Undervisning i naturen väcker elevers intresse för växter och miljöfrågor

Elever som får möjlighet att vistas i naturmiljöer får ett ökat intresse för träd och växter och ett större engagemang för miljöfrågor och människans påverkan på miljön. Det konstaterar Margaretha Häggström som har forskat om barns relationer till skogsmiljöer.

Margaretha Häggström
Margaretha Häggström

Född 1962
Bor i Alafors

Disputerade 2020-01-31
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Estetiska erfarenheter i naturmöten. En fenomenologisk studie av upplevelser av skog, växtlighet och undervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är bild- och svensklärare och ämnet ligger egentligen lite utanför mitt intresseområde. Men jag var väldigt intresserad av att forska och det fanns en ledig doktorandtjänst i ett projekt som heter Beyond plant blindness. Växtblindhet innebär att man inte ser eller upptäcker växter eller förstår växters funktion, jag hade inte hört talas om det tidigare. När de berättade om tjänsten tyckte jag det lät jättespännande eftersom projektet mixar konst, biologi och pedagogik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen består av två delstudier och i sin helhet handlar den om hur människor skapar relationer till skogsmiljöer. I den delstudie som riktar sig till skolan har jag studerat två skolklasser på låg- och mellanstadiet när de har haft undervisning i ett närliggande skogsområde. Jag har följt eleverna för att se hur de arbetar under en period av sex veckor och har specifikt tittat på hur de skapar relationer till träd. Lärarna hade som mål att eleverna under den perioden skulle skapa relationer till träd för att förhindra växtblindhet och på så vis utveckla en så kallad ekologisk litteracitet. Ekologisk litteracitet innebär att ha en förmåga att se och upptäcka växter i omgivningen, att förstå vad växter är och att förstå samspel mellan växter och miljö. Det innebär också att ha förmåga att använda sig av sin förståelse och att kritiskt förstå människans påverkan på växter och miljön.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Tidigare forskning på människors förhållande till skog och växtlighet har visat att människor mår väldigt bra av att vistas i skog och det kan jag också intyga. Men jag har också sett att det inte bara handlar om att må bra när man går ut i skogen. Det handlar väldigt mycket om existentiella frågor, vilket förvånade mig ganska mycket. Både barn och vuxna som jag har intervjuat beskrev en känsla av sammanhang, att få vara en del av något större. De beskrev också att de kände en slags samhörighet med andra människor som har levt tidigare på platserna i skogen, men också med växter.

– Mina resultat visar också att det är förvånansvärt lätt att få barn i skolan att känna den här samhörigheten. De behövde bara vara några gånger i skogen för att identifiera sig med träd och för att förstå varför träd behövs. Det tänker jag är intressant för lärare att veta – att det inte behövs så jättestora insatser för att bryta det här med växtblindet. Bara på ett par besök i skogen ändrade eleverna uppfattning. Från början var det många elever som inte tänkte att träd levde. Men i slutet av perioden var det ingen elev som inte förstod att träd lever.

Vad överraskade dig?

– Att människor överlag berättade så ingående och djupa saker om sitt förhållande till skogsmiljöer. Men också att barnen blev väldigt engagerade. De såg ganska mycket skräp i skogen och blev väldigt upprörda över det. De ville agera och skapade plakat där de skrev olika slogans om att rädda naturen och gick ut och demonstrerade. De yngsta barnen var bara 8 år och man får tänka att detta var innan Greta Thunberg så de hade inte blivit inspirerade av henne. Det här väldigt starka engagemanget förvånade mig och det motsäger teorierna kring växtblindhet, som går ut på att barn och unga inte förstår sig på naturen. Det gör de, för när de upptäcker att naturen på något vis är hotad, då agerar de.

Vem har nytta av dina resultat?

– Föräldrar, lärare och skolor har nytta av resultaten. Undervisning som sker utomhus i naturmiljöer har minskat ganska drastiskt. Om lärare ser hur relativt lätt det går att få med sig barnen så tror jag att det är mycket vunnet. Det kanske krävs ett engagemang för att elever senare i livet ska vilja agera för miljön. Jag ser en sådan koppling eftersom det var precis det som eleverna gjorde. De började prata om hållbar utveckling, det var inte lärarna som gjorde det

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-03-13 09:15 av
Sidan uppdaterades 2020-03-27 07:48 av


Relaterat

Fortbildning i biologi, konferens online!

Föreläsningar om t. ex antibiotikaresistens och evolutionsteorin, epigenetik och hur forskningen ser på samspelet mellan arv och miljö på molekylnivå, inspiration och praktiska verktyg för fungerande fältstudier samt språkutvecklande arbetssätt i biologi – stötta elever att ta till sig vetenskapliga texter.

Rösten ger förskolans yngsta plats i det offentliga rummet

Genom en experimenterande forskningsmetod visar Christine Eriksson hur forskare tillsammans med pedagoger kan arbeta för att ge små barn möjligheter att genom rösten producera plats och utrymme i samhället.

Bildberättande i skymundan

Skolans fokus på nyttoaspekter och mätbar kunskap gör det svårt för såväl lärarna, som eleverna, att arbeta mer utforskande i bild. Det konstaterar Frida Marklund som forskat om bildberättande i skolan.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.