Tydlig koppling mellan lärares ledarskap och mobbning

Fakta

Mattias Kloo

Född 1991
Bor i Göteborg

Disputerade 2025-05-07
vid Linköpings universitet

Avhandling

School bullying and its link to authoritative teaching and peer relations in the classroom

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund inom psykologin, framför allt rättspsykologi och har bland annat arbetat med att förhöra barn. Mitt intresse för ämnet har också ett psykologiskt perspektiv. Mobbning är ju något som många har erfarenhet av, oavsett roll, från sin egen skoltid, genom egna barn eller andras. Även om mobbning är ett välkänt problem är det fortfarande mycket svårt att tackla.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om kopplingen mellan mobbning bland elever på mellanstadiet och olika sociala faktorer inom klasskontexten. Mer precist handlar faktorerna om auktoritativ undervisning, det vill säga om läraren uppfattas som stöttande och strukturerad, om vänskapsband inom klassen, vänskapskvalité, samt känslan av klassgemenskap. Avhandlingen bygger på flera och återkommande enkäter till drygt 2 600 elever när de gick på mellanstadiet, från årskurs 4 och 6.

En stark skyddsfaktor mot mobbning är en lärare som stöttar, bryr sig och ser till att det är ordning och lugn i klassrummet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett väldigt tydligt resultat är att lärarens ledarskap har stor betydelse för förekomsten av mobbning i klassen. En stark skyddsfaktor mot mobbning är en lärare som enligt eleverna, stöttar, bryr sig och ser till att det är ordning och lugn i klassrummet. Det syns dock tydliga skillnader mellan årskurserna. I årskurs 4 och 5 finns ett starkt samband, medan lärarens ledarskap spelar mindre roll för förekomsten av mobbning i årskurs 6.

– När vi arbetade med studien trodde vi att orsaken till skillnaden var att vänskapsrelationer blir viktigare för eleverna i årskurs 6 som ju närmar sig tonåren. Därför gjorde vi en studie om just kopplingen mellan mobbning och vänskapsband. Resultaten visar att de elever som inte har någon kompisrelation alls i klassen hade en större risk för att utsättas jämfört med de som har vänner. En vän i klassen gör stor skillnad, medan flera vänner i klassen har mindre betydelse.

– Däremot spelar kvalitén på vänskapsrelationerna stor roll, ju färre konflikter inom vänskapsrelationerna, desto mindre risk för mobbning. Även tryggare vänskapsrelationer, det vill säga när elever upplevde att de kunde lite på sina vänner, var kopplat till en lägre risk för mobbning. Resultaten visar generellt att eleverna i studien hade goda och trygga vänskapsrelationer i klassen.

Vad överraskade dig?

– Vi funderade lite på resultaten i studien om vänskapsrelationer. Å ena sidan är det inte så förvånande att läraren tappar inflytande i takt med att eleverna närmar sig tonåren. En annan, och mer positiv tolkning utifrån ett lärarperspektiv, är att lärarens arbete med att sätta tonen och bygga upp ett gott socialt klassrumsklimat i huvudsak görs under de första två åren på mellanstadiet. I årskurs 6 är klimatet etablerat och något som eleverna inte reflekterar lika mycket kring.

– Något som överraskade var resultaten kring kvalitén på vänskapsrelationer. Initialt tänkte vi att detta var något som låg på individnivå. Men vi såg också att goda och trygga vänskapsrelationer även ”smittar” av sig och skapar ett kollektivt beteende, som i sin tur påverkar förekomsten av mobbning i hela klassen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare förstås, då resultaten visar på tydliga samband mellan lärarens ledarskap och mobbning. Men jag vill inte lägga alltför mycket ansvar på lärare, de vet detta. Snarare vill jag rikta resultaten till ansvariga högre upp i kedjan. Att stävja mobbning handlar i grunden om att skapa rätt förutsättningar för lärare, och mindre om att implementera antimobbningsprogram.