Hoppa till sidinnehåll
Arbetsmiljö

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Publicerad:2020-07-03
Uppdaterad:2020-09-10
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Carina Peterson

Född 1961
Bor i Sätila

Disputerade 2020-05-29
vid Göteborgs universitet

Avhandling

Val-omröstning-styrning. En etnografisk studie om intentioner med, villkor för och utfall av barns inflytande i förskolan

Barns inflytande i förskolan tar ofta formen av val och omröstningar. Men Carina Petersons forskning visar att det sällan innebär ett reellt inflytande, utan om pedagogisk styrning mot lugn och ordning i förskolan.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetar som förskollärarutbildare vid Borås högskolan och jobbade innan dess i 25 år som förskollärare. Därmed har jag egen erfarenhet av hur komplicerat begreppet inflytande i förskolan kan vara, inte minst för att det finns något obestridligt över målet kring barns inflytande. Jag ville lyfta på ett antal stenar för att visa på ämnets komplexitet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den bygger på en etnografisk studie där jag observerat och gjort fältintervjuer med pedagoger vid två olika förskolor. Fokus i avhandlingen är hur pedagogerna arbetar, förhåller sig och diskuterar kring uppdraget att skapa utrymme för barns inflytande. Jag har även undersökt hur barns inflytande skrivs fram i den svenska förskolans läroplan och för att få ett vidare perspektiv, även i policydokument från EU och OECD.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Redan i ett tidigt skede framkom att pedagogerna ofta använde val och omröstningar som vägar till inflytande för barnen. Under studiens gång valde jag därför att närmare undersöka just valsituationer och omröstningar. Vid båda förskolorna fick barnen ibland, exempelvis efter vilan, själva välja mellan ett antal aktiviteter, ofta var de av det lugnare slaget i syfte att skapa ordning. Den ena förskolan använde en whiteboardtavla med bilder på olika aktiviteter som barnen i tur och ordning fick välja mellan. Det här innebar att den som var sist inte hade så många aktiviteter att välja mellan eftersom varje aktivitet hade ett givet antal platser. Enligt pedagogerna valde barnen i regel samma aktiviteter som de brukade. Pedagogerna ville också att barnen skulle hålla i sina valda aktiviteter en stund och att mitt i leken byta aktivitet var därför inte alltid möjligt. Jag vill understryka att detta inte är någon kritik mot pedagogerna – tvärtom. Pedagogerna ber ofta om ursäkt för att de inte kan ge barnen mer inflytande. Men förskolans verksamhet kräver en hel del styrning annars blir det oordning. Det är heller inte givet att ju mer inflytande för barnen, desto bättre. Däremot finns anledning att ställa frågan om den här typen av val verkligen innebär att ge barnen inflytande?

– Omröstning användes i båda förskolorna, exempelvis för att välja bok till högläsning eller vilken plats man skulle vara och leka. Omröstningar skedde oftast genom handuppräckning eller genom att barnen fick ställa sig på ena eller andra sidan om pedagogen. Problemet var att många barn inte förstod att de bara kan rösta en gång, hur resultaträkningen gick till eller om det är ett individuellt val eller ett majoritetsval. Det här var pedagogerna väl medvetna om och min tolkning är att omröstningar ses som en del i en längre process i demokratisk fostran, som ju också ingår i läroplanen

– I de internationella styrdokumenten finns en tydlig koppling mellan barns inflytande i förskolan och behovet av medborgare som besitter den kompetens som krävs i ”kunskapssamhället”. Barns inflytande ses inte enbart som ett värde i sig utan även ett som medel för att forma individer.

Vad överraskade dig?

– Jag har själv arbetat många år i förskolan och ofta använt mig av både val och omröstningar i syfte att ge barnen inflytande. Men jag insåg först nu hur styrd och begränsad den här typen av inflytande redan på förhand är.

Vem har nytta av dina resultat?

– Min förhoppning är att pedagogerna ska ha nytta av resultatet, det är framför allt dem jag vänder mig till. Jag hoppas att avhandlingen kan bidra till reflektion och diskussion kring vad kvalitativt inflytande kan vara i förskolan.

Susanne Sawander

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev