Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Vilka ideal och identiteter formas i studentföreningen?

Publicerad:2006-05-17
Uppdaterad:2013-02-26
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Ulrika Widding har studerat tre olika studentföreningar vid Umeå universitet, för att försöka utröna vilka ideal och identiteter som föreningar skapar och upprätthåller. Bilden av den sorglöse studenten i overall bekräftades till viss del, säger Ulrika. Det handlar mycket om fest och alkohol – men inom föreningarna odlas också goda värden: en del får med sig ett organisatoriskt kapital, andra ser föreningen som en frigörande kraft.

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag tror att intresset till viss del har sin grund i att mitt eget möte med universitetet, som var väldigt omvälvande. Två händelser vid universitetet kom att ha betydelse för mitt val av forskningsämne: det ena var en herrmiddag som en förening anordnade, där nytillkomna studenter tvingades hålla tal och då trakasserades av de äldre studenterna. Den andra händelsen var faktiskt också en herrmiddag, där en tjej som serverade de manliga studenterna nästan blev avdragen kläderna. Just de här två händelserna speglade en bild av både klass och kön inom föreningen som väckte mitt intresse: i den högre utbildningen talas det ofta om vikten av jämställdhet och att inkludera alla, men här pågår något vid sidan om universitetetsom inte riktigt stämmer överens med den bilden.

Vad handlar avhandlingen om?

-Den handlar om tre olika studentföreningars ideal och identitet: vad är det som är viktigt för föreningen, vad är det som blir viktigt i föreningen? Vilka söker sig dit och hur bör man vara? Fokus i avhandlingen ligger på socialisation, normer och värderingar. I varje förening intervjuade jag ett antal av de studenter som hade centrala positioner i styrelsen, men jag har även granskat föreningarnas hemsidor och hur de presenterar sig själva där: vilken bild vill man förmedla? Det finns tre olika kårer vid Umeå universitet, och föreningarna i avhandlingen är inordnade under dessa kårer. Eftersom utbildningssystemet i sig är så uppdelat (vårdutbildningen är ju till exempel ganska kvinnodominerad) får detta effekt på föreningarna, som är utbildningsanknutna. Även klass framträder mot bakgrund av detta, men det finns fortfarande utbildningar med låg andel studenter med arbetarklassbakgrund, till exempel arkitektutbildningen.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Inom den samhällsvetenskapliga föreningen drev man väldigt mycket utbildningsfrågor: man försökte förbättra eller höja utbildningens status genom att anordna gästföreläsningar eller hålla i utbildningsdagar – de framhöll sig själva som goda studenter, som framtida makthavare som ville vara med och påverka samhällets utveckling. Inom föreningen var det viktigt att visa att man var engagerad och framåt, många var involverade i andra föreningar och styrelser: medlemmarna fick därigenom ett organisatoriskt kapital, de visste hur en organisation såg ut och var uppbyggd. Inom föreningen tog man sig rätten att tala, det var något som lärdes ut, precis som att man tränades i att föra sig i sociala sammanhang. Könsmässigt var föreningen ganska jämställd – ordföranden var omväxlande kille eller tjej. Men vad gäller klass så uttalade två personer med arbetarbakgrund att de upplevde en del svårigheter: de hade inga kontakter med sig i bagaget, de kände sig osäkra när de skulle tala offentligt och var inte riktigt bekväma i en del sociala situationer. Här gick ju det sociala samlivet mest ut på sittningar med trerätters middagar.
– Den vårdinriktade studentföreningen var kvinnodominerad. Där låg fokus på att vara en ordentlig student, visa omsorg, se den lilla människan, att göra uppoffringar. Vad gäller klass framkom att studenterna ofta kände sig i underläge och jämförde sig med grupper som skulle komma att ingå i deras framtida yrkesliv (till exempel läkarstudenter): de upplevde att de fick slåss för sina rättigheter. Därmed fick föreningen en frigörande kraft, vilket hade stor betydelse för medlemmarna.
– Slutligen fanns även NATEK-föreningen (naturvetenskap och teknik), som inte sysslad med utbildningsfrågor utan mer med den studiesociala samvaron. Föreningen var mansdominerad med en sorglös anda, att ha roligt stod i fokus, likaså alkoholen – fast på ett skämtsamt sätt. Här fanns även de typiska overallerna och de sexuella sångerna (främst ur ett manligt perspektiv), men även mycket manliga symboler. Det är faktiskt slående hur mycket av den historiska bilden av studenten som lever kvar i i just NATEK-föreningen: den framstår som ett medeltida skrå, både genom gruppens värderingar och symboler.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

-Att historien lever kvar så pass mycket! Bilden av den sorglöse studenten – som är så tydlig just i NATEK-föreningen. Men även det faktum att man kan göra en föreningskarriär: studentföreningen fungerar som en sorts inkörsport: sen sitter man plötsligt i kåren. Jag har inom ramen för min forskning även tittat på hur andra studentföreningars hemsidor (dessa finns dock inte med i avhandlingen) och om dem kan man allmänt säga att det är ett väldigt sexualiserat innehåll. Ibland verkar det som att personerna som skapar hemsidorna ser dem som slutna rum!

Vem har nytta av dina resultat?

– Studenterna och studentföreningarna själva. Min avhandling kan tjäna som kritisk läsning för hur man kan tolka deras verksamhet. Men studien ger även ett sammanhang till historien. Sen tror jag att de som arbetar på universitet och högskola kan ha nytta av resultaten: ta till exempel de som läser på distans, de verkar bli både osynliga och orepresenterade i kårer och föreningar, hur får de synas och höras? Det här blir ju också en fråga om kön och klass eftersom det är en stor andel kvinnor och studenter från arbetarbakgrund som läser på distans. Slutligen är det också en hälsofråga som tydliggörs: studenthälsan jobbar ständigt med alkoholfrågor eftersom många grundlägger alkoholproblem under sin studietid. Därför är det viktigt för universiteten och högskolorna att ta del av den verksamhet som pågår vid sidan om utbildningen.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag tror att den kan tjäna som diskussionsunderlag eftersom den väcker många frågor: i vilken mån jobbar vi med jämställdhet vid vårt lärosäte? Hur ser köns- och klassfördelningen ut? I vilken utsträckning kan studenter med invandrarbakgrund få finnas med i de här sammanhangen? Det finns massor av positiva värden i de här föreningarna: att tala offentligt, få ökat självförtroende, att ställa upp för varandra. Men de värden som kommer till uttryck i föreningarna förmedlar också ett klass- och könsperspektiv. Jag tror vi måste omdefiniera och vidga vår syn, helt enkelt. Vad är ett vettigtmänskligt förhållningssätt? Och inte minst: hur kan vi inkludera så många som möjligt?

Hedda Lovén

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev