Tydliga förväntningar på gymnasieelevers läsning

Den läsning som skolan efterfrågar mest av gymnasieelever är textanalys med fokus på formfrågor samt läsning för att diskutera samhällsfrågor. Det visar Eva Nilson som i sin avhandling har kategoriserat olika läsarter i centrala och nationella prov.

Eva Nilson
Eva Nilson

Född 1963
Bor i Stockholm

Disputerade 2017-03-17
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Att skapa en läsare: Läsarter och läsare av litterär text i svenskämnets nationella examination på gymnasiet – åren 1968 till 2013

Varför blev du intresserad av ämnet?

– I min licentiatuppsats granskade jag elevtexter från nationella prov. En av slutsatserna var att provens uppgiftskonstruktion påverkade elevernas svarstexter. Med en bakgrund som gymnasielärare i svenska och engelska har jag alltid varit intresserad av läs- och skrivförståelse och i lärarlag arbetat med ämnesutveckling.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur skolan efterfrågar läsning av den litterära texten i olika typer av nationell examination. Det har jag gjort genom att kategorisera olika läsarter som tydliggörs i litterära texter i centrala prov och nationella prov för gymnasiet under perioden 1968-2013. Jag har läst och analyserat samtliga frågor och texter som proven i läsning av litterär text innehåller under den här perioden. Därefter har jag kategoriserat frågorna i olika läsarter. I avhandlingen utforskar jag även hur eleven tilltalas i provuppgifterna, hur eleverna positioneras och hur provuppgifterna förändrats över tid.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Avhandlingen visar rent deskriptivt vilka läsarter som är mer eller mindre frekventa under tidsperioden. De två största läsarterna i provuppgifterna är teknisk analytisk läsart och faktiv läsart. Den förstnämnda handlar om att analysera text samt att använda sig av litterära begrepp. Faktiv läsart används för att diskutera samhällsfrågor. Den tredje största läsarten är den metalitterära som används vid diskussion om läsning och vem man är som läsare. Ytterligare en kategori är värderingorienterad läsart där läsaren ska beskriva sina egna åsikter om texter. Slutligen betydelseorinterad läsart där läsaren ska förstå något utifrån hur någon agerar – de här uppgifterna rymmer ofta moraliska och etiska frågor.

– De subjektspositioneringar av eleven som synliggörs i skrivuppgifter och läsförståelseprov är litterärt, psykologiskt samt politiskt subjekt. Det förstnämnda utifrån att eleven förväntas vara litterärt intresserad, vara en skrivande person men också formanalytisk kunnig. I det psykologiska subjektet positioneras eleven som någon som kan uttala sig om hur litterär text kan förstås utifrån både psykologisk och analytisk kompetens men också hur man kan relatera text till sig själv och andra. Som politiskt subjekt förväntas eleven kunna läsa text för att debattera samhälls- och kulturfrågor.

– Proven har under den granskade tidsperioden blivit alltmer omfångsrika och komplexa. I slutet av perioden positioneras eleverna mer utifrån en skribentroll. I de tidigare centralproven är eleverna just mer ”elever”.

Vad överraskade dig?

– Att det finns en så tydligt uttalad moral i proven som handlar om hur man ”ska” tänka kring litteratur – eleven förväntas tycka om litteratur och vara intresserad av läsning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas de kan bidra till att lärare får syn på sin egen praktik men också till en diskussion bland lärare om vad de vill nå med elevernas läsning. Resultaten kan också vara till nytta för provkonstruktörer.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-04-07 08:49 av
Sidan uppdaterades 2017-11-20 15:45 av


Relaterat

Mer hänsyn borde tas till elevernas upplevelser vid prov

Elevernas motivation skiljer sig beroende på vilket prov de gör. Det måste man ta hänsyn till vid tolkning av olika provresultat, konstaterar Eva Knekta. Annars kan det leda till felaktiga slutsatser om exempelvis uppgifternas svårighetsgrad.

Svenska elever har svårt att läsa och förstå matteuppgifter

När elever stöter på många ord som de inte känner igen från sina matteböcker, finns det en risk att det är deras läsförmåga som testas istället för deras matematiska förmåga. Det visar Anneli Dyrvolds avhandling.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Privilegierade villkor bakom höga betyg

Bakom elever med höga betyg i högstadiet står stöttande, resursstarka föräldrar med akademisk utbildning, visar Göran Nygrens forskning.

Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Stora skillnader mellan läromedel i matematik

Skillnaderna i matematikläromedlens innehåll bäddar inte för en likvärdig utbildning. Det menar Lars Madej som forskat om algebra.

Ny kunskap om åskådarbeteenden vid mobbning

Björn Sjögren har forskat om de elever som står vid sidan av i mobbningssituationer, och vilka sociala roller de intar. Den kunskapen kan vara till nytta i det förebyggande arbetet mot mobbning, menar han.

Lärare kombinerar sociala och kognitiva aspekter vid bedömning

Lärare använder både sociala och kognitiva aspekter i sin bedömning av elevers läsutveckling. Det visar Ulrika B Anderssons avhandling om hur framåtsyftande bedömning används av lärare i tidig läsundervisning.

Fysisk beröring okomplicerat i idrott och hälsa

De flesta elever tycker att fysisk beröring från läraren är okomplicerat och helt naturligt i ämnet idrott och hälsa. Men det finns kulturella skillnader, visar Annica Caldeborg som med sitt elevperspektiv fyller en kunskapslucka i forskningen.

Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stöd

Skolmarknaden lyckas inte erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det visar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
When ‘Careless Mistakes’ Aren’t: Dyscalculia, Math Anxiety, and Learning Strategies That Help

Math is hard. Dyscalculia, a math learning disability, can make learning and calculating numbers downright painful. Persistent difficulties with math can also lead to intense overwhelm and feelings of academic dread, also known as math anxiety.

Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Forskningsutblick: Upplevd stress hos barn och unga med adhd

Att vuxna med adhd ofta upplever höga stressnivåer har tidigare påvisats i forskning. Men hur upplever barn och ungdomar med adhd stress? I ett antal artiklar skrivna av forskare från Uppsala universitet har barnens perspektiv lyfts, och det framkommer att barn och ungdomar med adhd upplever stress i högre grad än jämnåriga barn utan adhd.