Undervisning i naturvetenskap skonar ungas öron

Genom att utarbeta ett forskningsbaserat idématerial för lärare om ljud, hörsel och hälsa fick Eva West eleverna att ändra sina ställningstaganden till att bli mer hälsofrämjande. Det visar hon i avhandlingen ”Undervisning och lärande i naturvetenskap – Elevers lärande i relation till en forskningsbaserad undervisning om ljud, hörsel och hälsa”.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– På 2000-talet började jag arbeta ihop med kollegor i ett projekt om kompetensutveckling för lärare i årskurs 1-5. Då utvecklade vi forskningsbaserat idématerial till stöd för lärarna i deras undervisning i naturvetenskap. Inte mycket var gjort inom området ljud och ljudöverföring. Senare kopplade jag på hörsel och hälsa till idématerialet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om att undervisa elever i naturvetenskap och specifikt om elevers lärande av ljud, hörsel och hälsa. Jag har fokuserat på elevers lärande av ljud och ljudöverföring och kopplat detta till hörselhälsa. Hur fungerar vår hörsel? Hur tar eleverna ställning till höga ljudnivåer och användandet av hörselproppar?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Före undervisningen uttryckte en majoritet eleverna i årskurs 4-7 att ljudet går direkt från örat till hjärnan. De visste inte att ljudet passerar känsliga delar innan det når hjärnan. Då blir det svårt att förstå innebörden av uppmaningen ”var rädd om din hörsel”. Jag tog reda på hur eleverna tog ställning i frågor om hörselhälsa. Jag var ute efter deras uppfattning om den egna sårbarheten. Resultaten visar att elevernas ställningstagande var mer hälsofrämjande efter än före den genomförda undervisningen.

Vad överraskade dig?

– Generellt kan man förvänta sig att förståelsen är högre omedelbart efter undervisningen. Men när det gäller resonemangen om den egna sårbarheten hade elevernas medvetenhet ökat ytterligare ett år efter undervisningen. Så långt efter uttryckte de att de tänkte i mer hälsofrämjande banor. Det förvånade mig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Populariteten med personliga musikspelare gör höga ljudnivåer till en personlig och aktuell hälsofråga. Elever ges förutsättningar att bete sig mer hälsofrämjande om de möter en undervisning som ökar deras medvetenhet för höga ljudnivåer.

– Också lärare som undervisar i naturvetenskap har direkt nytta av resultaten. Om målet är att elever ska förstå ljudöverföring är det bra om lärare är medvetna om hur eleverna uppfattar ljud – som något materiellt som förflyttar sig snarare än en rörelse som överförs via luftens partiklar.

– Resultaten är också användbara i arbetet med formativ bedömning. Läraren måste ha ämnesdidaktiska kunskaper inom området för att veta hur hon ska ge formativ återkoppling till eleverna för att de ska komma vidare i sin förståelse av ljud och ljudöverföring.

Sidan publicerades 2012-05-03 14:03 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-03-06 10:58 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Begrepp i NO får olika betydelse i skolan och i forskningen

– Jag fokuserar på hur vissa nyckelbegrepp har kommit att få olika betydelser i skolan respektive i forskarsamhället, säger Jakob Gyllenpalm som skrivit avhandlingen "Teachers' Language of Inquiry: The Conflation Between Methods of Teaching and Scientific Inquiry inScience Education".

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer