Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Lokala styrelser ger större insyn i skolans verksamhet

Publicerad:2008-06-11
Uppdaterad:2012-04-12
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Margaretha Kristoffersson har studerat försöksverksamheten med lokala styrelser med föräldramajoritet i grundskolan.
– God kommunikation, öppnare klimat och större insyn i skolans verksamhet, det är resultatet om man får det att fungera, säger hon.

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag är förskollärare i botten och har varit på pedagogiska institutionen sedan 1990. Jag har länge varit intresserad av relationen mellan hem och skola, och jag är involverad i ett nordiskt (NORNAPE) och ett europeiskt (ERNAPE) forskarnätverk kring samverkan mellan föräldrar och skola. Skolverket gav mig i uppdrag 1999 att göra en utvärdering av den pågående försöksverksamheten med lokala styrelser med föräldramajoritet i grundskolan. Jag använde det empiriska underlaget från rapporten när jag skrev min licentiatavhandling och på den vägen är det.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har gjort en svensk studie som jag har byggt på med en internationell studie på förhållanden i Australien, Danmark, Storbritannien, Nya Zeeland och USA, där man har en lång erfarenhet av lokala styrelser. Jag har studerat om styrelsen förändrar de olika deltagande aktörernas aktiviteter, och jag har försökt tolka och förstå relationer som påverkar styrelsens resultat. Jag har även granskat förordningen som reglerar styrelserna, och politiska, ekonomiska och sociala strukturer och kulturella faktorer som påverkar dem. Försöksverksamheten med att införa lokala styrelser med föräldramajoritet i skolan innebär en decentraliserad skolpolitik, att man för besluten närmare användarna (föräldrar och elever) och stärker föräldrarnas inflytande i skolan. I en lokal styrelse ingår rektor, lärare, föräldrar, elever och i enstaka fall även politiker. I föräldraråden har föräldrar inte någon beslutsrätt men i de lokala styrelserna får föräldrarna möjlighet att fatta beslut – det är den viktigaste skillnaden: att styrelsen får fatta beslut om frågor som ligger på nämnden eller på rektor. Det krävs ett beslut i fullmäktige för att få inrätta lokal försöksverksamhet (det är frivilligt för alla kommuner i landet) och i försöksverksamheten med lokala styrelser i Sverige är rektor ledamot i styrelsen. Enligt Myndigheten för skolutveckling finns det ca 250 lokala styrelser i landet just nu och försöksperioden sträcker sig till och med 1 juli, 2008. Sedan kommer man att fatta beslut.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Ett tydligt resultat är att det viktigt med en fungerande kommunikation i den lokala styrelsen eftersom det är vanligt att man inte når ut till övriga föräldrar. Jag kunde även se att representationen i styrelsen inte stämmer överens med de övriga föräldrarna. Det är för få som är intresserade och det blir de intresserade föräldrarna som väljs som representanter, så man får inte den representativitet man är ute efter: föräldrar med invandrarbakgrund eller ensamstående föräldrar representeras endast i liten utsträckning. Kommunikation är en viktig del för att man ska komma åt det här. En annan faktor som är betydelsefull för att styrelsen ska fungera är att det behövs ett bra samarbete mellan rektor och ordförande, och det måste vara tydligt vilket ansvar och vilka befogenheter man har – det måste finnas en tydlig arbetsordning. Det är även nödvändigt med bra utvärdering, stöd och återkoppling från kommunen, och grundtanken med en lokal styrelse ska genomsyra skolpolitiken i hela kommunen. I de skolor där man har fungerande styrelser kunde jag se att man har en balanserad kommunikation, att man upplever det positivt att ha en lokal styrelse och det får gensvar i verksamheten. I de fallen kan jag se att styrelser har en utbildande effekt och föräldrarna har lärt sig mycket om skolans verksamhet och är mer nöjda än andra föräldrar med sitt barns skola. De styrelser som fungerar bra har även ett bra stöd från den centrala förvaltningen och en fungerande återkoppling. God kommunikation, öppnare klimat och större insyn i skolans verksamhet – det är resultatet om man får det att fungera.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Oavsett hur den lokala styrelsen fungerar kan man säga att de flesta föräldrar är positivt inställda till att få en möjlighet att komma in i skolan, att få mer information om skolans verksamhet och bli mer delaktiga i beslut som rör sina egna barn. Det var genomgående för alla styrelser. I Danmark, där man har haft lokala styrelser sedan 1990, kunde jag se att även i lokala styrelser som inte fungerade bra var majoriteten av föräldrarna ändå nöjda. Lärare och rektorers åsikter är något mer blandade, vissa menar att den lokala styrelsen fungerar som ett diskussionsforum mer än en beslutsfattande forum. Det som förvånar mig är att man inte tar de befogenheter man får i styrelsen, man har rätt att fatta beslut men man gör det inte, vilket ofta resulterar i att det bli ett diskussionsforum istället.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det är viktigt ur demokratisynpunkt med en fungerande kommunikation om man har en lokal styrelse, så att inte styrelsen lever sitt egna lilla liv. Det måste nå ut till alla i skolan men även till övriga medborgare i samhället som betalar skatt till skolans verksamhet och som kan vara intresserade av att veta vad deras pengar går till. Framförallt är det viktigt att få med sig eleverna och få dem att bli mer involverade i kommunikationen. Man måste även få representanter som täcker samtliga föräldrar som finns i skolan och det är viktigt att alla röster kommer fram i styrelsen.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Om man får till en fungerande styrelseverksamhet kan det bidra till att man får med sig hela området kring skolan. En förälder berättade att den aldrig hade lärt sig så mycket om skolan som genom att sitta i styrelsen. Med det finns även en risk att man bara ser till sitt eget barns intresse, och att invandrarföräldrars eller ensamstående föräldrars frågor aldrig kommer fram och det kan i förlängningen bidra till större skillnader än tidigare. Det som många lyft fram som en positiv effekt av en välfungerande styrelse är att rektor får ett effektivare ledningsarbete eftersom han eller hon inte står ensam bakom besluten. Man får ett mer effektivt ledningsarbete genom att man alltid har styrelsen bakom ett beslut, och stöd och uppbackning av föräldrarna. Det är väldigt blandat hur lärare upplever arbetet med lokala styrelser – vissa tycker att det inte ger dem något medan andra tycker det är det bästa som har hänt.

Åsa Larsson

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev