Undersökande arbetssätt i NO

Annie-Maj Johanssons avhandling visar vikten av att läraren hjälper eleverna och knyter deras erfarenheter och val av ord till naturvetenskapliga begrepp och förklaringar.

Annie-Maj Johansson
Annie-Maj Johansson

Född 1960
i Enköping

Disputerade 2012-09-28
vid Stockholms universitet

 


AVHANDLING
Undersökande arbetssätt i NO-undervisningen i grundskolans tidigare årskurser

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som lärarutbildare inom naturvetenskapsämnenas didaktik vid Högskolan Dalarna i flera år. Jag träffade lärarstudenter som under sin verksamhetsförlagda utbildning hade mött NTA (Naturvetenskap och teknik för alla) och undersökande arbetssätt och hade blandade känslor kring detta. En del tyckte det var roligt, andra att det var svårt och besvärligt. Det gjorde mig nyfiken.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har studerat förskoleklass till årskurs sex och tittat på de syften och mål angående undersökande arbetssätt som finns i grundskolans läroplaner, Lgr62-Lgr11, och lärares berättelser om sin egen undervisning om NTA och undervisning i klassrummet. Den handlar också om hur elevers görande behöver knytas till undervisningens syfte.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– När det gäller NO-undervisning är det vanligt att ha ett övergripande syfte med undervisningen. Ett sådant syfte kan till exempel vara att eleverna ska lära sig friktionsinverkan på rörelse. Ofta introduceras sådana nya begrepp med hjälp av någon form av aktivitet, till exempel att eleverna undersöker hur de kan köra ett leksaksfordon med, respektive utan, däck.

– Jag kallar dessa aktiviteter för närliggande syften. Jag har sett att det är väldigt viktigt att det närliggande syftet fungerar så att eleverna kan delta i undersökningen med sitt språk, sina erfarenheter och att de förstår vad målet är med undersökningen.

– Men att undersöka och tala om varför vi har däck på våra bilar är inte samma sak som att tala om friktion och rörelse. Aktiviteten måste knytas till undervisningens syfte, det övergripande syftet – i det här fallet att studera rörelse och friktion. De vardagliga ord som eleverna använder behöver relateras till de naturvetenskapliga begreppen, till exempel friktion och rörelse. Det måste läraren hjälpa eleverna med, annars handlar undervisningen bara om varför vi har däck på bilen.

– Läraren behöver hjälpa eleven att se vad i undersökningen som handlar om rörelse och friktion och vad som inte gör det. Jag kallar dessa syften för organiserade syften, vilka kan användas som verktyg när läraren planerar, utvärderar och analyserar sin undervisning.

Vad överraskade dig?

– Att de praktiska aktiviteterna engagerar elever och lärare väldigt mycket! Eleverna blir intresserade av det praktiska arbetet och kanske även NO, men samtidigt finns det på många skolor väldigt lite material till dessa aktiviteter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, lärarstudenter, lärarutbildare, men även forskare och läroplansutvecklare.

Kan din avhandling användas praktiskt för den lärare som vill utveckla sitt undersökande arbetssätt?

– Ja, jag har det som ett syfte, att skapa verktyg för lärare. Det skulle vara roligt om den används så.

Sidan publicerades 2012-10-01 23:31 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-10-02 11:17 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Forskningen som vänder upp och ner på NO-undervisningen

Anders Jidesjös avhandling visar att det är en myt att elever är ointresserade av naturvetenskap och teknik. Det eleverna vill lära sig blir de inte undervisade i. Populärvetenskapliga tv-program vet dock vad ungdomar vill ha.

Ingen bättre förståelse av NO med tekniska läromedel

Virtuella lärmiljöer får inte i sig eleverna att förstå vetenskapliga fenomen och begrepp bättre. Det är huvudresultatet i Göran Karlssons avhandling ”Instructional technologies in science education: Students’ scientific reasoning in collaborative classroom activities”.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Studenter mycket nöjda med utlandsstudier

Både in- och utresande studenter vid Umeå universitet är med sina utlandsstudier. Förvånande nog minskar viljan bland utresande studenter att i framtiden arbeta utomlands,   visar Per A Nilsson som forskat om utlandsstudier.

Från fysisk aktivitet till fysisk bildning

När idrottsundervisning fokuserar på att öka elevernas medvetenhet kring den egna kroppen sker en transformation från fysisk aktivitet till fysisk bildning. Det konstaterar Helene Bergentoft i sin avhandling.

Kreativa lärmiljöer möjliggör kreativ problemlösning

Med kreativa lärmiljöer och konstnärliga processer utvecklar studenter både förståelse och kompetens för att lösa komplexa problem. Det visar Sol Morén som forskat om hur sociala relationer påverkar kreativitet hos individer.

Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektion

För att kunna ge elever med svenska som andraspråk såväl stöd som utmaning behöver lärare tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till i en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Konflikter pressar studenter och nyblivna lärare

Det som oftast ligger bakom känslomässiga utmaningar hos lärarstudenter och nyblivna lärare är konflikter med elever, vårdnadshavare och kollegor. För att hantera detta utvecklas olika strategier, visar Henrik Lindqvist i sin forskning.

Låga skolresultat präglar tonårsflickor med begränsad brottslighet

Tonårsflickor och unga kvinnor som begår brott i begränsad utsträckning har låga skolresultat, och över hälften saknar fullständiga gymnasiebetyg. Det visar Azadé Azads avhandling om begränsad brottslighet bland unga tjejer och deras relation till skola, familj och vänner.

Växande antal utvärderingar av skolan

Utvärderingarna av skolan blir allt fler och allt mer kontrollerande. Malin Benerdal har forskat om hur detta motiveras, vilka värderingar som styr och vem som får komma till tals.

Språklig förmåga hos barn med autism varierar stort

Barn med autism som läser bra i tidig skolålder har bättre språklig förmåga redan i treårsåldern. Det visar Emilia Carlsson som forskat om läsning, berättarförmåga, språk och kommunikativ förmåga hos barn med autism.

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Föräldrastöd viktig skyddsfaktor mot beteendeproblem vid adhd

En hög grad av föräldrastöd minskar risken för barn med adhd att utveckla beteendeproblem. Det visar Matilda Fricks avhandling där hon har kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn.

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser