Lyssnande och tydlig lärare ger respektfull relation till eleverna

Respekt till läraren kommer av ett tydligt ledarskap, där läraren också ser, hör och bekräftar eleven. Det menar forskaren Susanne Hansson som har intervjuat elever i 14-årsåldern på temat respekt. 

Susanne Hansson
Susanne Hansson

Född år 1976
i Karlstad

Disputerade 2012-04-13
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Den nödvändiga osäkerheten: Elevers perspektiv på respekt i relationer i skolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag hade ett intresse för frågor som rättvisa och kränkningar under min tid som student, och det tog jag med mig in i forskarutbildningen i pedagogik. Det här var i efterdyningarna av värdegrundsåret 1999, och jag tog del av artiklar och rapporter om elevers kränkningar av andra och började fundera på hur elever tänker kring respekt. Är deras syn på respekt annorlunda än min egen, eller tänker vi lika?

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om elevers perspektiv på respekt i deras relation till lärare och skolkamrater. Jag gjorde gruppintervjuer med 69 elever i 14-årsåldern i två olika skolor och använde mig av religionsfilosofen K E Løgstrups teori ”Det etiska kravet” för att göra analyser av intervjuerna. Jag arbetade utifrån perspektivet: Hur ser de på respekt?

– Eleverna beskrev respekt på olika sätt beroende på om det handlade om relationen till läraren eller till skolkamraterna. I relationen till sin lärare är det viktigt för eleven att vara betydelsefull, och att bli sedd, hörd och bekräftad. När det gäller relationen till skolkamrater gäller det mer att få vara sig själv, snarare än att bli sedd. Respekt handlar om att man inte blir kränkt på grund av hur man ser ut, vad man har för kläder eller vad man säger.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– En viktig del i beskrivningen av respekt är att eleverna ofta började i erfarenheter av bristande respekt, trots att de hade båda slagen av relationer. I deras relationer till lärare finns det till exempel beskrivningar att man inte vet var man har sin lärare, att läraren kan bli arg utan anledning, och att man inte är delaktig i undervisningen. Sen beskrivs bristande respekt i ett annat perspektiv – lärare som är alltför snälla och eftergivna.

– Respekt till läraren kommer av ett tydligt ledarskap, att läraren lyssnar och att det finns klara och tydliga regler. Respektfull undervisning handlar om att läraren växlar mellan sträng och snäll, det skapar också respekt. Det tror jag inte är helt nytt, men det kanske kan vara värdefullt att veta att det kan vara så eleverna upplever det.

Vad överraskade dig?

– Det överraskade mig att eleverna började med att beskriva respekt utifrån bristande respekt – och att det var så genomgående i resultaten. Och så hade jag inte heller tänkt på att respekt var så allmängiltigt – att bli sedd för vem man är, att få vara sig själv.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att lärare och verksamma i skolan kan läsa min avhandling och fundera över vad resultaten kan innebära för deras egna relationer. Till exempel lärare-elever, eller rektor-lärare. Även om det är just elever som avhandlingen handlar om så finns ett allmängiltigt perspektiv som kan användas i andra sammanhang än bara skolan.

Sidan publicerades 2012-08-31 14:25 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-09-12 09:16 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolmobbningens vardagspraktik

Johanna Svahn har studerat hur skolmobbningens vardagspraktik fungerar. – Jag tror att min avhandling kan bidra med ny kunskap till antimobbningsarbetet i skolan, säger hon.

Sökandet efter den globalt goda läraren

Kamran Namdar skapar i sin avhandling en teoretisk profilbild av den globalt goda läraren, men visar dessutom på en globalt relevant läroplan för lärarutbildningen. Förutom att förmedla kunskap och främja elevernas personliga och sociala utveckling bör en globalt god lärare även fungera som världsomvandlare, menar han.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.