Undervisning i naturen väcker elevers intresse för växter och miljöfrågor

Elever som får möjlighet att vistas i naturmiljöer får ett ökat intresse för träd och växter och ett större engagemang för miljöfrågor och människans påverkan på miljön. Det konstaterar Margaretha Häggström som har forskat om barns relationer till skogsmiljöer.

Margaretha Häggström
Margaretha Häggström

Född 1962
Bor i Alafors

Disputerade 2020-01-31
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Estetiska erfarenheter i naturmöten. En fenomenologisk studie av upplevelser av skog, växtlighet och undervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är bild- och svensklärare och ämnet ligger egentligen lite utanför mitt intresseområde. Men jag var väldigt intresserad av att forska och det fanns en ledig doktorandtjänst i ett projekt som heter Beyond plant blindness. Växtblindhet innebär att man inte ser eller upptäcker växter eller förstår växters funktion, jag hade inte hört talas om det tidigare. När de berättade om tjänsten tyckte jag det lät jättespännande eftersom projektet mixar konst, biologi och pedagogik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen består av två delstudier och i sin helhet handlar den om hur människor skapar relationer till skogsmiljöer. I den delstudie som riktar sig till skolan har jag studerat två skolklasser på låg- och mellanstadiet när de har haft undervisning i ett närliggande skogsområde. Jag har följt eleverna för att se hur de arbetar under en period av sex veckor och har specifikt tittat på hur de skapar relationer till träd. Lärarna hade som mål att eleverna under den perioden skulle skapa relationer till träd för att förhindra växtblindhet och på så vis utveckla en så kallad ekologisk litteracitet. Ekologisk litteracitet innebär att ha en förmåga att se och upptäcka växter i omgivningen, att förstå vad växter är och att förstå samspel mellan växter och miljö. Det innebär också att ha förmåga att använda sig av sin förståelse och att kritiskt förstå människans påverkan på växter och miljön.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Tidigare forskning på människors förhållande till skog och växtlighet har visat att människor mår väldigt bra av att vistas i skog och det kan jag också intyga. Men jag har också sett att det inte bara handlar om att må bra när man går ut i skogen. Det handlar väldigt mycket om existentiella frågor, vilket förvånade mig ganska mycket. Både barn och vuxna som jag har intervjuat beskrev en känsla av sammanhang, att få vara en del av något större. De beskrev också att de kände en slags samhörighet med andra människor som har levt tidigare på platserna i skogen, men också med växter.

– Mina resultat visar också att det är förvånansvärt lätt att få barn i skolan att känna den här samhörigheten. De behövde bara vara några gånger i skogen för att identifiera sig med träd och för att förstå varför träd behövs. Det tänker jag är intressant för lärare att veta – att det inte behövs så jättestora insatser för att bryta det här med växtblindet. Bara på ett par besök i skogen ändrade eleverna uppfattning. Från början var det många elever som inte tänkte att träd levde. Men i slutet av perioden var det ingen elev som inte förstod att träd lever.

Vad överraskade dig?

– Att människor överlag berättade så ingående och djupa saker om sitt förhållande till skogsmiljöer. Men också att barnen blev väldigt engagerade. De såg ganska mycket skräp i skogen och blev väldigt upprörda över det. De ville agera och skapade plakat där de skrev olika slogans om att rädda naturen och gick ut och demonstrerade. De yngsta barnen var bara 8 år och man får tänka att detta var innan Greta Thunberg så de hade inte blivit inspirerade av henne. Det här väldigt starka engagemanget förvånade mig och det motsäger teorierna kring växtblindhet, som går ut på att barn och unga inte förstår sig på naturen. Det gör de, för när de upptäcker att naturen på något vis är hotad, då agerar de.

Vem har nytta av dina resultat?

– Föräldrar, lärare och skolor har nytta av resultaten. Undervisning som sker utomhus i naturmiljöer har minskat ganska drastiskt. Om lärare ser hur relativt lätt det går att få med sig barnen så tror jag att det är mycket vunnet. Det kanske krävs ett engagemang för att elever senare i livet ska vilja agera för miljön. Jag ser en sådan koppling eftersom det var precis det som eleverna gjorde. De började prata om hållbar utveckling, det var inte lärarna som gjorde det

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-03-13 09:15 av
Sidan uppdaterades 2020-03-27 07:48 av


Relaterat

Rösten ger förskolans yngsta plats i det offentliga rummet

Genom en experimenterande forskningsmetod visar Christine Eriksson hur forskare tillsammans med pedagoger kan arbeta för att ge små barn möjligheter att genom rösten producera plats och utrymme i samhället.

