Undervisning har en underordnad roll i förskolan

Undervisningen och de didaktiska frågorna tonas ned i förskolan. Det konstaterar Ester Catucci som i en observationsstudie undersökt hur undervisning uttrycks i förskolan.

Ester Catucci
Ester Catucci

Född 1973
Bor i Västerås

Disputerade 2021-10-22
vid Mälardalens högskola


AVHANDLING
Undervisningsuppdraget i förskolan ur ett didaktiskt perspektiv

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är förskollärare i grunden och när begreppet undervisning fördes in i förskolan blev jag nyfiken på vad det kunde vara. Sedermera fick jag möjlighet att börja i en forskarskola och i min licentiatuppsats skrev jag om hur undervisning kan realiseras i förskolan som utbildningspraktik med avseende på de yngsta barnen. Undervisning är ju nytt i förskolan och det behövs forskning på området.

Vad handlar avhandlingen om?

– Syftet med avhandlingen är att öka kunskapen om hur undervisningsuppdraget kan förstås och realiseras i förskolan som utbildningspraktik. Avhandlingen bygger på fyra observationsstudier. I de två första följer jag tre förskollärare under några månader för att undersöka hur de arbetar med de yngsta barnen i relation till undervisning. Vad är det förskollärare gör och hur kan det förstås som undervisning? I de två efterföljande studierna har jag följt förskollärare i deras arbetslag, mer specifikt lyssnat till hur det särskilda ansvaret för undervisning, samt förskollärarens didaktiska ledarskap, kommer till uttryck i kollegiala möten.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Förskollärarnas fokus är mer riktat mot hur saker och ting görs och där är den pedagogiska miljön prioriterad. Men framför allt är förskollärarna inriktade på barnen, det är deras intresse som står i centrum. Förskollärarna är förankrade i den socialpedagogiska traditionen med barnet i centrum och utgår från ett starkt barnperspektiv i sitt arbete. Det är förstås positivt att förskollärarna är måna om barns perspektiv men det finns även utmaningar. Undervisning står inte i fokus utan är snarare något som konstrueras i efterhand, efter att aktiviteter genomfördes.

– Vad som framträder i samtliga studier är att de didaktiska frågorna tonas ned, framförallt ”vad”-frågan. Observationerna av de tre förskollärarna visar bland annat att de i olika aktiviteter med barnen oftast stannar vid att bekräfta barnen. Sällan försöker förskollärarna utvidga en pågående aktivitet genom att peka på andra perspektiv, ta i nya element och på så vis öka barnens möjlighet till meningsskapande. En konsekvens av detta är att innehållet i undervisning riskerar att bli otydligt.

– Något som problematiseras i avhandlingen är i hur stor grad barnen själva ska få styra. Om inte förskollärarna leder finns risk för att vissa barn missar möjlighet till utveckling. Med andra ord, det finns en baksida med att inte styra. Snarare än att ta bort något som förskollärarna gör, drar jag i avhandlingen slutsatsen att ett tydligare fokus på didaktiska frågor bör läggas till. Detta kan i sin tur underlätta etablering av ett didaktiskt ledarskap och därigenom axla det särskilda undervisningsansvaret.

Vad överraskade dig?

– Att förskollärarna med nyare utbildning i högre grad önskade dela det pedagogiska ansvaret med övriga pedagoger och tonade ned betydelsen av sin egen utbildning. Att leda andra kollegor uttrycks som något problematiskt och de ansåg att det delvis saknades legitimitet för att göra det. Samtidigt insåg de att det inte var optimalt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt vänder jag mig till förskollärare, rektorer och skolhuvudmän. Men även utbildare vid förskollärarutbildningarna.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-02-03 17:23 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förskolebarn både reproducerar och utmanar heteronormativitet

Förskolebarn, även de allra yngsta, är med och både reproducerar och utmanar normativa föreställningar om kärlek. Det konstaterar Lena Sotevik som undersökt heteronormativitet i förskolan.

Förskolan närmar sig den obligatoriska skolan

Förskolan har de senaste decennierna knutits allt närmare den obligatoriska skolan och därmed blivit en del av den så kallade kunskapsekonomin. Det framgår i Magdalena Sjöstrand Öhrfelts forskning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Poddagogen #14: Forskaren Sophie Landwehr Sydow om makerspace och makerkulturer

Sophie Landwehr Sydow gästar Poddagogen och berättar om sin doktorsavhandling om så kallade makers, makerspace och makerkulturer, både i skolans värld och i andra sammanhang.

Ibis ska ge eleverna mer stöd

Ny studie: Läraren ska anpassa sina krav efter elevernas behov. Fokus på elevernas behov och strukturerade dagar ska ge bra klassrumsmiljö, goda resultat och låg frånvaro i skolan. Nu startar IBIS-studien i Sverige.

Så kan vi prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.