Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Vad vill vi med studie- och yrkesvägledarsamtalet?

Publicerad:2007-09-27
Uppdaterad:2012-04-26
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Elever med positiva självbilder och förväntningar får ut maximalt av studie- och yrkesvägledarsamtalet – åtminstone om man får tro deras utvärderingar. Detsamma kan inte sägas gälla för elever med negativ självbild, säger forskaren Gunnar Schedin. Knäckfrågan blir vad man ytterst vill att samtalet ska syfta till: att bistå med information, eller att hjälpa eleven till förändring?

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag är studie- och yrkesvägledare själv och min forskning har sitt ursprung i problem som jag har stött på i min egen yrkesnära verksamhet. När jag arbetade som studie- och yrkesvägledare funderade jag ofta på varför jag lyckades uppnå goda resultat med vissa elever, medan jag aldrig nådde fram till andra. Vad är det egentligen som är verkningsfullt, som gör att man lyckas eller inte lyckas i ett samtal? När jag senare började arbeta på studie- och yrkesvägledarprogrammet fick jag möjlighet att fördjupa mig mer i samtalsforskning och insåg att det som konsekvent spelar stor roll i samtalet är hur relationen mellan parterna utvecklas. Därför handlar avhandlingen i stor utsträckning om själva relationsbyggandet i samtalet mellan studie- och yrkesvägledare och elev.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om vilka verksamma mekanismer och faktorer som spelar roll i samtalet (och interaktionen) mellan studie- och yrkesvägledare och elever på en gymnasieskola. Jag har försökt fånga skillnader och samband i samtalen på ett övergripande plan genom fyra forskningsfrågor:
¤ vad är det för viktiga beteenden som både elever och studie- och yrkesvägledare uppfattar eller förväntar sig i ett samtal?
¤ är det så att förändringar i våra beteenden ytterst har att göra med vilka självbilder vi har?
¤ spelar det någon roll för samtalet hur samstämmig elev och studie- och yrkesvägledare är kring sina förväntningar eller upplevelser av varandras interaktion?
¤ spelar elevernas självbild någon roll för hur de kommer att uppfatta samtalet?
Avhandlingen bygger på observationer med 15 elever och studie- och yrkesvägledare, vilket egentligen gör det svårt att generalisera utifrån resultaten. För att få en tydlig bild av vilken roll självbilden spelar i studie- och yrkesvägledarsamtalet har jag valt ut två elever med god självbild och två elever med dålig självbild och tittat närmre på hur deras uppfattningar skiljer sig åt.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

-Avhandlingen visar att det viktigaste för eleverna är att skapa närhet i samtalet med studie- och yrkesvägledaren, vilket inte är så konstig egentligen: de känner ofta en stor osäkerhet inför sin framtid och går och grubblar på olika val, och då försöker man initialt säkerställa en emotionell trygghet med sin samtalspartner. Studie- och yrkesvägledaren försöker å sin sida uppmuntra eleven att bli autonom och fatta självständiga beslut.
– Avhandlingen visar att eleverna tenderade att distansera sig från sina egna självbilder och närma sig studie- och yrkesvägledarens uppfattning. Det fanns en tendens till att positiva förväntningar och positiva självbilder förstärktes i samtalet – lite som när elitidrottare föreställer sig själva som vinnare inför en tävling, det är samma fenomen. Resultaten visar att självbilden slår igenom väldigt konsekvent i samtalet: elever med positiva självbilder har positiva förväntningar och utvärderar också samtalet positivt.

Men vad innebär den kunskapen i praktiken för studie- och yrkesvägledaren – hur ska man lyckas nå de elever som har en negativ självbild, man kanske inte ens vet vilka de är?

– Den stora knäckfrågan blir vad studie- och yrkesvägledaren vill ha för effekt med samtalet: antingen så ser man elevers problem som en konsekvens av brist på eller felaktig information, eller så ser man elevers problem som en konsekvens av självbilden, där problem uppstår som konsekvens av hur man ser på sig själv – och där man faktiskt måste försöka åstadkomma en förändring. Om studie- och yrkesvägledaren ska lyckas med någon form av förändring så hänger det på om man har lyckats bygga en god relation till eleven. I stor utsträckning handlar det om att studie- och yrkesvägledaren måste utveckla sig själv och försöka att inte alltid se elever som elever: man måste anpassa det sätt man agerar och kommunicerar på utifrån elevens behov istället. Ytterst handlar det om att bredda sin egen beteenderepertoar och sin förmåga att skapa relationer, så att man inte fastnar i ett slentrianmässigt mönster. Det blir nämligen problematiskt när elever med negativ självbild får samma bemötande som elever med en positiv självbild – det bemötandet är nämligen inte anpassat för dem, utan för den stora massan som generellt har god självbild.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– En överraskning var att studie- och yrkesvägledarens förväntning på samtalet inte hade något samband med den egna utvärdering de fick göra efteråt. Det antyder att studie- och yrkesvägledarna i studien inte riktigt förstod vilken effekt deras beteende fick – de kunde till exempel tycka att de var lyhörda och hjälpsamma i samtalet, vilket borde ha ett samband med hur positivt de utvärderar samtalet efteråt – men tvärtom kunde den egna utvärderingen vara ganska dålig. För elevernas del fanns det däremot ett tydligt samband mellan vad som faktiskt har skett i samtalet och deras utvärdering.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med samtal på något sätt, i högsta grad utbildare. Praktiker, som kan känna igen sig i både positiv och negativ bemärkelse. Jag tror att studie- och yrkesvägledare måste börja fundera på hur man mer systematiskt kan granska det man gör: elever är väldigt olika och har olika behov, vilket ställer krav på att man kan anpassa sitt beteenden utifrån varje individ.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Förhoppningsvis genom att studie- och yrkesvägledare i större utsträckning börjar reflektera över sitt eget beteende, elevers olikhet och vad som verkligen har effekt i samtalet. Men framför allt att man frågar sig vad samtalets syfte är – vill jag informera om något (vilket är en viktig uppgift som inte bör underskattas) eller vill jag åstadkomma en förändring för den här eleven? Jag tror att det bästa tipset man kan ge till nyblivna yrkesvägledare är att uppmana dem att ständigt vara nyfikna på sig själva och interaktionen med eleverna.

Hedda Lovén

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev