2020-06-23 11:49  403 Dela:

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barn som gråter i förskolan förväntar sig både tröst och konflikthantering av de vuxna. Det konstaterar Malva Holm Kvist som forskat om barns gråt i förskolan och hur den hanteras av pedagoger och övriga barn.

Malva Holm Kvist
Malva Holm Kvist

Född 1988
Bor i Malmö

Disputerade 2020-05-20
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Responses to Children’s Crying: Emotion Socialization in a Swedish Preschool

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad förskollärare och har tidigare arbetat inom förskolan. Intresset väcktes när jag deltog i ett större forskningsprojekt om förskolan och var ute i verksamheterna för att samla in data. Då slogs jag av hur vanligt barns gråt är i förskolan och att det är något som både pedagoger och andra barn hela tiden förhåller sig till.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om de yngre barnens gråt i förskolan och hur vuxna och övriga barn hanterar barnens gråt i olika konfliktsituationer. Avhandlingen bygger på videoobservationer från en förskola.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att barnens gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Om en konflikt uppstår mellan barnen förväntar de sig att en vuxen kommer och dels tröstar, dels sätter igång en intervention för att reda ut konflikten. Barnen använder också gråt som kommunikativ resurs. Finns ingen vuxen i närheten när barnet börjar gråta söker den som är ledsen ofta aktivt upp en vuxen eller påkallar uppmärksamhet genom att gråta demonstrativt i närheten av vuxna. För pedagogerna är det helt i sin ordning att barnet gråter en stund, samtidigt finns en förväntan att det ledsna barnet ska delta i konfliktlösningen och så småningom sluta gråta.

– Andra barn agerar oftast inte alls när någon börjar gråta vid en konflikt. I regel leker de övriga barnen vidare, ofta utan att titta på den som är ledsen. Vissa barn drar sig undan den som gråter. Min tolkning är att det i förskolan finns en stark förväntan bland barnen att en vuxen ska komma för att både trösta och hantera den uppkomna situationen. De vuxnas sätt att trösta gråtande barn, exempelvis om de slagit sig, utmärks av nära kroppskontakt och tröstande prat. I dessa situationer tilläts barnen gråta under längre tid.

Vad överraskade dig?

– Att barn sällan agerar eller försöker trösta när någon i gruppen börjar gråta, men också att barns försök att trösta kompisar inte alltid accepterades av det gråtande barnet. Detta kan ses som att det finns en tydlig förväntning att någon vuxen ska hantera gråten. Det vittnar också om hur otroligt viktiga vuxna är i förskolan samt att att normen i förskolan är att vuxna sköter konflikthanteringen och barnen förväntas berätta vad som hänt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att många kan känna igen situationer som beskrivs i avhandlingen. Jag hoppas därför att resultaten kan bidra till både reflektion och diskussion kring hur barns gråt hanteras i den egna praktiken.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-06-23 11:49 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-09-04 08:29 av Ebba Reinolf


Relaterat

Rektor i förskolan Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för sig som är rektor i förskolan. Under två dagar fokuserar vi på din roll som ledare med föreläsningar som belyser din yrkesroll från olika perspektiv.

Rektor i förskolan

Välkommen till Skolportens årliga konferens för sig som är rektor i förskolan. Under två dagar fokuserar vi på din roll som ledare med föreläsningar som belyser din yrkesroll från olika perspektiv.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Utmaningar i rockbands vardagliga verksamhet 

I ett rockband utvecklas olika lärprocesser, en av de viktigaste är att kunna utveckla flexibilitet mellan olika identiteter och synsätt i olika situationer i bandlivet. Det konstaterar Tobias Malm som forskat om rockbands vardagliga verksamhet.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Förutsättningar för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet

Bästa förutsättningen för ett kritiskt digitalt textarbete skapas i ett utforskande klimat, varvat med detaljerad undervisning och möjlighet att välja texter utifrån eget intresse. Det visar Lisa Molin som forskat om vad som behövs för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet.

Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Läroboken i matematik används inte alltid som det var tänkt. Det konstaterar Malin Norberg i sin avhandling, som visar att elever i årskurs 1 ibland tränar på annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen.

Klassrumsklimat stark påverkan på elevers motivation

Elever som jämför sig med sig själv har bättre provresultat än de som strävar efter att vara bättre än sina klasskamrater. Anders Hofverberg visar också att den positiva effekten stärks om läraren skapar en klassrumskultur som stöder personlig utveckling.

Digitala resurser kan öppna dörrar för flerspråkiga barn

Digitala resurser i förskolan ger utrymme för flerspråkiga aktiviteter som kan påverka barns möjlighet att delta. Det visar Petra Petersen i sin avhandling.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsat i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter är därför centralt i undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.