Bildberättande i skymundan

Skolans fokus på nyttoaspekter och mätbar kunskap gör det svårt för såväl lärarna, som eleverna, att arbeta mer utforskande i bild. Det konstaterar Frida Marklund som forskat om bildberättande i skolan.

Friluftsundervisning stärker tron på egen förmåga

Friluftsundervisningen kan bidra till ett nytt förhållningssätt, syn på sig själv och vad som är möjligt. Det menar Åsa Tugetam som forskat om de lärprocesser som tar form under en fjällvandring med gymnasieelever.

Praktiska musikexempel viktiga i musikundervisningen

Det krävs en lång kedja av mellanliggande begrepp för att koppla ett musikteoretiskt diagram till elevernas musikaliska erfarenheter. Det visar Niklas Rudbäck som forskat om hur lärare och elever hanterar kvintcirkeln.

Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laurence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

”Adhd som diagnos avhumaniserar”

Genom diagnosen adhd reduceras förståelsen för vad det är att vara och bli till som människa, ett slags avhumanisering. Det menar Mattias Nilsson Sjöberg som utifrån ett pedagogiskt-filosofiskt perspektiv kritiskt granskat diagnosen adhd och hur den påverkar vår syn på mänskligt beteende.

Undervisningen skräddarsys genom val av läromedel

Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll och digitala verktyg har stor betydelse för ökad mångfald. Men facklitteraturen lyser med sin frånvaro, visar Tomas Widholm som forskat om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.

Låg användning av läromedel bland svenska mattelärare

Medan finska matematiklärare planerar hela sina matematiklektioner nöjer sig svenska lärare med att planera en inledande genomgång. Tuula Koljonens forskning visar också att lärarnas användning av läromedel skiljer sig stort mellan länderna.

Ojämlik bedömning av andraspråksinlärare på flerspråkiga skolor

Bedömningen på flerspråkiga skolor är inte jämlik eftersom elever får olika tillgång till språket. Det visar Helena Reierstam som menar att lärare behöver få bättre förutsättningar för bedömning av andraspråksinlärare.

Komplex bild av utbildningssituationen för elever med lindrig funktionsnedsättning

Lärare i både grundsärskolan och grundskolan har svårt att bedöma kunskapsnivån hos elever med lindrig funktionsnedsättning. Anna-Lena Anderssons forskning visar också att föräldrar till de här eleverna upplever brist på stöd i övergången mellan grundskola och grundsärskola.

Barn i samhällsvård behöver mer stöd i skolan

Mer än hälften av alla barn som är placerade i samhällsvård har mycket låga eller saknar fullständiga betyg från grundskolan. Det visar Marie Berlin som efterlyser konkreta, systematiska insatser i ett tidigt skede.

Skilda uppfattningar om flerspråkighet bland lärare

Lärare har olika uppfattningar om flerspråkighet och hanterar därmed flerspråkiga elever på olika sätt. Adrian Lundberg har undersökt svenska och schweiziska lärares subjektiva uppfattningar om begreppet flerspråkighet.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Aktiv lärarkår förändrade utbildningspolitiken

Reformen kring lärarlegitimationen är ett resultat av en aktiv lärarkår som målmedvetet arbetat med professionsutveckling. Det konstaterar Charlotte Baltzer som forskat om hur de fackliga lärarförbunden drivit professionsfrågor.

Lyckad kompetensutveckling med vardagsfokus

Hur skaffar sig lärare kompetens i medieproduktion? Dennis Augustsson har undersökt frågan i ett praktiknära kompetensutvecklingsprojekt.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Skolledare på gränsen till nervsammanbrott

Delat ledarskap, delegering av arbetsuppgifter och att se till att stödfunktionerna verkligen ger stöd. Det är några saker som skolledare kan göra för att minska sin stress, menar Ulf Leo, Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Klassrumslösa skolor – framtiden eller ett ovetenskapligt experiment?

Minst 1 000 nya skolor ska byggas. Flera av dem blir utan klassrum. ”Äntligen”, säger förespråkarna. ”Mer forskning behövs”, varnar kritikerna. Läraren granskar det nya sättet att bygga skolor och besöker den klassrumslösa skolan som hyllades – och sen blev ett skräckexempel.

Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Alla behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar för garantin. Här får du stöd i det arbetet.

Forskning för en bättre skolmiljö med hjälp av IoT

Forskare vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, ska under de kommande två åren undersöka hur internet of things, IoT, kan användas för att skapa en bättre skolmiljö och stärka elevers hälsa. Projektet genomförs i samverkan med flera aktörer och utgår från en högstadieskola i Arvika kommun.