Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barn som gråter i förskolan förväntar sig både tröst och konflikthantering av de vuxna. Det konstaterar Malva Holm Kvist som forskat om barns gråt i förskolan och hur den hanteras av pedagoger och övriga barn.

Malva Holm Kvist
Malva Holm Kvist

Född 1988
Bor i Malmö

Disputerade 2020-05-20
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Responses to Children’s Crying: Emotion Socialization in a Swedish Preschool

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad förskollärare och har tidigare arbetat inom förskolan. Intresset väcktes när jag deltog i ett större forskningsprojekt om förskolan och var ute i verksamheterna för att samla in data. Då slogs jag av hur vanligt barns gråt är i förskolan och att det är något som både pedagoger och andra barn hela tiden förhåller sig till.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om de yngre barnens gråt i förskolan och hur vuxna och övriga barn hanterar barnens gråt i olika konfliktsituationer. Avhandlingen bygger på videoobservationer från en förskola.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att barnens gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Om en konflikt uppstår mellan barnen förväntar de sig att en vuxen kommer och dels tröstar, dels sätter igång en intervention för att reda ut konflikten. Barnen använder också gråt som kommunikativ resurs. Finns ingen vuxen i närheten när barnet börjar gråta söker den som är ledsen ofta aktivt upp en vuxen eller påkallar uppmärksamhet genom att gråta demonstrativt i närheten av vuxna. För pedagogerna är det helt i sin ordning att barnet gråter en stund, samtidigt finns en förväntan att det ledsna barnet ska delta i konfliktlösningen och så småningom sluta gråta.

– Andra barn agerar oftast inte alls när någon börjar gråta vid en konflikt. I regel leker de övriga barnen vidare, ofta utan att titta på den som är ledsen. Vissa barn drar sig undan den som gråter. Min tolkning är att det i förskolan finns en stark förväntan bland barnen att en vuxen ska komma för att både trösta och hantera den uppkomna situationen. De vuxnas sätt att trösta gråtande barn, exempelvis om de slagit sig, utmärks av nära kroppskontakt och tröstande prat. I dessa situationer tilläts barnen gråta under längre tid.

Vad överraskade dig?

– Att barn sällan agerar eller försöker trösta när någon i gruppen börjar gråta, men också att barns försök att trösta kompisar inte alltid accepterades av det gråtande barnet. Detta kan ses som att det finns en tydlig förväntning att någon vuxen ska hantera gråten. Det vittnar också om hur otroligt viktiga vuxna är i förskolan samt att att normen i förskolan är att vuxna sköter konflikthanteringen och barnen förväntas berätta vad som hänt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att många kan känna igen situationer som beskrivs i avhandlingen. Jag hoppas därför att resultaten kan bidra till både reflektion och diskussion kring hur barns gråt hanteras i den egna praktiken.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-06-23 11:49 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-09-04 08:29 av Ebba Reinolf


Relaterat

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Kristina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Magisk realism kan främja kunskap om mänskliga rättigheter

Barnlitteratur kan vara ett kraftfullt verktyg för utbildning i både miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Det visar Aliona Yarovas avhandling om magisk realism i barnlitteratur.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? Ola Nordqvists avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen

De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Forskaren: Det behövs en helhetssyn på eleven

Rektorn är avgörande för fritidslärarnas möjligheter att arbeta med anpassningar på fritidshemmet. Det säger pedagogikforskaren Marina Wernholm. ”Det behövs tid för samverkan mellan klasslärare och lärare i fritidshem för att få en helhetssyn på eleven”.

New riveting reports on neuroscience, dyslexia, and reading

Recent articles are shining light on the ”herculean job” that teachers do to build the circuits in students’ brains to help them learn to read and how delays in diagnosing dyslexia also delay needed interventions to help make those connections in the brain, writes J. Richard Gentry, an author and literacy expert.