Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barn som gråter i förskolan förväntar sig både tröst och konflikthantering av de vuxna. Det konstaterar Malva Holm Kvist som forskat om barns gråt i förskolan och hur den hanteras av pedagoger och övriga barn.

Malva Holm Kvist
Malva Holm Kvist

Född 1988
Bor i Malmö

Disputerade 2020-05-20
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Responses to Children’s Crying: Emotion Socialization in a Swedish Preschool

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad förskollärare och har tidigare arbetat inom förskolan. Intresset väcktes när jag deltog i ett större forskningsprojekt om förskolan och var ute i verksamheterna för att samla in data. Då slogs jag av hur vanligt barns gråt är i förskolan och att det är något som både pedagoger och andra barn hela tiden förhåller sig till.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om de yngre barnens gråt i förskolan och hur vuxna och övriga barn hanterar barnens gråt i olika konfliktsituationer. Avhandlingen bygger på videoobservationer från en förskola.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att barnens gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Om en konflikt uppstår mellan barnen förväntar de sig att en vuxen kommer och dels tröstar, dels sätter igång en intervention för att reda ut konflikten. Barnen använder också gråt som kommunikativ resurs. Finns ingen vuxen i närheten när barnet börjar gråta söker den som är ledsen ofta aktivt upp en vuxen eller påkallar uppmärksamhet genom att gråta demonstrativt i närheten av vuxna. För pedagogerna är det helt i sin ordning att barnet gråter en stund, samtidigt finns en förväntan att det ledsna barnet ska delta i konfliktlösningen och så småningom sluta gråta.

– Andra barn agerar oftast inte alls när någon börjar gråta vid en konflikt. I regel leker de övriga barnen vidare, ofta utan att titta på den som är ledsen. Vissa barn drar sig undan den som gråter. Min tolkning är att det i förskolan finns en stark förväntan bland barnen att en vuxen ska komma för att både trösta och hantera den uppkomna situationen. De vuxnas sätt att trösta gråtande barn, exempelvis om de slagit sig, utmärks av nära kroppskontakt och tröstande prat. I dessa situationer tilläts barnen gråta under längre tid.

Vad överraskade dig?

– Att barn sällan agerar eller försöker trösta när någon i gruppen börjar gråta, men också att barns försök att trösta kompisar inte alltid accepterades av det gråtande barnet. Detta kan ses som att det finns en tydlig förväntning att någon vuxen ska hantera gråten. Det vittnar också om hur otroligt viktiga vuxna är i förskolan samt att att normen i förskolan är att vuxna sköter konflikthanteringen och barnen förväntas berätta vad som hänt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att många kan känna igen situationer som beskrivs i avhandlingen. Jag hoppas därför att resultaten kan bidra till både reflektion och diskussion kring hur barns gråt hanteras i den egna praktiken.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-06-23 11:49 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-09-04 08:29 av Ebba Reinolf


Relaterat

Rektor i förskolan Webbkonferens

Sista chansen att boka sig! Vi fokuserar på din roll som ledare och belyser din yrkesroll från olika perspektiv. Ta del av föreläsningar om framgångsfaktorer för ledarskap i förskolan, att skapa en attraktiv arbetsplats samt praktiskt jämställdhetsarbete i praktiken.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Inbyggda intressekonflikter i geografiämnets kursplan

Processen bakom kursplanen i ämnet geografi är komplex och konfliktfylld. Det visar David Örbring som också undersökt hur geografilärare i årkurs 7-9 beskriver och uppfattar kursplanen.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

Komplext med ämnesdidaktiska samtal som utvecklar undervisningen 

Att skapa kollegiala utvecklande ämnesdidaktiska samtal är komplext och kräver både tid, kunskap och helst erfarna samtalsledare, konstaterar Marlene Sjöberg som forskat i ämnet.

Högskoleprovet kan orsaka orättvisa skillnader mellan grupper

Dyslektiker blir hjälpta av den anpassning som de får i form av extra tid på högskoleprovet. Det konstaterar Marcus Strömbäck Hjärne vars forskning också visar att högskoleprovet överskattar förmågan för studenter med invandrarbakgrund att klara högre studier.

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Ordning och tid påverkar lågstadielärares återkoppling

Även om lärares intention är att ge en individualiserad och stödjande återkoppling blir ibland resultatet det motsatta. Förklaringen handlar ofta om tidsbrist eller behov av ordning i klassrummet. Det konstaterar Elisabeth Eriksson som undersökt hur återkopplingen i lågstadiets klassrum kommuniceras och gestaltar sig.

Indisk skola ger annan syn på sekulär religionsundervisning

Vad kan religionsundervisningen i svensk skola lära sig av hur den indiska skolan hanterar religion? Kristian Niemi hoppas att hans forskning kan bidra till reflektioner om vad sekulär undervisning kan betyda – respekt eller avstånd?

Friluftsundervisning stärker tron på egen förmåga

Friluftsundervisningen kan bidra till en ny syn på sig själv och vad som är möjligt. Det menar Åsa Tugetam som forskat om de lärprocesser som tar form under en fjällvandring med gymnasieelever.

Praktiska musikexempel viktiga i musikundervisningen

Det krävs en lång kedja av mellanliggande begrepp för att koppla ett musikteoretiskt diagram till elevernas musikaliska erfarenheter. Det visar Niklas Rudbäck som forskat om hur lärare och elever hanterar kvintcirkeln.

Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Tillgänglig på webben 6–27 april

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Webbkonferens för dig som är svensklärare på högstadiet eller gymnasiet. Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande. Välkommen!

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Ändringar om sexualitet, samtycke och relationer i läroplanerna

Kunskapsområdet sex och samlevnad byter namn och undervisningen ska ske återkommande i alla skolformer utom i vuxenutbildningen. Det är några av ändringarna i läroplanerna som ska tillämpas från höstterminen 2022.

Säger bilden mer än tusen ord?

Ny forskning hjälper elever att förstå diagram om viktiga samhällsfrågor.

Uppdrag om regionalt tillväxtarbete

Avrapportering av uppdraget att redovisa och analysera genomförda insatser för Skolverkets medverkan i det regionala tillväxtarbetet med koppling till den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020.

Män hindras att ta sig in i kvinnodominerade yrken

Mäns jobbansökningar sorteras bort när de söker jobb i kvinnodominerade yrken. Svårast är det för män att få komma till intervju när de söker jobb som lokalvårdare. Det visar en studie, ledd av forskare från bland annat Linköpings universitet, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS One.