Tydliga förväntningar på gymnasieelevers läsning

Den läsning som skolan efterfrågar mest av gymnasieelever är textanalys med fokus på formfrågor samt läsning för att diskutera samhällsfrågor. Det visar Eva Nilson som i sin avhandling har kategoriserat olika läsarter i centrala och nationella prov.

Eva Nilson
Eva Nilson

Född 1963
Bor i Stockholm

Disputerade 2017-03-17
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Att skapa en läsare: Läsarter och läsare av litterär text i svenskämnets nationella examination på gymnasiet – åren 1968 till 2013

Varför blev du intresserad av ämnet?

– I min licentiatuppsats granskade jag elevtexter från nationella prov. En av slutsatserna var att provens uppgiftskonstruktion påverkade elevernas svarstexter. Med en bakgrund som gymnasielärare i svenska och engelska har jag alltid varit intresserad av läs- och skrivförståelse och i lärarlag arbetat med ämnesutveckling.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur skolan efterfrågar läsning av den litterära texten i olika typer av nationell examination. Det har jag gjort genom att kategorisera olika läsarter som tydliggörs i litterära texter i centrala prov och nationella prov för gymnasiet under perioden 1968-2013. Jag har läst och analyserat samtliga frågor och texter som proven i läsning av litterär text innehåller under den här perioden. Därefter har jag kategoriserat frågorna i olika läsarter. I avhandlingen utforskar jag även hur eleven tilltalas i provuppgifterna, hur eleverna positioneras och hur provuppgifterna förändrats över tid.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Avhandlingen visar rent deskriptivt vilka läsarter som är mer eller mindre frekventa under tidsperioden. De två största läsarterna i provuppgifterna är teknisk analytisk läsart och faktiv läsart. Den förstnämnda handlar om att analysera text samt att använda sig av litterära begrepp. Faktiv läsart används för att diskutera samhällsfrågor. Den tredje största läsarten är den metalitterära som används vid diskussion om läsning och vem man är som läsare. Ytterligare en kategori är värderingorienterad läsart där läsaren ska beskriva sina egna åsikter om texter. Slutligen betydelseorinterad läsart där läsaren ska förstå något utifrån hur någon agerar – de här uppgifterna rymmer ofta moraliska och etiska frågor.

– De subjektspositioneringar av eleven som synliggörs i skrivuppgifter och läsförståelseprov är litterärt, psykologiskt samt politiskt subjekt. Det förstnämnda utifrån att eleven förväntas vara litterärt intresserad, vara en skrivande person men också formanalytisk kunnig. I det psykologiska subjektet positioneras eleven som någon som kan uttala sig om hur litterär text kan förstås utifrån både psykologisk och analytisk kompetens men också hur man kan relatera text till sig själv och andra. Som politiskt subjekt förväntas eleven kunna läsa text för att debattera samhälls- och kulturfrågor.

– Proven har under den granskade tidsperioden blivit alltmer omfångsrika och komplexa. I slutet av perioden positioneras eleverna mer utifrån en skribentroll. I de tidigare centralproven är eleverna just mer ”elever”.

Vad överraskade dig?

– Att det finns en så tydligt uttalad moral i proven som handlar om hur man ”ska” tänka kring litteratur – eleven förväntas tycka om litteratur och vara intresserad av läsning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas de kan bidra till att lärare får syn på sin egen praktik men också till en diskussion bland lärare om vad de vill nå med elevernas läsning. Resultaten kan också vara till nytta för provkonstruktörer.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-04-07 08:49 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2017-11-20 15:45 av Hedda Lovén


Relaterat

Mer hänsyn borde tas till elevernas upplevelser vid prov

Elevernas motivation skiljer sig beroende på vilket prov de gör. Det måste man ta hänsyn till vid tolkning av olika provresultat, konstaterar Eva Knekta. Annars kan det leda till felaktiga slutsatser om exempelvis uppgifternas svårighetsgrad.

Svenska elever har svårt att läsa och förstå matteuppgifter

När elever stöter på många ord som de inte känner igen från sina matteböcker, finns det en risk att det är deras läsförmåga som testas istället för deras matematiska förmåga. Det visar Anneli Dyrvolds avhandling.

Film bästa sättet för undervisning i livräddning

Hjärt- och lungräddning lärs bäst ut med filmbaserad, klassgemensam undervisning. Det visar Anette Nord som undersökt olika utbildningsmetoder i livräddning för högstadieelever.

Skolan viktig plats för asylsökande barn och unga

Skolan är en central arena för asylsökande barn och ungdomar i deras strävan att skapa en varaktig tillvaro. Malin Svenssons forskning visar också att lärare anser sig behöva mer kunskap om asylprocessen och om asylsökande elevers levnadsvillkor.

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

Stor potential för formativ bedömning

Det finns stora möjligheter att utveckla den formativa bedömningen i undervisningen. Det fastslår Erika Boström som forskat om effekterna av kompetensutvecklingssatsning i formativ bedömning för matematiklärare.

Lärares upplevda förmåga att undervisa påverkar deras undervisning

Ulrika Ekstam har forskat om special- matematiklärare. Resultaten visar att lärare med hög nivå av upplevd självförmåga använder sig oftare av metoder som kräver väl utvecklade pedagogiska och ämnesspecifika kunskaper.

Appar stärker elever med läs- och skrivsvårigheter

På gruppnivå mår barn med läs- och skrivsvårigheter inte sämre än andra, vilket tidigare forskning visat. Det vittnar om att skolan blivit bättre på att hjälpa de här eleverna, vilket gör att de också mår bättre psykiskt, säger Emma Lindeblad.

Lärstrategier varierar bland psykologistudenter

Lärstrategierna bland psykologistudenter varierar mycket även i miljöer som ser ganska lika ut. Vissa studenter är mer stabila och använder ungefär samma strategi, medan andra är flexibla och byter strategier mellan olika kurser, visar Maria Öhrstedt.

Rektorer vill vara pedagogiska ledare

Rektorer har en god självinsikt och kan beskriva hur de är som ledare. Det visar Siv Saarukka som utforskat rektorers ledarskap ur ett personperspektiv.

Sång i undervisningen starkt kopplad till mod

Att sjunga är att våga och något som följaktligen kräver mod. Det är både elever och lärare överens om, visar Linn Hentschel i sin avhandling om sång i musikundervisningen.

Platsen påverkar verksamheten på fritidshem

Landsort, tätort eller förort. Platsen har stor betydelse för hur fritidshemmets verksamhet organiseras. Bostadssegregationen innebär också att barngrupperna vid fritidshemmen blir alltmer homogena, visar Catarina Andishamands avhandling.

Högskoleprovet under lupp


Jonathan Wedman har forskat om hur väl högskoleprovet mäter det som det är avsett att mäta. Resultaten visar att poängen på provets två olika delar ger en korrekt bild av provdeltagarnas styrkor och svagheter.

För lite fokus på yrkesspecifika texter i den gymnasiala lärlingsutbildningen

Gymnasieelever får inte öva tillräckligt på yrkesspecifika texter under sitt arbetsplatsförlagda lärande. Det menar Enni Paul, som forskat om skriftbruk i gymnasiets lärlingsutbildning.

Ökad segregation men bättre arbetsmiljö efter friskolereformen

Abiel Sebhatu har utforskat skolsektorn efter avregleringen 1992. Resultaten visar att friskolereformen har inneburit ökad segregation mellan vissa skolor till följd av konkurrensen, men även en potentiellt förbättrad arbetsmiljö i vissa fall.

Många diskussioner när poesi blir film

Att göra film av poesi ökar elevers utrymme att uttrycka och tolka den litterära texten. Det visar Heidi Höglund som vill belysa andra sätt att visa sin kunskap, utöver det verbala språket.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Likvärdig skola

Likvärdig skola

Senaste numret av Skolportens forskningsmagasin har tema likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Läs mer och bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Falun följer den skotska vägen

En modell från Skottland hjälper Falun till ett strukturerat samarbete kring barn i behov av stöd.

Rektors pedagogiska ledarskap – En studie om förutsättningar, realisering och förmåga

Syftet med licentiatuppsatsen är att försöka besvara frågan om vad rektors pedagogiska ledarskap innebär för rektor och hur detta kommer till uttryck i ”reflektioner, uppfattningar och föreställningar” om uppdraget samt i deras föreställningar om betingelser för ledarskapet. (pdf)

Ny forskning kan göra skillnad för förskolebarn som har svenska som andraspråk

På förskolan Stallet i Trollhättan har i stort sett alla barn svenska som andraspråk. Hur väl de lyckas lära sig det svenska språket får stor betydelse för deras framtida studier och integrering i samhället. Tillsammans med forskare från Högskolan Väst har ny kunskap utvecklats.

Skolforskningsinstitutet: Smala digitala resurser gör nytta i matte

Digitala lärresurser med tydligt fokus kan höja kunskaperna i matematik, visar en stor utvärdering. Men när det gäller stora kurspaket ses ingen skillnad mot annan undervisning.

Ny forskning visar att appar, modern pedagogik och teknologi gynnar barn med läs- och skrivsvårigheter

I sin avhandling har Emma Lindeblad undersökt kopplingen mellan så kallad assisterande teknik (applikationer i surfplattor) och självbild samt psykisk hälsa hos elever med läs- och skrivsvårigheter.