Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Kampen om den företagsamma eleven

Publicerad:2006-06-13
Uppdaterad:2013-02-15
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Eva Leffler har studerat företagsamhet och entrepernörskap i skolan, och förvånas över att näringslivet får möjlighet att komma in och ställa krav på skolans arbetsformer. Det finns ett samhällsekonomiskt övergripande mål kring entreprenörskap som skolan inte delar: det leder till en kamp mellan skola och näringsliv, där skolan framställs som ett amputerat lärande, medan entreprenörskapet beskrivs som ett fulländat lärande. Men är det verkligen så?

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Från början ville jag faktiskt undersöka möjligheterna för skolan att samverka med närsamhället, men sen blev jag mer nyfiken på hur man arbetade med entreprenörskapet i skolan. Jag ville problematisera frågan ytterligare: varför ska näringslivet ha möjlighet att komma in och ställa krav på skolans arbetssätt och arbetsformer?

Vad handlar avhandlingen om?

-Om talet och praktiken kring entreprenörskap och företagsamhet i skolan. Entreprenörskap beskrivs överlag som något positivt, men ÄR det verkligen så? Hur kommer det sig att entreprenörskap och företagsamhet har fått en sådan framskriven ställning i skolan, varför satsas det så mycket för att skolorna ska kunna arbeta med den här frågan? Jag blev helt enkelt nyfiken på den här entreprenören som det pratades så mycket om, vem är den här företagsamma eleven?
– Jag har gjort en historisk tillbakablick och studerat synen på undervisning och elever samt relationen skola och samhälle i tidigare läroplaner. Utöver det har jag även studerat ett projekt som hette ”Prioritet Företagsamhet i Västerbottens län” (PRIO 1), där skolorna fick söka medel för att kunna arbeta med just de här frågorna. Jag fick då möjlighet att se hur fyra skolor definierade företagsamhet och entreprenörskap i den praktiska verksamheten: vad är det man tar fasta på, vad vill man utveckla när man går in i ett sånt här projekt?

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Huvudsyftet enligt det projekt jag studerade (där mål och syfte har stora likheter med läroplanens intentioner) är inte att eleverna ska lära sig att driva företag, utan att de ska utveckla den inre företagsamheten. Men den företagande delen är det som framstår som mest nyskapande, eftersom den skiljer sig så mycket från skolans vardagliga verksamhet, och inre förmågor är dessutom mycket svårare att mäta eller utvärdera. Den företagande delen gav dessutom ett tillskott till klasskassan och blev därmed mer synlig och påtaglig för eleverna – trots att skolan uttalade att ambition var att utveckla elevens inre förmågor.
– Skolorna upplevde själva att elevernas samarbets- och ansvarsförmåga hade utvecklats efter att PRIO 1 hade avslutats, men det här är ju kvalitéer har skolan arbetet med i många år nu – det är därför tveksamt om man verkligen kan dra slutsatsen att det här egenskaperna är en effekt av projektet.
– Begreppet entreprenörskap är så svårdefinierat och brett: det gör att skolorna kan välja ganska fritt vad de vill arbeta med. När det inte finns några tydliga mål blir det också svårt att utläsa några egentliga resultat. Regional utveckling må vara det politiska syftet – men det är inte skolans främsta syfte. Det finns ett samhällsekonomiskt övergripande mål kring detta som skolan inte delar. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det är ganska unga elever vi talar om, studien utfördes i årskurs 4-6.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Bristen på en realisering av de olika begreppen i undervisningen. När man säger att man vill utveckla kreativa elever, vad menar man egentligen då? Jag tycket att det är viktigt att de här begreppen levandegörs: alla talar om kreativitet och hur viktigt det är, men vad det specifikt innebär, hur man ska arbeta med det, det framgår inte.
– Jag förvånades också över att man kan gå in i ett sånt här projekt utan att ställa upp delmål eller ett tydligt slutmål. Jag saknade en diskussion där man gick igenom projektets syfte och tog upp vad som kunde bli positiva effekter, men även eventuella farhågor.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, skolledare och skolpolitiker. Det här är första gången som någon har skrivit om entreprenörskap i skolan från det här perspektivet.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– När det gäller skolutveckling tror jag att resultaten kan bidra till att lyfta den pedagogiska diskussionen i skolan. Det finns ett behov av ett tydligt ledarskap när man arbetar med sådana här projekt: hur drivs de här frågorna, vilka strategier finns på skolan?
– Idag ser vi att det är näringslivet som identifierar problemen i skolan och kommer med förslag på hur de ska lösas. Det blir till en kamp mellan skola och näringsliv, eftersom den senare försöker gå in och ta över. Skolan beskrivs generellt i negativa ordalag, medan entreprenörskap i skolan genomgående beskrivs som något positivt: skolan är ett amputerat lärande, entreprenörskapet är ett fulländat lärande. Här uppstår en genomgående tendens där entreprenörskapet blir räddningen på allt. Men – återigen – ÄR det verkligen så?

Hedda Lovén

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens! Programmet utgår från ämnets syftesbeskrivning och ger både forskningsfördjupning och praktiska verktyg för att du enklare ska kunna genomföra kurserna. Innehållet passar även dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev