2020-06-23 11:49  100 Dela:

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barn som gråter i förskolan förväntar sig både tröst och konflikthantering av de vuxna. Det konstaterar Malva Holm Kvist som forskat om barns gråt i förskolan och hur den hanteras av pedagoger och övriga barn.

Malva Holm Kvist
Malva Holm Kvist

Född 1988
Bor i Malmö

Disputerade 2020-05-20
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Responses to Children’s Crying: Emotion Socialization in a Swedish Preschool

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad förskollärare och har tidigare arbetat inom förskolan. Intresset väcktes när jag deltog i ett större forskningsprojekt om förskolan och var ute i verksamheterna för att samla in data. Då slogs jag av hur vanligt barns gråt är i förskolan och att det är något som både pedagoger och andra barn hela tiden förhåller sig till.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om de yngre barnens gråt i förskolan och hur vuxna och övriga barn hanterar barnens gråt i olika konfliktsituationer. Avhandlingen bygger på videoobservationer från en förskola.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att barnens gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Om en konflikt uppstår mellan barnen förväntar de sig att en vuxen kommer och dels tröstar, dels sätter igång en intervention för att reda ut konflikten. Barnen använder också gråt som kommunikativ resurs. Finns ingen vuxen i närheten när barnet börjar gråta söker den som är ledsen ofta aktivt upp en vuxen eller påkallar uppmärksamhet genom att gråta demonstrativt i närheten av vuxna. För pedagogerna är det helt i sin ordning att barnet gråter en stund, samtidigt finns en förväntan att det ledsna barnet ska delta i konfliktlösningen och så småningom sluta gråta.

– Andra barn agerar oftast inte alls när någon börjar gråta vid en konflikt. I regel leker de övriga barnen vidare, ofta utan att titta på den som är ledsen. Vissa barn drar sig undan den som gråter. Min tolkning är att det i förskolan finns en stark förväntan bland barnen att en vuxen ska komma för att både trösta och hantera den uppkomna situationen. De vuxnas sätt att trösta gråtande barn, exempelvis om de slagit sig, utmärks av nära kroppskontakt och tröstande prat. I dessa situationer tilläts barnen gråta under längre tid.

Vad överraskade dig?

– Att barn sällan agerar eller försöker trösta när någon i gruppen börjar gråta, men också att barns försök att trösta kompisar inte alltid accepterades av det gråtande barnet. Detta kan ses som att det finns en tydlig förväntning att någon vuxen ska hantera gråten. Det vittnar också om hur otroligt viktiga vuxna är i förskolan samt att att normen i förskolan är att vuxna sköter konflikthanteringen och barnen förväntas berätta vad som hänt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att många kan känna igen situationer som beskrivs i avhandlingen. Jag hoppas därför att resultaten kan bidra till både reflektion och diskussion kring hur barns gråt hanteras i den egna praktiken.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-06-23 11:49 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-07-03 10:08 av Susanne Sawander


Relaterat

Rektor i förskolan Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för sig som är rektor i förskolan. Under två dagar fokuserar vi på din roll som ledare med föreläsningar som belyser din yrkesroll från olika perspektiv.

Rektor i förskolan

Välkommen till Skolportens årliga konferens för sig som är rektor i förskolan. Under två dagar fokuserar vi på din roll som ledare med föreläsningar som belyser din yrkesroll från olika perspektiv.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer