Tydliga förväntningar på gymnasieelevers läsning

Den läsning som skolan efterfrågar mest av gymnasieelever är textanalys med fokus på formfrågor samt läsning för att diskutera samhällsfrågor. Det visar Eva Nilson som i sin avhandling har kategoriserat olika läsarter i centrala och nationella prov.

Eva Nilson
Eva Nilson

Född 1963
Bor i Stockholm

Disputerade 2017-03-17
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Att skapa en läsare: Läsarter och läsare av litterär text i svenskämnets nationella examination på gymnasiet – åren 1968 till 2013

Varför blev du intresserad av ämnet?

– I min licentiatuppsats granskade jag elevtexter från nationella prov. En av slutsatserna var att provens uppgiftskonstruktion påverkade elevernas svarstexter. Med en bakgrund som gymnasielärare i svenska och engelska har jag alltid varit intresserad av läs- och skrivförståelse och i lärarlag arbetat med ämnesutveckling.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur skolan efterfrågar läsning av den litterära texten i olika typer av nationell examination. Det har jag gjort genom att kategorisera olika läsarter som tydliggörs i litterära texter i centrala prov och nationella prov för gymnasiet under perioden 1968-2013. Jag har läst och analyserat samtliga frågor och texter som proven i läsning av litterär text innehåller under den här perioden. Därefter har jag kategoriserat frågorna i olika läsarter. I avhandlingen utforskar jag även hur eleven tilltalas i provuppgifterna, hur eleverna positioneras och hur provuppgifterna förändrats över tid.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Avhandlingen visar rent deskriptivt vilka läsarter som är mer eller mindre frekventa under tidsperioden. De två största läsarterna i provuppgifterna är teknisk analytisk läsart och faktiv läsart. Den förstnämnda handlar om att analysera text samt att använda sig av litterära begrepp. Faktiv läsart används för att diskutera samhällsfrågor. Den tredje största läsarten är den metalitterära som används vid diskussion om läsning och vem man är som läsare. Ytterligare en kategori är värderingorienterad läsart där läsaren ska beskriva sina egna åsikter om texter. Slutligen betydelseorinterad läsart där läsaren ska förstå något utifrån hur någon agerar – de här uppgifterna rymmer ofta moraliska och etiska frågor.

– De subjektspositioneringar av eleven som synliggörs i skrivuppgifter och läsförståelseprov är litterärt, psykologiskt samt politiskt subjekt. Det förstnämnda utifrån att eleven förväntas vara litterärt intresserad, vara en skrivande person men också formanalytisk kunnig. I det psykologiska subjektet positioneras eleven som någon som kan uttala sig om hur litterär text kan förstås utifrån både psykologisk och analytisk kompetens men också hur man kan relatera text till sig själv och andra. Som politiskt subjekt förväntas eleven kunna läsa text för att debattera samhälls- och kulturfrågor.

– Proven har under den granskade tidsperioden blivit alltmer omfångsrika och komplexa. I slutet av perioden positioneras eleverna mer utifrån en skribentroll. I de tidigare centralproven är eleverna just mer ”elever”.

Vad överraskade dig?

– Att det finns en så tydligt uttalad moral i proven som handlar om hur man ”ska” tänka kring litteratur – eleven förväntas tycka om litteratur och vara intresserad av läsning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas de kan bidra till att lärare får syn på sin egen praktik men också till en diskussion bland lärare om vad de vill nå med elevernas läsning. Resultaten kan också vara till nytta för provkonstruktörer.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-04-07 08:49 av
Sidan uppdaterades 2017-11-20 15:45 av


Relaterat

Mer hänsyn borde tas till elevernas upplevelser vid prov

Elevernas motivation skiljer sig beroende på vilket prov de gör. Det måste man ta hänsyn till vid tolkning av olika provresultat, konstaterar Eva Knekta. Annars kan det leda till felaktiga slutsatser om exempelvis uppgifternas svårighetsgrad.

Svenska elever har svårt att läsa och förstå matteuppgifter

När elever stöter på många ord som de inte känner igen från sina matteböcker, finns det en risk att det är deras läsförmåga som testas istället för deras matematiska förmåga. Det visar Anneli Dyrvolds avhandling.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

Skolornas intagning segregerar eleverna

Olika intagningsregler till gymnasieskolan påverkar segregationen bland eleverna. Effekten är mindre än för andra faktorer, men ändå tydlig. Det visar en ny studie skriven av forskare vid Linköpings universitet.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!