Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Barns inflytande i förskolan tar ofta formen av val och omröstningar. Men Carina Petersons forskning visar att det sällan innebär ett reellt inflytande, utan om pedagogisk styrning mot lugn och ordning i förskolan.

Carina Peterson
Carina Peterson

Född 1961
Bor i Sätila

Disputerade 2020-05-29
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Val-omröstning-styrning. En etnografisk studie om intentioner med, villkor för och utfall av barns inflytande i förskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetar som förskollärarutbildare vid Borås högskolan och jobbade innan dess i 25 år som förskollärare. Därmed har jag egen erfarenhet av hur komplicerat begreppet inflytande i förskolan kan vara, inte minst för att det finns något obestridligt över målet kring barns inflytande. Jag ville lyfta på ett antal stenar för att visa på ämnets komplexitet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den bygger på en etnografisk studie där jag observerat och gjort fältintervjuer med pedagoger vid två olika förskolor. Fokus i avhandlingen är hur pedagogerna arbetar, förhåller sig och diskuterar kring uppdraget att skapa utrymme för barns inflytande. Jag har även undersökt hur barns inflytande skrivs fram i den svenska förskolans läroplan och för att få ett vidare perspektiv, även i policydokument från EU och OECD.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Redan i ett tidigt skede framkom att pedagogerna ofta använde val och omröstningar som vägar till inflytande för barnen. Under studiens gång valde jag därför att närmare undersöka just valsituationer och omröstningar. Vid båda förskolorna fick barnen ibland, exempelvis efter vilan, själva välja mellan ett antal aktiviteter, ofta var de av det lugnare slaget i syfte att skapa ordning. Den ena förskolan använde en whiteboardtavla med bilder på olika aktiviteter som barnen i tur och ordning fick välja mellan. Det här innebar att den som var sist inte hade så många aktiviteter att välja mellan eftersom varje aktivitet hade ett givet antal platser. Enligt pedagogerna valde barnen i regel samma aktiviteter som de brukade. Pedagogerna ville också att barnen skulle hålla i sina valda aktiviteter en stund och att mitt i leken byta aktivitet var därför inte alltid möjligt. Jag vill understryka att detta inte är någon kritik mot pedagogerna – tvärtom. Pedagogerna ber ofta om ursäkt för att de inte kan ge barnen mer inflytande. Men förskolans verksamhet kräver en hel del styrning annars blir det oordning. Det är heller inte givet att ju mer inflytande för barnen, desto bättre. Däremot finns anledning att ställa frågan om den här typen av val verkligen innebär att ge barnen inflytande?

– Omröstning användes i båda förskolorna, exempelvis för att välja bok till högläsning eller vilken plats man skulle vara och leka. Omröstningar skedde oftast genom handuppräckning eller genom att barnen fick ställa sig på ena eller andra sidan om pedagogen. Problemet var att många barn inte förstod att de bara kan rösta en gång, hur resultaträkningen gick till eller om det är ett individuellt val eller ett majoritetsval. Det här var pedagogerna väl medvetna om och min tolkning är att omröstningar ses som en del i en längre process i demokratisk fostran, som ju också ingår i läroplanen

– I de internationella styrdokumenten finns en tydlig koppling mellan barns inflytande i förskolan och behovet av medborgare som besitter den kompetens som krävs i ”kunskapssamhället”. Barns inflytande ses inte enbart som ett värde i sig utan även ett som medel för att forma individer.

Vad överraskade dig?

– Jag har själv arbetat många år i förskolan och ofta använt mig av både val och omröstningar i syfte att ge barnen inflytande. Men jag insåg först nu hur styrd och begränsad den här typen av inflytande redan på förhand är.

Vem har nytta av dina resultat?

– Min förhoppning är att pedagogerna ska ha nytta av resultatet, det är framför allt dem jag vänder mig till. Jag hoppas att avhandlingen kan bidra till reflektion och diskussion kring vad kvalitativt inflytande kan vara i förskolan.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-07-03 10:06 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-09-10 10:46 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rektor i förskolan Webbkonferens

Sista chansen att boka sig! Vi fokuserar på din roll som ledare och belyser din yrkesroll från olika perspektiv. Ta del av föreläsningar om framgångsfaktorer för ledarskap i förskolan, att skapa en attraktiv arbetsplats samt praktiskt jämställdhetsarbete i praktiken.

