Undervisning har en underordnad roll i förskolan

Undervisningen och de didaktiska frågorna tonas ned i förskolan. Det konstaterar Ester Catucci som i en observationsstudie undersökt hur undervisning uttrycks i förskolan.

Ester Catucci
Ester Catucci

Född 1973
Bor i Västerås

Disputerade 2021-10-22
vid Mälardalens högskola


AVHANDLING
Undervisningsuppdraget i förskolan ur ett didaktiskt perspektiv

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är förskollärare i grunden och när begreppet undervisning fördes in i förskolan blev jag nyfiken på vad det kunde vara. Sedermera fick jag möjlighet att börja i en forskarskola och i min licentiatuppsats skrev jag om hur undervisning kan realiseras i förskolan som utbildningspraktik med avseende på de yngsta barnen. Undervisning är ju nytt i förskolan och det behövs forskning på området.

Vad handlar avhandlingen om?

– Syftet med avhandlingen är att öka kunskapen om hur undervisningsuppdraget kan förstås och realiseras i förskolan som utbildningspraktik. Avhandlingen bygger på fyra observationsstudier. I de två första följer jag tre förskollärare under några månader för att undersöka hur de arbetar med de yngsta barnen i relation till undervisning. Vad är det förskollärare gör och hur kan det förstås som undervisning? I de två efterföljande studierna har jag följt förskollärare i deras arbetslag, mer specifikt lyssnat till hur det särskilda ansvaret för undervisning, samt förskollärarens didaktiska ledarskap, kommer till uttryck i kollegiala möten.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Förskollärarnas fokus är mer riktat mot hur saker och ting görs och där är den pedagogiska miljön prioriterad. Men framför allt är förskollärarna inriktade på barnen, det är deras intresse som står i centrum. Förskollärarna är förankrade i den socialpedagogiska traditionen med barnet i centrum och utgår från ett starkt barnperspektiv i sitt arbete. Det är förstås positivt att förskollärarna är måna om barns perspektiv men det finns även utmaningar. Undervisning står inte i fokus utan är snarare något som konstrueras i efterhand, efter att aktiviteter genomfördes.

– Vad som framträder i samtliga studier är att de didaktiska frågorna tonas ned, framförallt ”vad”-frågan. Observationerna av de tre förskollärarna visar bland annat att de i olika aktiviteter med barnen oftast stannar vid att bekräfta barnen. Sällan försöker förskollärarna utvidga en pågående aktivitet genom att peka på andra perspektiv, ta i nya element och på så vis öka barnens möjlighet till meningsskapande. En konsekvens av detta är att innehållet i undervisning riskerar att bli otydligt.

– Något som problematiseras i avhandlingen är i hur stor grad barnen själva ska få styra. Om inte förskollärarna leder finns risk för att vissa barn missar möjlighet till utveckling. Med andra ord, det finns en baksida med att inte styra. Snarare än att ta bort något som förskollärarna gör, drar jag i avhandlingen slutsatsen att ett tydligare fokus på didaktiska frågor bör läggas till. Detta kan i sin tur underlätta etablering av ett didaktiskt ledarskap och därigenom axla det särskilda undervisningsansvaret.

Vad överraskade dig?

– Att förskollärarna med nyare utbildning i högre grad önskade dela det pedagogiska ansvaret med övriga pedagoger och tonade ned betydelsen av sin egen utbildning. Att leda andra kollegor uttrycks som något problematiskt och de ansåg att det delvis saknades legitimitet för att göra det. Samtidigt insåg de att det inte var optimalt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt vänder jag mig till förskollärare, rektorer och skolhuvudmän. Men även utbildare vid förskollärarutbildningarna.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-02-03 17:23 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förskolebarn både reproducerar och utmanar heteronormativitet

Förskolebarn, även de allra yngsta, är med och både reproducerar och utmanar normativa föreställningar om kärlek. Det konstaterar Lena Sotevik som undersökt heteronormativitet i förskolan.

Förskolan närmar sig den obligatoriska skolan

Förskolan har de senaste decennierna knutits allt närmare den obligatoriska skolan och därmed blivit en del av den så kallade kunskapsekonomin. Det framgår i Magdalena Sjöstrand Öhrfelts forskning.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Den psykosociala miljön kommer ofta i skymundan, i synnerhet i de högre stadierna och i gymnasieskolan. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem i hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola och lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

Örebroforskning om unga publicerad i högt rankad vetenskapstidskrift

Tonåringar och unga vuxna som upplever att en förälder avlider har större risk att drabbas av drogmissbruk och självmord än sina jämnåriga. Det visar forskare vid Universitetssjukhuset Örebro och Örebro universitet i den högt rankade tidskriften The Lancet Public Health.

A way to make fractions easier to understand

New teachers can help simplify the complexities of fractions for students by using an unexpected tool—a multiplication chart.

Three tools to help educators better understand what students need

While teachers are familiar with wearing many hats, they might be surprised to learn that they are researchers too. Educators are constantly gathering and assessing data from their students, schools and classrooms.