Undersökande arbetssätt i NO

Annie-Maj Johanssons avhandling visar vikten av att läraren hjälper eleverna och knyter deras erfarenheter och val av ord till naturvetenskapliga begrepp och förklaringar.

Annie-Maj Johansson
Annie-Maj Johansson

Född 1960
i Enköping

Disputerade 2012-09-28
vid Stockholms universitet

 


AVHANDLING
Undersökande arbetssätt i NO-undervisningen i grundskolans tidigare årskurser

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som lärarutbildare inom naturvetenskapsämnenas didaktik vid Högskolan Dalarna i flera år. Jag träffade lärarstudenter som under sin verksamhetsförlagda utbildning hade mött NTA (Naturvetenskap och teknik för alla) och undersökande arbetssätt och hade blandade känslor kring detta. En del tyckte det var roligt, andra att det var svårt och besvärligt. Det gjorde mig nyfiken.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har studerat förskoleklass till årskurs sex och tittat på de syften och mål angående undersökande arbetssätt som finns i grundskolans läroplaner, Lgr62-Lgr11, och lärares berättelser om sin egen undervisning om NTA och undervisning i klassrummet. Den handlar också om hur elevers görande behöver knytas till undervisningens syfte.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– När det gäller NO-undervisning är det vanligt att ha ett övergripande syfte med undervisningen. Ett sådant syfte kan till exempel vara att eleverna ska lära sig friktionsinverkan på rörelse. Ofta introduceras sådana nya begrepp med hjälp av någon form av aktivitet, till exempel att eleverna undersöker hur de kan köra ett leksaksfordon med, respektive utan, däck.

– Jag kallar dessa aktiviteter för närliggande syften. Jag har sett att det är väldigt viktigt att det närliggande syftet fungerar så att eleverna kan delta i undersökningen med sitt språk, sina erfarenheter och att de förstår vad målet är med undersökningen.

– Men att undersöka och tala om varför vi har däck på våra bilar är inte samma sak som att tala om friktion och rörelse. Aktiviteten måste knytas till undervisningens syfte, det övergripande syftet – i det här fallet att studera rörelse och friktion. De vardagliga ord som eleverna använder behöver relateras till de naturvetenskapliga begreppen, till exempel friktion och rörelse. Det måste läraren hjälpa eleverna med, annars handlar undervisningen bara om varför vi har däck på bilen.

– Läraren behöver hjälpa eleven att se vad i undersökningen som handlar om rörelse och friktion och vad som inte gör det. Jag kallar dessa syften för organiserade syften, vilka kan användas som verktyg när läraren planerar, utvärderar och analyserar sin undervisning.

Vad överraskade dig?

– Att de praktiska aktiviteterna engagerar elever och lärare väldigt mycket! Eleverna blir intresserade av det praktiska arbetet och kanske även NO, men samtidigt finns det på många skolor väldigt lite material till dessa aktiviteter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, lärarstudenter, lärarutbildare, men även forskare och läroplansutvecklare.

Kan din avhandling användas praktiskt för den lärare som vill utveckla sitt undersökande arbetssätt?

– Ja, jag har det som ett syfte, att skapa verktyg för lärare. Det skulle vara roligt om den används så.

Sidan publicerades 2012-10-01 23:31 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-10-02 11:17 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Forskningen som vänder upp och ner på NO-undervisningen

Anders Jidesjös avhandling visar att det är en myt att elever är ointresserade av naturvetenskap och teknik. Det eleverna vill lära sig blir de inte undervisade i. Populärvetenskapliga tv-program vet dock vad ungdomar vill ha.

Ingen bättre förståelse av NO med tekniska läromedel

Virtuella lärmiljöer får inte i sig eleverna att förstå vetenskapliga fenomen och begrepp bättre. Det är huvudresultatet i Göran Karlssons avhandling ”Instructional technologies in science education: Students’ scientific reasoning in collaborative classroom activities”.

