Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Barns inflytande i förskolan tar ofta formen av val och omröstningar. Men Carina Petersons forskning visar att det sällan innebär ett reellt inflytande utan om pedagogisk styrning mot lugn och ro, ordning och reda i förskolan.

Carina Peterson
Carina Peterson

Född 1961
Bor i Sätila

Disputerade 2020-05-29
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Val-omröstning-styrning. En etnografisk studie om intentioner med, villkor för och utfall av barns inflytande i förskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetar som förskollärarutbildare vid Borås högskolan och jobbade innan dess i 25 år som förskollärare. Därmed har jag egen erfarenhet av hur komplicerat begreppet inflytande i förskolan kan vara, inte minst för att det finns något obestridligt över målet kring barns inflytande. Jag ville lyfta på ett antal stenar för att visa på ämnets komplexitet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den bygger på en etnografisk studie där jag observerat och gjort fältintervjuer med pedagoger vid två olika förskolor. Fokus i avhandlingen är hur pedagogerna arbetar, förhåller sig och diskuterar kring uppdraget att skapa utrymme för barns inflytande. Jag har även undersökt hur barns inflytande skrivs fram i den svenska förskolans läroplan och för att få ett vidare perspektiv, även i policydokument från EU och OECD.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Redan i ett tidigt skede framkom att pedagogerna ofta använde val och omröstningar som vägar till inflytande för barnen. Under studiens gång valde jag därför att närmare undersöka just valsituationer och omröstningar. Vid båda förskolorna fick barnen ibland, exempelvis efter vilan, själva välja mellan ett antal aktiviteter, ofta var de av det lugnare slaget i syfte att skapa ordning. Den ena förskolan använde en whiteboardtavla med bilder på olika aktiviteter som barnen i tur och ordning fick välja mellan. Det här innebar att den som var sist inte hade så många aktiviteter att välja mellan eftersom varje aktivitet hade ett givet antal platser. Enligt pedagogerna valde barnen i regel samma aktiviteter som de brukade. Pedagogerna ville också att barnen skulle hålla i sina valda aktiviteter en stund och att mitt i leken byta aktivitet var därför inte alltid möjligt. Jag vill understryka att detta inte är någon kritik mot pedagogerna – tvärtom. Pedagogerna ber ofta om ursäkt för att de inte kan ge barnen mer inflytande. Men förskolans verksamhet kräver en hel del styrning annars blir det oordning. Det är heller inte givet att ju mer inflytande för barnen, desto bättre. Däremot finns anledning att ställa frågan om den här typen av val verkligen innebär att ge barnen inflytande?

– Omröstning användes i båda förskolorna, exempelvis för att välja bok till högläsning eller vilken plats man skulle vara och leka. Omröstningar skedde oftast genom handuppräckning eller genom att barnen fick ställa sig på ena eller andra sidan om pedagogen. Problemet var att många barn inte förstod att de bara kan rösta en gång, hur resultaträkningen gick till eller om det är ett individuellt val eller ett majoritetsval. Det här var pedagogerna väl medvetna om och min tolkning är att omröstningar ses som en del i en längre process i demokratisk fostran, som ju också ingår i läroplanen

– I de internationella styrdokumenten finns en tydlig koppling mellan barns inflytande i förskolan och behovet av medborgare som besitter den kompetens som krävs i ”kunskapssamhället”. Barns inflytande ses inte enbart som ett värde i sig utan även ett som medel för att forma individer.

Vad överraskade dig?

– Jag har själv arbetat många år i förskolan och ofta använt mig av både val och omröstningar i syfte att ge barnen inflytande. Men jag insåg först nu hur styrd och begränsad den här typen av inflytande redan på förhand är.

Vem har nytta av dina resultat?

– Min förhoppning är att pedagogerna ska ha det, det är framför allt dem jag vänder mig till. Jag hoppas att avhandlingen kan bidra till reflektion och diskussion kring vad kvalitativt inflytande kan vara i förskolan.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-07-03 10:06 av Susanne Sawander


Relaterat

Rektor i förskolan

Välkommen till Skolportens årliga konferens för sig som är rektor i förskolan. Under två dagar fokuserar vi på din roll som ledare med föreläsningar som belyser din yrkesroll från olika perspektiv.

Rektor i förskolan Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för sig som är rektor i förskolan. Under två dagar fokuserar vi på din roll som ledare med föreläsningar som belyser din yrkesroll från olika perspektiv.

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Vänskapande tar stor plats i skolan

Att skapa vänner och tillhöra en grupp tar mycket tid och energi i högstadieelevers skolvardag. Det visar Lina Lundström som forskat om tonåringars relationer i skolan.

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Utformning av illustrationen stor betydelse för elevers lärande

Utformningen av illustrationer, som exempelvis modeller, grafer och diagram, har stor betydelse för elevernas lärande. Ann-Sofie Jägerskog har forskat om sambandet mellan visuella representationer, vad eleverna förstår och vad som sker i klassrum.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.