Undersökande arbetssätt i NO

Annie-Maj Johanssons avhandling visar vikten av att läraren hjälper eleverna och knyter deras erfarenheter och val av ord till naturvetenskapliga begrepp och förklaringar.

Annie-Maj Johansson
Annie-Maj Johansson

Född 1960
i Enköping

Disputerade 2012-09-28
vid Stockholms universitet

 


AVHANDLING
Undersökande arbetssätt i NO-undervisningen i grundskolans tidigare årskurser

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som lärarutbildare inom naturvetenskapsämnenas didaktik vid Högskolan Dalarna i flera år. Jag träffade lärarstudenter som under sin verksamhetsförlagda utbildning hade mött NTA (Naturvetenskap och teknik för alla) och undersökande arbetssätt och hade blandade känslor kring detta. En del tyckte det var roligt, andra att det var svårt och besvärligt. Det gjorde mig nyfiken.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har studerat förskoleklass till årskurs sex och tittat på de syften och mål angående undersökande arbetssätt som finns i grundskolans läroplaner, Lgr62-Lgr11, och lärares berättelser om sin egen undervisning om NTA och undervisning i klassrummet. Den handlar också om hur elevers görande behöver knytas till undervisningens syfte.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– När det gäller NO-undervisning är det vanligt att ha ett övergripande syfte med undervisningen. Ett sådant syfte kan till exempel vara att eleverna ska lära sig friktionsinverkan på rörelse. Ofta introduceras sådana nya begrepp med hjälp av någon form av aktivitet, till exempel att eleverna undersöker hur de kan köra ett leksaksfordon med, respektive utan, däck.

– Jag kallar dessa aktiviteter för närliggande syften. Jag har sett att det är väldigt viktigt att det närliggande syftet fungerar så att eleverna kan delta i undersökningen med sitt språk, sina erfarenheter och att de förstår vad målet är med undersökningen.

– Men att undersöka och tala om varför vi har däck på våra bilar är inte samma sak som att tala om friktion och rörelse. Aktiviteten måste knytas till undervisningens syfte, det övergripande syftet – i det här fallet att studera rörelse och friktion. De vardagliga ord som eleverna använder behöver relateras till de naturvetenskapliga begreppen, till exempel friktion och rörelse. Det måste läraren hjälpa eleverna med, annars handlar undervisningen bara om varför vi har däck på bilen.

– Läraren behöver hjälpa eleven att se vad i undersökningen som handlar om rörelse och friktion och vad som inte gör det. Jag kallar dessa syften för organiserade syften, vilka kan användas som verktyg när läraren planerar, utvärderar och analyserar sin undervisning.

Vad överraskade dig?

– Att de praktiska aktiviteterna engagerar elever och lärare väldigt mycket! Eleverna blir intresserade av det praktiska arbetet och kanske även NO, men samtidigt finns det på många skolor väldigt lite material till dessa aktiviteter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, lärarstudenter, lärarutbildare, men även forskare och läroplansutvecklare.

Kan din avhandling användas praktiskt för den lärare som vill utveckla sitt undersökande arbetssätt?

– Ja, jag har det som ett syfte, att skapa verktyg för lärare. Det skulle vara roligt om den används så.

Sidan publicerades 2012-10-01 23:31 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-10-02 11:17 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Forskningen som vänder upp och ner på NO-undervisningen

Anders Jidesjös avhandling visar att det är en myt att elever är ointresserade av naturvetenskap och teknik. Det eleverna vill lära sig blir de inte undervisade i. Populärvetenskapliga tv-program vet dock vad ungdomar vill ha.

Ingen bättre förståelse av NO med tekniska läromedel

Virtuella lärmiljöer får inte i sig eleverna att förstå vetenskapliga fenomen och begrepp bättre. Det är huvudresultatet i Göran Karlssons avhandling ”Instructional technologies in science education: Students’ scientific reasoning in collaborative classroom activities”.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta  gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Skolämnet påverkar utformning av undervisning

Ämnet i sig påverkar lärarnas sätt att utforma undervisningen. Det visar Monica Egelström som forskat om skolämnets betydelse för elevers meningsskapande.

Elever behöver stöd för att hantera information på nätet

Kunskap blir inte mer tillgänglig bara för att det finns information på nätet. Elever behöver stöd i själva sökandet av information, visar Anne Sollis som forskat om hur studenter och gymnasieelever inom naturvetenskaplig utbildning hanterar digital information.

Minskad stress, depression och ångest hos elever med ACT-behandling

Fredrik Livheim har undersökt terapiformen ACT, Acceptance Commitment Therapy/Training, under verkliga förhållanden bland skolelever. Avhandlingen visar att ACT är mer effektiv mot stress, depression och ångest än elevhälsans sedvanliga metoder.

Beskrivning av skrivandets syfte förändras över tid

I gymnasieläromedel om skrivande från 80-talet betonas det skönlitterära berättandet. I en modern utgåva av samma läromedel har fokus flyttats mot det redogörande skrivandet och det skönlitterära nämns nästan inte alls, konstaterar Sofia Pulls i sin avhandling.

Varierande tolkning av social rättvisa

Många lärare har svårt att skapa mening om vad social rättvisa inom ramen för musikundervisningen innebär i praktiken. Det visar Anna-Karin Kuuse i sin forskning om hur social rättvisa tolkas i styrdokument, i lärares förståelse och deras undervisningspraktik.

Så utvecklas barns uppfattning om historisk tid

Joel Rudnert har forskat om hur barn utvecklar sitt användande av historisk tid. Resultaten visar att barns sätt att hantera tid och tala om tid utvecklas innan de har kunskaper om det historiska innehållet.

Informell ton präglar digital diskussion på förskollärarutbildning

En informell ton präglar de digitala diskussionerna mellan lärare och studenter på förskollärarutbildning. Det bottnar i synen på lärande som samlärande, visar Fredrik Hanell som forskat om hur digitala redskap används i förskollärarutbildningen.

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Utmaning för elever att tolka sammansatta ord

Betydelsen hos ett sammansatt ord är långt ifrån självklar. Lisa Loenheim visar att inlärning av olika sammansättningar tar tid och kräver mycket repetition.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Skiftande förväntningar på rektors ledarskap

Förändringar i skolans styrning påverkar synen på rektors pedagogiska ledarskap. Det visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling om hur den pedagogiska ledaren konstrueras i policypolitiska dokument.

Skolan viktig plattform för ungas känsla av sammanhang

Skolan är tillsammans med relationer till kompisar och vuxna det viktigaste livsområdet för ungdomar på högstadiet. Åsa Schumann hoppas att hennes forskning kan bidra till att belysa vikten av att systematiskt och åldersanpassat samtala om existentiella frågor i skolan.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Lärares och rektors karriär
  Skolporten nr 2/2019 – ute 4 april

Tema: Lärares och rektors karriär

Hur utvecklas man som lärare? Många hoppas att det nya professionsprogrammet ska ge svar på den frågan. Intervju: Nina Rung är kriminologen som tröttnat på skambeläggandet av tjejer i skolan. Inblick: Forskarna: Så utvecklar du din relationskompetens som lärare. Skolportens favorit: Ny avhandling om skrivdidaktik i klassrummet blev lärarpanelens val.

Läs mer här!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

10 mest lästa avhandlingarna 2018

Skolporten räknar varje år ut vilka 10 pedagogiska avhandlingar som har blivit mest klickade på skolporten.se under det föregående året. Här kan du ta del av 2018 års mest klickade avhandlingar.

Läsförståelse och undervisning om lässtrategier

Denna systematiska översikt – Läsförståelse och undervisning av lässtrategier – visar tydligt att lässtrategier inte är ett avgränsat och specifikt redskap utan snarare en myriad av redskap för att arbeta med texter och fördjupa sin läsförståelse. Översikten visar även att dessa olika varianter av lässtrategier är beforskade i olika utsträckning och att de lässtrategier som är beforskade uppvisar stor variation i effektivitet och ändamålsenlighet. (pdf)

Ny podcast: ”Vi vill sprida nya forskningsresultat”

Podcasten Poddagogen ska sprida ny pedagogisk forskning. "Tanken är att skapa en bro mellan akademin och verksamma lärare", säger forskaren Janne Kontio, som gör podden i samarbete med Skolporten.

Inte lätt att bemöta personer med självskadebeteende

Under slutet av 90-talet började allt fler unga skada sig själva. Nu blir det inte längre fler, men fenomenet tycks tyvärr finnas här för att stanna. Kunskapsbehoven bland vårdpersonal och anhöriga är dock fortfarande stora. Därför har två experter skrivit en handbok som sammanfattar kunskapsläget.

Läraren började filma sina lektioner – då höjdes studieron

Läraren Jonas Vikström hade tidigare ofta problem med strulande lektionsgenomgångar och missnöjda elever. Men allting vände när han började filma alla genomgångar i klassrummet med en videokamera. Nu pekar resultaten uppåt.