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Skolan kan ändra matvanor

Många vill påverka ungas matvanor. Och det går, genom insatser i skolmatsalen och undervisningen, enligt Hillevi Prells avhandling Promoting dietary change. Intervening in school and recognizing health messages in commercials .

Rättvisa jämförelser mellan prov med ny metod

Med hjälp av bakgrundsinformation om provtagare går det att få mer rättvisa jämförelser av kunskapsprov som Högskoleprovet och även en mer rättvis tilldelning av universitetsplatser. Det visar Gabriel Wallin i sin avhandling.

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Utformning av illustrationen stor betydelse för elevers lärande

Utformningen av illustrationer, som exempelvis modeller, grafer och diagram, har stor betydelse för elevernas lärande. Ann-Sofie Jägerskog har forskat om sambandet mellan visuella representationer, vad eleverna förstår och vad som sker i klassrum.

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Utmanande process att bli bildlärare

Många blivande lärare i ämnet bild har svårt att förhålla sig till det som utmanar dem i studierna. Det visar Eva Cronquist som utforskat vad som händer med bildlärarstudenter när de möter samtidskonst under olika skeden av utbildningen.

Lärares lektionsplanering påverkar elevers lärande i matematik

De exempel som lärarna fokuserar på i undervisningen – i vilken ordning och vilka aspekter som varierar i exemplen – styr i hög grad vad eleverna lär sig. Det konstaterar Ulf Ryberg som har forskat om elevers lärande av det matematiska begreppet derivata.

Skrivträning på talande dator bra för elever med läs- och skrivsvårigheter

Britta Hannus-Gullmets forskning visar att elever med stora läs- och skrivsvårigheter får goda möjligheter att utveckla sin läs- och skrivförmåga om de använder en talande dator som hjälpmedel.

”Tänk-om”-frågor viktigt för elever i historia

Gymnasieelever använder gärna "tänk-om"-frågor när de förklarar historiska skeenden. Det konstaterar Joakim Wendell som forskat om hur lärare och elever hanterar historiska förklaringar.

Interaktion och lärande i fokus i förskolans gruppindelningar

För majoriteten förskollärare står barnens interaktion och lärande i fokus vid gruppindelningar, visar Panagiota Nasiopoulous avhandling. Men den visar också att nära en tredjedel av förskollärarna i studien nedprioriterar skriv- och läsinlärning.

Utvidgad tolkning av kosmopolitisk utbildning

Kosmopolitisk utbildning handlar om mer än flerspråkighet. Det menar Claudia Schumann som i sin avhandling går på jakt efter en mer progressiv och utmanande tolkning av begreppet.

Undervisning i naturen väcker elevers intresse för växter och miljöfrågor

Elever som får vara i ute i naturen får ett ökat intresse för träd och växter och ett större engagemang för miljöfrågor. Det visar Margaretha Häggströms forskning om barns relationer till skogsmiljöer.

Waldorfpedagogik i praktiken

Leif Tjärnstig har i sin avhandling studerat hur waldorflärare tänker, handlar och förstår undervisningen i klassrummet.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Professorn som bytte åsikt: ”Jag hade fel”

Som biträdande utbildningsminister i USA på 1990-talet var hon en förespråkare för marknadslösningar i skolan – i dag har Diane Ravitch tänkt om och är en av systemets ihärdigaste kritiker.

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Hård forskarkritik mot nya kursplaner

Avkodning är A och O för att ett barn ska lära sig läsa, enligt evidensbaserad forskning. Men i Skolverkets förslag på nya kursplaner saknas skrivningar om den tidiga läsinlärningen. Fokus ligger på slutmålet; läsförståelse och förmågan att bearbeta texter. Förslaget har väckt stark kritik bland forskare. Här presenterar vi några av de rösterna.

Hur kan vi dela mer med varandra?

Aldrig förr har så många digitala lärresurser producerats på så kort tid som nu. Men var lagras dessa och skulle vi kunna dela med varandra lite mer och undvika mycket dubbelarbete? Det skriver Alastair Creelman, specialist på e-lärande.