Undersökande arbetssätt i NO

Annie-Maj Johanssons avhandling visar vikten av att läraren hjälper eleverna och knyter deras erfarenheter och val av ord till naturvetenskapliga begrepp och förklaringar.

Annie-Maj Johansson
Annie-Maj Johansson

Född 1960
i Enköping

Disputerade 2012-09-28
vid Stockholms universitet

 


AVHANDLING
Undersökande arbetssätt i NO-undervisningen i grundskolans tidigare årskurser

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som lärarutbildare inom naturvetenskapsämnenas didaktik vid Högskolan Dalarna i flera år. Jag träffade lärarstudenter som under sin verksamhetsförlagda utbildning hade mött NTA (Naturvetenskap och teknik för alla) och undersökande arbetssätt och hade blandade känslor kring detta. En del tyckte det var roligt, andra att det var svårt och besvärligt. Det gjorde mig nyfiken.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har studerat förskoleklass till årskurs sex och tittat på de syften och mål angående undersökande arbetssätt som finns i grundskolans läroplaner, Lgr62-Lgr11, och lärares berättelser om sin egen undervisning om NTA och undervisning i klassrummet. Den handlar också om hur elevers görande behöver knytas till undervisningens syfte.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– När det gäller NO-undervisning är det vanligt att ha ett övergripande syfte med undervisningen. Ett sådant syfte kan till exempel vara att eleverna ska lära sig friktionsinverkan på rörelse. Ofta introduceras sådana nya begrepp med hjälp av någon form av aktivitet, till exempel att eleverna undersöker hur de kan köra ett leksaksfordon med, respektive utan, däck.

– Jag kallar dessa aktiviteter för närliggande syften. Jag har sett att det är väldigt viktigt att det närliggande syftet fungerar så att eleverna kan delta i undersökningen med sitt språk, sina erfarenheter och att de förstår vad målet är med undersökningen.

– Men att undersöka och tala om varför vi har däck på våra bilar är inte samma sak som att tala om friktion och rörelse. Aktiviteten måste knytas till undervisningens syfte, det övergripande syftet – i det här fallet att studera rörelse och friktion. De vardagliga ord som eleverna använder behöver relateras till de naturvetenskapliga begreppen, till exempel friktion och rörelse. Det måste läraren hjälpa eleverna med, annars handlar undervisningen bara om varför vi har däck på bilen.

– Läraren behöver hjälpa eleven att se vad i undersökningen som handlar om rörelse och friktion och vad som inte gör det. Jag kallar dessa syften för organiserade syften, vilka kan användas som verktyg när läraren planerar, utvärderar och analyserar sin undervisning.

Vad överraskade dig?

– Att de praktiska aktiviteterna engagerar elever och lärare väldigt mycket! Eleverna blir intresserade av det praktiska arbetet och kanske även NO, men samtidigt finns det på många skolor väldigt lite material till dessa aktiviteter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, lärarstudenter, lärarutbildare, men även forskare och läroplansutvecklare.

Kan din avhandling användas praktiskt för den lärare som vill utveckla sitt undersökande arbetssätt?

– Ja, jag har det som ett syfte, att skapa verktyg för lärare. Det skulle vara roligt om den används så.

Sidan publicerades 2012-10-01 23:31 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-10-02 11:17 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Forskningen som vänder upp och ner på NO-undervisningen

Anders Jidesjös avhandling visar att det är en myt att elever är ointresserade av naturvetenskap och teknik. Det eleverna vill lära sig blir de inte undervisade i. Populärvetenskapliga tv-program vet dock vad ungdomar vill ha.

Ingen bättre förståelse av NO med tekniska läromedel

Virtuella lärmiljöer får inte i sig eleverna att förstå vetenskapliga fenomen och begrepp bättre. Det är huvudresultatet i Göran Karlssons avhandling ”Instructional technologies in science education: Students’ scientific reasoning in collaborative classroom activities”.

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Skolämnet påverkar utformning av undervisning

Ämnet i sig påverkar lärarnas sätt att utforma undervisningen. I exempelvis matematiken bygger undervisningen på elevernas enskilda arbete medan undervisningen i historieämnet däremot utgår från gemensamt arbete. Det visar en avhandling av Monica Egelström.

Elever behöver stöd för att hantera information på nätet

Kunskap blir inte mer tillgänglig bara för att det finns information på nätet. Elever behöver stöd i själva sökandet av information, visar Anne Sollis som forskat om hur studenter och gymnasieelever inom naturvetenskaplig utbildning hanterar digital information.

Minskad stress, depression och ångest hos elever med ACT-behandling

Fredrik Livheim har undersökt terapiformen ACT, Acceptance Commitment Therapy/Training, under verkliga förhållanden bland skolelever. Avhandlingen visar att ACT är mer effektiv mot stress, depression och ångest än elevhälsans sedvanliga metoder.

Beskrivning av skrivandets syfte förändras över tid

I gymnasieläromedel om skrivande från 80-talet betonas det skönlitterära berättandet. I en modern utgåva av samma läromedel har fokus flyttats mot det redogörande skrivandet och det skönlitterära nämns nästan inte alls, konstaterar Sofia Pulls i sin avhandling.

Varierande tolkning av social rättvisa

Många lärare har svårt att skapa mening om vad social rättvisa inom ramen för musikundervisningen innebär i praktiken. Det visar Anna-Karin Kuuse i sin forskning om hur social rättvisa tolkas i styrdokument, i lärares förståelse och deras undervisningspraktik.

Så utvecklas barns uppfattning om historisk tid

Joel Rudnert har forskat om hur barn utvecklar sitt användande av historisk tid. Resultaten visar att barns sätt att hantera tid och tala om tid utvecklas innan de har kunskaper om det historiska innehållet.

Informell ton präglar digital diskussion på förskollärarutbildning

En informell ton präglar de digitala diskussionerna mellan lärare och studenter på förskollärarutbildning. Det bottnar i synen på lärande som samlärande, visar Fredrik Hanell som forskat om hur digitala redskap används i förskollärarutbildningen.

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Utmaning för elever att tolka sammansatta ord

Betydelsen hos ett sammansatt ord är långt ifrån självklar. Lisa Loenheim visar att inlärning av olika sammansättningar tar tid och kräver mycket repetition.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Så skapas rektors pedagogiska ledarskap

Synen på rektors ledarskap är nära länkad till förändringar i skolpolitiken, visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling. Nu har den valts till lärarpanelens favorit.

Mer jobb för förstelärare – men ingen extra tid

Att vara förstelärare innebär ofta mer arbete – men bara 10 procent av lärarna får minskad undervisningstid. Det bekräftar ny forskning.

Tydlighet och inkludering ger trygghet och självförtroende

Lunchrasten är slut. Eleverna kommer in i klassrummet där Ida Jonsson och Maria Pettersson tar emot för en mattelektion i halvklass. De arbetar strukturerat med tydlighet och inkludering och det ger eleverna trygghet och självförtroende.

How states compare on STEM education

A new, interactive national report called the STEM Opportunity Index – developed by the National Math and Science Initiative, SRI International and 100Kin10 – compares how states are supporting STEM education based on 10 indicators. NMSI CEO Bernard Harris says the goal is for states to use the data to improve STEM education.

How Dungeons & Dragons can help kids develop social-emotional learning skills

Playing a cooperative role-playing game like Dungeons & Dragons can have the added benefit of helping kids develop social emotional skills.