Undervisning i naturen väcker elevers intresse för växter och miljöfrågor

Elever som får möjlighet att vistas i naturmiljöer får ett ökat intresse för träd och växter och ett större engagemang för miljöfrågor och människans påverkan på miljön. Det konstaterar Margaretha Häggström som har forskat om barns relationer till skogsmiljöer.

Margaretha Häggström
Margaretha Häggström

Född 1962
Bor i Alafors

Disputerade 2020-01-31
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Estetiska erfarenheter i naturmöten. En fenomenologisk studie av upplevelser av skog, växtlighet och undervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är bild- och svensklärare och ämnet ligger egentligen lite utanför mitt intresseområde. Men jag var väldigt intresserad av att forska och det fanns en ledig doktorandtjänst i ett projekt som heter Beyond plant blindness. Växtblindhet innebär att man inte ser eller upptäcker växter eller förstår växters funktion, jag hade inte hört talas om det tidigare. När de berättade om tjänsten tyckte jag det lät jättespännande eftersom projektet mixar konst, biologi och pedagogik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen består av två delstudier och i sin helhet handlar den om hur människor skapar relationer till skogsmiljöer. I den delstudie som riktar sig till skolan har jag studerat två skolklasser på låg- och mellanstadiet när de har haft undervisning i ett närliggande skogsområde. Jag har följt eleverna för att se hur de arbetar under en period av sex veckor och har specifikt tittat på hur de skapar relationer till träd. Lärarna hade som mål att eleverna under den perioden skulle skapa relationer till träd för att förhindra växtblindhet och på så vis utveckla en så kallad ekologisk litteracitet. Ekologisk litteracitet innebär att ha en förmåga att se och upptäcka växter i omgivningen, att förstå vad växter är och att förstå samspel mellan växter och miljö. Det innebär också att ha förmåga att använda sig av sin förståelse och att kritiskt förstå människans påverkan på växter och miljön.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Tidigare forskning på människors förhållande till skog och växtlighet har visat att människor mår väldigt bra av att vistas i skog och det kan jag också intyga. Men jag har också sett att det inte bara handlar om att må bra när man går ut i skogen. Det handlar väldigt mycket om existentiella frågor, vilket förvånade mig ganska mycket. Både barn och vuxna som jag har intervjuat beskrev en känsla av sammanhang, att få vara en del av något större. De beskrev också att de kände en slags samhörighet med andra människor som har levt tidigare på platserna i skogen, men också med växter.

– Mina resultat visar också att det är förvånansvärt lätt att få barn i skolan att känna den här samhörigheten. De behövde bara vara några gånger i skogen för att identifiera sig med träd och för att förstå varför träd behövs. Det tänker jag är intressant för lärare att veta – att det inte behövs så jättestora insatser för att bryta det här med växtblindet. Bara på ett par besök i skogen ändrade eleverna uppfattning. Från början var det många elever som inte tänkte att träd levde. Men i slutet av perioden var det ingen elev som inte förstod att träd lever.

Vad överraskade dig?

– Att människor överlag berättade så ingående och djupa saker om sitt förhållande till skogsmiljöer. Men också att barnen blev väldigt engagerade. De såg ganska mycket skräp i skogen och blev väldigt upprörda över det. De ville agera och skapade plakat där de skrev olika slogans om att rädda naturen och gick ut och demonstrerade. De yngsta barnen var bara 8 år och man får tänka att detta var innan Greta Thunberg så de hade inte blivit inspirerade av henne. Det här väldigt starka engagemanget förvånade mig och det motsäger teorierna kring växtblindhet, som går ut på att barn och unga inte förstår sig på naturen. Det gör de, för när de upptäcker att naturen på något vis är hotad, då agerar de.

Vem har nytta av dina resultat?

– Föräldrar, lärare och skolor har nytta av resultaten. Undervisning som sker utomhus i naturmiljöer har minskat ganska drastiskt. Om lärare ser hur relativt lätt det går att få med sig barnen så tror jag att det är mycket vunnet. Det kanske krävs ett engagemang för att elever senare i livet ska vilja agera för miljön. Jag ser en sådan koppling eftersom det var precis det som eleverna gjorde. De började prata om hållbar utveckling, det var inte lärarna som gjorde det

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-03-13 09:15 av Emma Svensson
Sidan uppdaterades 2020-03-27 07:48 av Emma Svensson


Relaterat

Fortbildning i biologi, 28 sept i Stockholm

Nytt datum: 28 september! Ta del av föreläsningar om t. ex antibiotikaresistens och evolutionsteorin, epigenetik och hur forskningen ser på samspelet mellan arv och miljö på molekylnivå, inspiration och praktiska verktyg för fungerande fältstudier samt språkutvecklande arbetssätt i biologi – stötta elever att ta till sig vetenskapliga texter. Välkommen!

Rösten ger förskolans yngsta plats i det offentliga rummet

Genom en experimenterande forskningsmetod visar Christine Eriksson hur forskare tillsammans med pedagoger kan arbeta för att ge små barn möjligheter att genom rösten producera plats och utrymme i samhället.

Bildberättande i skymundan

Skolans fokus på nyttoaspekter och mätbar kunskap gör det svårt för såväl lärarna, som eleverna, att arbeta mer utforskande i bild. Det konstaterar Frida Marklund som forskat om bildberättande i skolan.

Kommunikation central för ungas delaktighet

Jeanette Åkerströms avhandling handlar om skolungdomars röster och erfarenheter gällande delaktighet i skolan och om vilka frågor de tycker är viktiga.

Så möter universiteten nya krav

Svenska universitet är inte så konservativa som man kan tro utan skickliga på att hantera samhällsförändringar. Det visar Sara Karlsson som har forskat om hur svenska universitet svarar på externt tryck.

Utsatta ungdomar tar många sexuella risker

Malin Lindroths avhandling visar att ungdomar på statliga ungdomshem sexdebuterar tidigare än andra ungdomar. De tar också fler sexuella risker.

Så undervisar matematiklärare på universitetet

Forskaren Olov Viirman har undersökt hur universitetslärare i matematik undervisar om ett specifikt begrepp. "Det överraskade mig att det fanns så stora skillnader i vad lärarna gör och vad studenterna därigenom får med sig från undervisningen", säger han.

Rättvisa lärare viktigt för elevers tro på demokrati

Ali Abdelzadehs forskning visar att upplevelsen av en orättvis lärare underminerar förtroendet för det demokratiska systemets institutioner.

Går elevernas hälsa att mäta?

Kan hälsosamtalen kan vara ett fungerande sätt att mäta och följa barns hälsa? Forskaren Malin Rising Holmström visar i sin avhandling att hälsosamtalen är en möjlig väg för att följa barnens hälsa under skolåren.

Kollegiala besök ger meningsfull återkoppling

Lärare ser kollegial granskning som ett meningsfullt, utvecklande och attraktivt sätt att arbeta. Det visar Monica Nyvaller i sin avhandling där hon undersökt tre kommuners arbete med Lärande besök från förskolan till gymnasiet.

Hitta språket för tyst kunnande i teaterämnet

Genom att arbeta med modellen Learning study har forskaren Pernilla Ahlstrand undersökt hur teaterlärare kan ge det praktiska och tysta kunnandet ett språk.

Så skapas förutsättningar för att projektresultat ska bli hållbara

Ann Öhman Sandbergs avhandling handlar om vad projektutveckling eller programutveckling innebär i ett hållbarhetsperspektiv. ”Mitt intresse var framförallt att studera interorganisatoriskt lärande inom ramen för ett stort projekt”, säger hon.

Naturromantiska idéer centrala inom utomhuspedagogik och ekokritik

Petra Hanssons forskning visar att naturromantiska idéer är centrala inom utomhuspedagogik och ekokritik.

Fokus på det talade och skrivna ordet på gymnasiet

Debatten om digitala verktyg i skolan handlar i hög utsträckning om teknik, medan frågor kring bedömning är ganska ovanliga. Dessa frågor behöver lyftas så att styrdokumenten och användningen av digitala verktyg kan anpassas till varandra, menar forskaren Anna-Lena Godhe.

Välkomna Wittgenstein till klassrummet

Hur kan filosofin användas när samtalen mellan lärare och elever stöter på patrull, när det uppstår dissonans? Det har forskaren Viktor Johansson undersökt.

Många olika vägar till hållbar utveckling i Sydostasien

I Sydostasien finns en stor variation av tolkningen av vad hållbar utveckling är – medan begreppet i Sverige ofta framställs som om det fanns ett slags global konsensus kring det. Det visar Stefan L Bengtssons avhandling.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Tema: SKOLBIBLIOTEK
  Skolporten nr 2/2020 – ute 6 april

Tema: SKOLBIBLIOTEK

Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Organisera och undervisa på distans

Just nu får många elever undervisning på distans för att minska smittspridningen av coronaviruset. Här hittar du som leder och organiserar skolan stöd för hur du kan organisera för undervisning på distans. Du som undervisar får stöd kring digitala arbetssätt och verktyg.

Specialpedagogik – verktyg och stöd

Här samlas länkar till olika aktörer som kan underlätta för lärande på distans och i kontakten med eleverna. Sidan uppdateras löpande.

“I den virtuella miljön krävs det tydlighet – övertydlighet”

Att eleverna kan jobba var de vill, med tydliga uppgifter, samt att många elever tycker att det är skönt att få studiero. Det är några av fördelarna med distansundervisning, menar Pernilla Gustavsson, rektor på Korrespondensgymnasiet som är med i Ifous FoU-program om digitala lärmiljöer.

Skola hemma

Sidan upprätthålls av RISE i samverkan med Skolverket, SKR, Swedish Edtech Industry och UR.