Tydliga förväntningar på gymnasieelevers läsning

Den läsning som skolan efterfrågar mest av gymnasieelever är textanalys med fokus på formfrågor samt läsning för att diskutera samhällsfrågor. Det visar Eva Nilson som i sin avhandling har kategoriserat olika läsarter i centrala och nationella prov.

Eva Nilson
Eva Nilson

Född 1963
Bor i Stockholm

Disputerade 2017-03-17
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Att skapa en läsare: Läsarter och läsare av litterär text i svenskämnets nationella examination på gymnasiet – åren 1968 till 2013

Varför blev du intresserad av ämnet?

– I min licentiatuppsats granskade jag elevtexter från nationella prov. En av slutsatserna var att provens uppgiftskonstruktion påverkade elevernas svarstexter. Med en bakgrund som gymnasielärare i svenska och engelska har jag alltid varit intresserad av läs- och skrivförståelse och i lärarlag arbetat med ämnesutveckling.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur skolan efterfrågar läsning av den litterära texten i olika typer av nationell examination. Det har jag gjort genom att kategorisera olika läsarter som tydliggörs i litterära texter i centrala prov och nationella prov för gymnasiet under perioden 1968-2013. Jag har läst och analyserat samtliga frågor och texter som proven i läsning av litterär text innehåller under den här perioden. Därefter har jag kategoriserat frågorna i olika läsarter. I avhandlingen utforskar jag även hur eleven tilltalas i provuppgifterna, hur eleverna positioneras och hur provuppgifterna förändrats över tid.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Avhandlingen visar rent deskriptivt vilka läsarter som är mer eller mindre frekventa under tidsperioden. De två största läsarterna i provuppgifterna är teknisk analytisk läsart och faktiv läsart. Den förstnämnda handlar om att analysera text samt att använda sig av litterära begrepp. Faktiv läsart används för att diskutera samhällsfrågor. Den tredje största läsarten är den metalitterära som används vid diskussion om läsning och vem man är som läsare. Ytterligare en kategori är värderingorienterad läsart där läsaren ska beskriva sina egna åsikter om texter. Slutligen betydelseorinterad läsart där läsaren ska förstå något utifrån hur någon agerar – de här uppgifterna rymmer ofta moraliska och etiska frågor.

– De subjektspositioneringar av eleven som synliggörs i skrivuppgifter och läsförståelseprov är litterärt, psykologiskt samt politiskt subjekt. Det förstnämnda utifrån att eleven förväntas vara litterärt intresserad, vara en skrivande person men också formanalytisk kunnig. I det psykologiska subjektet positioneras eleven som någon som kan uttala sig om hur litterär text kan förstås utifrån både psykologisk och analytisk kompetens men också hur man kan relatera text till sig själv och andra. Som politiskt subjekt förväntas eleven kunna läsa text för att debattera samhälls- och kulturfrågor.

– Proven har under den granskade tidsperioden blivit alltmer omfångsrika och komplexa. I slutet av perioden positioneras eleverna mer utifrån en skribentroll. I de tidigare centralproven är eleverna just mer ”elever”.

Vad överraskade dig?

– Att det finns en så tydligt uttalad moral i proven som handlar om hur man ”ska” tänka kring litteratur – eleven förväntas tycka om litteratur och vara intresserad av läsning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas de kan bidra till att lärare får syn på sin egen praktik men också till en diskussion bland lärare om vad de vill nå med elevernas läsning. Resultaten kan också vara till nytta för provkonstruktörer.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-04-07 08:49 av
Sidan uppdaterades 2017-11-20 15:45 av


Relaterat

Mer hänsyn borde tas till elevernas upplevelser vid prov

Elevernas motivation skiljer sig beroende på vilket prov de gör. Det måste man ta hänsyn till vid tolkning av olika provresultat, konstaterar Eva Knekta. Annars kan det leda till felaktiga slutsatser om exempelvis uppgifternas svårighetsgrad.

Svenska elever har svårt att läsa och förstå matteuppgifter

När elever stöter på många ord som de inte känner igen från sina matteböcker, finns det en risk att det är deras läsförmåga som testas istället för deras matematiska förmåga. Det visar Anneli Dyrvolds avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)