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Friluftsundervisning stärker tron på egen förmåga

Friluftsundervisningen kan bidra till en ny syn på sig själv och vad som är möjligt. Det menar Åsa Tugetam som forskat om de lärprocesser som tar form under en fjällvandring med gymnasieelever.

Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laurence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

Undervisningen skräddarsys genom val av läromedel

Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll och digitala verktyg har stor betydelse för ökad mångfald. Men facklitteraturen lyser med sin frånvaro, visar Tomas Widholm som forskat om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.

Ojämlik bedömning av andraspråksinlärare på flerspråkiga skolor

Bedömningen på flerspråkiga skolor är inte jämlik eftersom elever får olika tillgång till språket. Det visar Helena Reierstam som menar att lärare behöver få bättre förutsättningar för bedömning av andraspråksinlärare.

Komplex bild av utbildningssituationen för elever med lindrig funktionsnedsättning

Lärare i både grundsärskolan och grundskolan har svårt att bedöma kunskapsnivån hos elever med lindrig funktionsnedsättning. Anna-Lena Anderssons forskning visar också att föräldrar till de här eleverna upplever brist på stöd i övergången mellan grundskola och grundsärskola.

Barn i samhällsvård behöver mer stöd i skolan

Mer än hälften av alla barn som är placerade i samhällsvård har mycket låga eller saknar fullständiga betyg från grundskolan. Det visar Marie Berlin som efterlyser konkreta, systematiska insatser i ett tidigt skede.

Skilda uppfattningar om flerspråkighet bland lärare

Lärare har olika uppfattningar om flerspråkighet och hanterar därmed flerspråkiga elever på olika sätt. Adrian Lundberg har undersökt svenska och schweiziska lärares subjektiva uppfattningar om begreppet flerspråkighet.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Skolan viktig för barn i samhällsvård

Barn i samhällsvård upplever betydligt mycket mer otrygghet och det är vanligt med mobbning och skolfrånvaro. Rikard Tordöns forskning visar att interventioner kan stärka elevernas skolresultat.

Lägre internetanvändning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har sämre tillgång till digitala enheter som mobiltelefon och få söker information på nätet jämfört med ungdomar generellt. Det här är en viktig aspekt för delaktighet, konstaterar Kristin Alfredsson Ågren.

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Den läsande flickan – hyllad och kritiserad

Den bokslukande flickan både hyllas och kritiseras. Det konstaterar Sara Andersson som i sin forskning undersökt bilden av den läsande flickan genom 1900-talet.

Talängsliga elever lägger skulden på sig själva

Talängslan bör ses som ett klassrumsfenomen och en didaktisk utmaning snarare än som ett problem för vissa individer. Det menar Maria Nilsson som har undersökt hur elever i årskurs 2-5 upplever muntlig interaktion i engelskundervisningen.

Olika möjligheter för förskolebarn att utforska naturvetenskap

Inga miljöer kan ses som jämställda eller neutrala – inte ens naturen. Det menar Anna Günther-Hanssen som undersökt hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt med könande processer.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Skolledare på gränsen till nervsammanbrott

Delat ledarskap, delegering av arbetsuppgifter och att se till att stödfunktionerna verkligen ger stöd. Det är några saker som skolledare kan göra för att minska sin stress, menar Ulf Leo, Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Forskning för en bättre skolmiljö med hjälp av IoT

Forskare vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, ska under de kommande två åren undersöka hur internet of things, IoT, kan användas för att skapa en bättre skolmiljö och stärka elevers hälsa. Projektet genomförs i samverkan med flera aktörer och utgår från en högstadieskola i Arvika kommun.

Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Alla behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar för garantin. Här får du stöd i det arbetet.

Poddagogen #9: Helena Grundén om matematik och planering

Poddagogen gästas av forskaren Helena Grundén. När planerar matematiklärare egentligen sina lektioner? Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.