Hoppa till sidinnehåll
Grundskola 1-6

Undervisning i naturen väcker elevers intresse för växter och miljöfrågor

Publicerad:2020-03-13
Uppdaterad:2020-03-27
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Margaretha Häggström

Född 1962
Bor i Alafors

Disputerade 2020-01-31
vid Göteborgs universitet

Avhandling

Estetiska erfarenheter i naturmöten. En fenomenologisk studie av upplevelser av skog, växtlighet och undervisning

Elever som får möjlighet att vistas i naturmiljöer får ett ökat intresse för träd och växter och ett större engagemang för miljöfrågor och människans påverkan på miljön. Det konstaterar Margaretha Häggström som har forskat om barns relationer till skogsmiljöer.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är bild- och svensklärare och ämnet ligger egentligen lite utanför mitt intresseområde. Men jag var väldigt intresserad av att forska och det fanns en ledig doktorandtjänst i ett projekt som heter Beyond plant blindness. Växtblindhet innebär att man inte ser eller upptäcker växter eller förstår växters funktion, jag hade inte hört talas om det tidigare. När de berättade om tjänsten tyckte jag det lät jättespännande eftersom projektet mixar konst, biologi och pedagogik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen består av två delstudier och i sin helhet handlar den om hur människor skapar relationer till skogsmiljöer. I den delstudie som riktar sig till skolan har jag studerat två skolklasser på låg- och mellanstadiet när de har haft undervisning i ett närliggande skogsområde. Jag har följt eleverna för att se hur de arbetar under en period av sex veckor och har specifikt tittat på hur de skapar relationer till träd. Lärarna hade som mål att eleverna under den perioden skulle skapa relationer till träd för att förhindra växtblindhet och på så vis utveckla en så kallad ekologisk litteracitet. Ekologisk litteracitet innebär att ha en förmåga att se och upptäcka växter i omgivningen, att förstå vad växter är och att förstå samspel mellan växter och miljö. Det innebär också att ha förmåga att använda sig av sin förståelse och att kritiskt förstå människans påverkan på växter och miljön.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Tidigare forskning på människors förhållande till skog och växtlighet har visat att människor mår väldigt bra av att vistas i skog och det kan jag också intyga. Men jag har också sett att det inte bara handlar om att må bra när man går ut i skogen. Det handlar väldigt mycket om existentiella frågor, vilket förvånade mig ganska mycket. Både barn och vuxna som jag har intervjuat beskrev en känsla av sammanhang, att få vara en del av något större. De beskrev också att de kände en slags samhörighet med andra människor som har levt tidigare på platserna i skogen, men också med växter.

– Mina resultat visar också att det är förvånansvärt lätt att få barn i skolan att känna den här samhörigheten. De behövde bara vara några gånger i skogen för att identifiera sig med träd och för att förstå varför träd behövs. Det tänker jag är intressant för lärare att veta – att det inte behövs så jättestora insatser för att bryta det här med växtblindet. Bara på ett par besök i skogen ändrade eleverna uppfattning. Från början var det många elever som inte tänkte att träd levde. Men i slutet av perioden var det ingen elev som inte förstod att träd lever.

Vad överraskade dig?

– Att människor överlag berättade så ingående och djupa saker om sitt förhållande till skogsmiljöer. Men också att barnen blev väldigt engagerade. De såg ganska mycket skräp i skogen och blev väldigt upprörda över det. De ville agera och skapade plakat där de skrev olika slogans om att rädda naturen och gick ut och demonstrerade. De yngsta barnen var bara 8 år och man får tänka att detta var innan Greta Thunberg så de hade inte blivit inspirerade av henne. Det här väldigt starka engagemanget förvånade mig och det motsäger teorierna kring växtblindhet, som går ut på att barn och unga inte förstår sig på naturen. Det gör de, för när de upptäcker att naturen på något vis är hotad, då agerar de.

Vem har nytta av dina resultat?

– Föräldrar, lärare och skolor har nytta av resultaten. Undervisning som sker utomhus i naturmiljöer har minskat ganska drastiskt. Om lärare ser hur relativt lätt det går att få med sig barnen så tror jag att det är mycket vunnet. Det kanske krävs ett engagemang för att elever senare i livet ska vilja agera för miljön. Jag ser en sådan koppling eftersom det var precis det som eleverna gjorde. De började prata om hållbar utveckling, det var inte lärarna som gjorde det

Åsa Lasson

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Företagsekonomi

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i företagsekonomi!
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
21 nov

Rättssäker betygssättning

Förbättra din förmåga att sätta likvärdiga och rättssäkra betyg genom en handfast kurs som leds av betygsexperterna Per Måhl och Bo Sundblad. Köp kursen för 749 kr och få tillgång till den i 6 månader. Kursintyg ingår!
Mer info
Åk 4–Vux
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev