2008-09-19 00:00  9457 Dela:

Tydlig metod och erfarna lärare gör lärandet kul

Ann-Katrin Swärd

Född 1950
i Åtvidaberg

Disputerade
2008-10-04
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Att säkerställa skriftspråklighet genom medveten arrangering: Wittingmetodens tillämpning i några olika lärandemiljöer

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat i 30 år som lärare och vet hur maktlös man känner sig när man inte förmår att hjälpa sina elever. Jag blev därför nyfiken när jag fick höra talas om en äldre, ansedd, erfaren och framgångsrik lärare. Hur arbetade hon? Hur gör de ofta äldre – lärare som lyckas där andra misslyckas? Det här ville jag undersöka och ett svar är att det ingick mycket mer av läs- och skrivmetod i lärarutbildningen förr. Det är viktigt att vi tar tillvara på äldre och erfarna lärares kunskaper innan de går i pension vilket även Mats Myrberg påtalar i sin forskning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Vad som främjar en god läs- och skrivutveckling. Jag har under 3-4 år följt fyra lärare i låg-, mellan- och högstadiet samt gymnasiet som använder Wittingmetoden i sin undervisning. Några av lärarna arbetar med specialpedagogik, övriga med generell pedagogik. Wittingmetoden är ett mycket systematiskt och strukturerat arbetssätt för läs- och skrivutveckling som bygger på ett nära samarbete mellan lärare och eleven. Metoden är väldigt konkret och utgår från att överföra innehållsneutrala språkstrukturer – ljud – till ord och text. Det är kreativt och triggar igång ordförrådet. Eleven hittar fler och fler ord som sätts ihop till meningar och texter. Wittingmetoden är också diagnostiserande vilket innebär att läraren hela tiden reflekterar, kontrollerar och dokumenterar elevens läs- och skrivutveckling. Resultaten delges också eleven och därmed vet både lärare och elev precis var eleven befinner sig för tillfället.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– En av slutsatserna är att lärarkompetens och yrkesidentitet är grundläggande för att lyckas som lärare. Med andra ord är grundutbildning och vidareutbildning en viktig aspekt. De lärare som ingick i studien hade alla sett till att vidareutbilda sig. Vidare är lärarnas etiska hållning mot eleverna mycket betydelsefullt för lärandet. Min forskning visar också att ett metodiskt arbetssätt är av stor vikt. Wittingmetoden är diagnostiserande och bygger på en nära interaktion mellan lärare och elev, vilket innebär att lärarna snabbt fångar upp den som har svårigheter. Det går inte att komma ifrån att Wittingmetoden i sig innehåller moment som har stor betydelse för elevens skriftspråklighet även om lärarens engagemang och kompetens väger tyngst.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Ja, att Wittingmetoden är så kreativ och att samtliga elever, i den här studien drygt 40 stycken, tyckte att det var roligt att jobba på det sättet. Det hade jag inte väntat mig, Wittingmetoden har som sagt ett rykte om sig att vara just lite tråkig. Men tvärtom alltså, och det beror framför allt på att metoden är så konkret och på lärarnas kompetens att tillämpa den. Eleverna tillverkar sina egna läroböcker som de fyller med ord, text och bild. Metoden innebär också att eleven själv är medveten om sina svårigheter och var han eller hon befinner sig för tillfället. Jag insåg att detta har jag själv som lärare missat, att faktiskt på ett så tydligt och konkret sätt fråga vad eleven själv tror problemen beror på.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare givetvis men också andra inom forskarvärlden, den här studien går ju att applicera även på andra miljöer. Jag har fått oerhört mycket respons och frågor kring min forskning, den väcker nyfikenhet både här i Sverige och utomland.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Svårt att säga det finns helt klart ett stort gap mellan elevernas läsförståelse och vad vi gör på fältet. Min studie kan förhoppningsvis hjälpa lärare i deras dilemma att följa läroplanen samtidigt som de tar till vara på elevens utveckling och välmående. Jag hoppas att min forskning även skickar signaler till lärarutbildningen, vilket på sikt kan påverka arbetet i skolan så att gapet mellan teori och praktik minskas.

Sidan publicerades 2008-09-19 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-04-11 15:17 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.