Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Barns inflytande i förskolan tar ofta formen av val och omröstningar. Men Carina Petersons forskning visar att det sällan innebär ett reellt inflytande, utan om pedagogisk styrning mot lugn och ordning i förskolan.

Carina Peterson
Carina Peterson

Född 1961
Bor i Sätila

Disputerade 2020-05-29
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Val-omröstning-styrning. En etnografisk studie om intentioner med, villkor för och utfall av barns inflytande i förskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetar som förskollärarutbildare vid Borås högskolan och jobbade innan dess i 25 år som förskollärare. Därmed har jag egen erfarenhet av hur komplicerat begreppet inflytande i förskolan kan vara, inte minst för att det finns något obestridligt över målet kring barns inflytande. Jag ville lyfta på ett antal stenar för att visa på ämnets komplexitet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den bygger på en etnografisk studie där jag observerat och gjort fältintervjuer med pedagoger vid två olika förskolor. Fokus i avhandlingen är hur pedagogerna arbetar, förhåller sig och diskuterar kring uppdraget att skapa utrymme för barns inflytande. Jag har även undersökt hur barns inflytande skrivs fram i den svenska förskolans läroplan och för att få ett vidare perspektiv, även i policydokument från EU och OECD.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Redan i ett tidigt skede framkom att pedagogerna ofta använde val och omröstningar som vägar till inflytande för barnen. Under studiens gång valde jag därför att närmare undersöka just valsituationer och omröstningar. Vid båda förskolorna fick barnen ibland, exempelvis efter vilan, själva välja mellan ett antal aktiviteter, ofta var de av det lugnare slaget i syfte att skapa ordning. Den ena förskolan använde en whiteboardtavla med bilder på olika aktiviteter som barnen i tur och ordning fick välja mellan. Det här innebar att den som var sist inte hade så många aktiviteter att välja mellan eftersom varje aktivitet hade ett givet antal platser. Enligt pedagogerna valde barnen i regel samma aktiviteter som de brukade. Pedagogerna ville också att barnen skulle hålla i sina valda aktiviteter en stund och att mitt i leken byta aktivitet var därför inte alltid möjligt. Jag vill understryka att detta inte är någon kritik mot pedagogerna – tvärtom. Pedagogerna ber ofta om ursäkt för att de inte kan ge barnen mer inflytande. Men förskolans verksamhet kräver en hel del styrning annars blir det oordning. Det är heller inte givet att ju mer inflytande för barnen, desto bättre. Däremot finns anledning att ställa frågan om den här typen av val verkligen innebär att ge barnen inflytande?

– Omröstning användes i båda förskolorna, exempelvis för att välja bok till högläsning eller vilken plats man skulle vara och leka. Omröstningar skedde oftast genom handuppräckning eller genom att barnen fick ställa sig på ena eller andra sidan om pedagogen. Problemet var att många barn inte förstod att de bara kan rösta en gång, hur resultaträkningen gick till eller om det är ett individuellt val eller ett majoritetsval. Det här var pedagogerna väl medvetna om och min tolkning är att omröstningar ses som en del i en längre process i demokratisk fostran, som ju också ingår i läroplanen

– I de internationella styrdokumenten finns en tydlig koppling mellan barns inflytande i förskolan och behovet av medborgare som besitter den kompetens som krävs i ”kunskapssamhället”. Barns inflytande ses inte enbart som ett värde i sig utan även ett som medel för att forma individer.

Vad överraskade dig?

– Jag har själv arbetat många år i förskolan och ofta använt mig av både val och omröstningar i syfte att ge barnen inflytande. Men jag insåg först nu hur styrd och begränsad den här typen av inflytande redan på förhand är.

Vem har nytta av dina resultat?

– Min förhoppning är att pedagogerna ska ha nytta av resultatet, det är framför allt dem jag vänder mig till. Jag hoppas att avhandlingen kan bidra till reflektion och diskussion kring vad kvalitativt inflytande kan vara i förskolan.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-07-03 10:06 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-09-10 10:46 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rektor i förskolan

Välkommen till Skolportens årliga konferens för sig som är rektor i förskolan. Under två dagar fokuserar vi på din roll som ledare med föreläsningar som belyser din yrkesroll från olika perspektiv.

Rektor i förskolan Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för sig som är rektor i förskolan. I sju föreläsningar fokuserar vi på din roll som ledare med föreläsningar som belyser din yrkesroll från olika perspektiv.

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Skolan är viktig för barn i samhällsvård

Barn i samhällsvård upplever betydligt mycket mer otrygghet och det är vanligt med mobbning och skolfrånvaro. Rikard Tordöns forskning visar att interventioner kan stärka elevernas skolresultat.  

Lägre internetanvändning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har sämre tillgång till digitala enheter som mobiltelefon och få söker information på nätet jämfört med ungdomar generellt. Det här är en viktig aspekt för delaktighet, konstaterar Kristin Alfredsson Ågren.

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Talängsliga elever lägger skulden på sig själva

Talängslan bör ses som ett klassrumsfenomen och en didaktisk utmaning snarare än som ett problem för vissa individer. Det menar Maria Nilsson som har undersökt hur elever i årskurs 2-5 upplever muntlig interaktion i engelskundervisningen.

Olika möjligheter för förskolebarn att utforska naturvetenskap

Inga miljöer kan ses som jämställda eller neutrala – inte ens naturen. Det menar Anna Günther-Hanssen som undersökt hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt med könande processer.

Videoanimationer hjälper förskolebarn att få syn på kemin

Videoanimationer är ett bra sätt att introducera kemi för förskolebarn. Med hjälp av animationer kan barnen föreställa sig abstrakta saker som atomer och molekyler, visar Clara Vidal Carullas.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Digitala resurser kan öppna dörrar för flerspråkiga barn

Digitala resurser i förskolan ger utrymme för flerspråkiga aktiviteter som kan påverka barns möjlighet att delta. Det visar Petra Petersen i sin avhandling.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsat i syfte att skapa lugn och ordning.  

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Matteboken används inte alltid som tänkt

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroböcker som det var tänkt i undervisningen, konstaterar Malin Norberg som forskat om elevers arbete med matematikläroböcker. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av Skolportens lärarpanel.

In schools, are we measuring what matters?

The psychologist, researcher, and MacArthur Fellow Angela Duckworth believes that to make better decisions in our school systems, we need to rethink the way we measure student capabilities.

Välkommen till Studiepaketet samverkan kring placerade barn och ungas skolgång

Studiepaketet har tagits fram för att skola och socialtjänst ska kunna samarbeta och samordna sig bättre när det gäller skolgången för placerade barn och unga. Studiepaketet är ett resultat av samarbete mellan Skolverket, Socialstyrelsen och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).

In video classes teachers parse clues to student wellbeing

The shift from in-person to remote learning is giving some teachers unprecedented video access into their students’ homes.

Stöd i arbetet med garantin

Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten genomför insatser för att implementera Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser och för att höja kompetensen.