemien var lærere og sundhedspersonale.

Örebroforskning om unga publicerad i högt rankad vetenskapstidskrift

Tonåringar och unga vuxna som upplever att en förälder avlider har större risk att drabbas av drogmissbruk och självmord än sina jämnåriga. Det visar forskare vid Universitetssjukhuset Örebro och Örebro universitet i den högt rankade tidskriften The Lancet Public Health.

A way to make fractions easier to understand

New teachers can help simplify the complexities of fractions for students by using an unexpected tool—a multiplication chart.