Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Fritidshemmets egen del i läroplanen togs fram genom förhandlingar mellan olika yrkeskategorier. Mest diskussion skapade begreppen undervisning och lek, visar Maria Norqvists avhandling.

Maria Norqvist
Maria Norqvist

Bor i Sävar
Född år 1974

Disputerade 2022-09-30
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Fritidshemmets läroplan under förhandling: formulering, tolkning och realisering av del fyra i Lgr 11

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat länge inom fritidshem, och var med om processen när fritidshemmet flyttades över till utbildningspolitiken och skulle styras av en läroplan. När jag påbörjade min doktorandtjänst år 2016 så hade del fyra i läroplanen precis trätt i kraft, och jag ville undersöka hur själva formuleringsprocessen gick till, och hur den har tagits emot ute på fritidshemmen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur fritidshemmets del i läroplanen formulerades och vilka förhandlingar som skedde mellan olika grupper under processen. Olika grupper av yrkeskategorier, som forskare inom fältet, lärarutbildare, yrkesverksamma, rektorer och fackförbund, fick komma med kommentarer på textförslagen. Jag har också undersökt hur läroplanstexten uttolkades och realiserades i fritidshemmets praktik, när den var färdig.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att undervisning och lek är de två begrepp som det förhandlades mest om under hela formuleringsprocessen. Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet, och många yrkesverksamma har haft svårt att anamma det eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet. I och med del fyra i läroplanen så blev det en tydligare inriktning mot just undervisning i fritidshemmet, vilket väckte reaktioner. Det var många yrkesverksamma och forskare som ansåg att det behöver beskrivas tydligare vad undervisning innebär i fritidshemmet. Många som kommenterade texten var också kritiska till att använda ordet undervisning, de ville använda begrepp som är hämtade från fritidshemmets tradition, som exempelvis meningsskapande och lärande.

– Lek och lekens roll i fritidshem är också något som lyfts fram genom hela formuleringsprocessen. Skolverket ser leken som en metod, och är av uppfattningen att läroplanen inte ska innehålla metoder. Men jag kan se på alla kommentarer genom hela processen, att det finns ett önskemål om att leken måste lyftas fram mer och att lekens egenvärde behöver synas i läroplanstexten. I fritidshemmet ser man leken som en viktig del, inte att lek är en metod för att lära någonting annat. Så där blev det en tydlig krock mellan Skolverkets och fritidshemmets syn på lek.

– Mina resultat visar att det finns en tydlig utbildningspedagogisk kod i del fyra. Den betonas i och med att begreppet undervisning inleder nästan varje mening i syftet för fritidshemmet. Sedan kommer de begrepp och uttryck som är mer socialpedagogiskt och fritidspedagogiskt kodade, som exempelvis att undervisningen i fritidshemmet i högre grad ska vara situationsstyrt, upplevelsebaserat och grupporienterat, samtidigt som utgångspunkt ska tas i elevernas behov, intressen och erfarenheter och att de ska erbjudas en variation av olika arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer där omsorg och lärande integreras.

Vad överraskade dig?

– Att fritidshemspersonal med högskoleutbildning med inriktning mot fritidshem i de flesta fall omtolkade undervisningsbegreppet genom att använda mer fritidspedagogiskt och socialpedagogiskt kodade uttryck. Det starka avståndstagandet som jag fann i kommentarerna under formuleringsprocessen, där flertalet gav uttryck för att de såg användandet av undervisningsbegreppet som något problematiskt och efterfrågade förtydligande beskrivningar för vad undervisning i fritidshemmet ska vara, var inte lika närvarande ute i fritidshemsverksamheterna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Både beslutsfattare och tjänstemän på Skolverket kan ha nytta av att få veta mer om formuleringsprocessen. Om man bjuds in för att lämna synpunkter så måste det vara tydlig redan från början vad man kan kommentera och ha synpunkter på, och vad som redan är bestämt, som man inte kan påverka. Min avhandling är också ett bidrag till forskningsfältet eftersom ingen har belyst detta tidigare.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2022-10-27 19:50 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik i grundskolan. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 4 april.

Idrott och hälsa för låg- och mellanstadiet Webbkonferens

Fortbilda dig inom idrott och hälsa för låg- och mellanstadiet!! Kunniga föreläsare ger dig ämnesfördjupning, ny didaktisk forskning och inspirerande verktyg för undervisningen. Delta i Stockholm den 14-15 mars 2023 eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 21 mars–18 april.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

Skolornas intagning segregerar eleverna

Olika intagningsregler till gymnasieskolan påverkar segregationen bland eleverna. Effekten är mindre än för andra faktorer, men ändå tydlig. Det visar en ny studie skriven av forskare vid Linköpings universitet.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!