Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Fritidshemmets egen del i läroplanen togs fram genom förhandlingar mellan olika yrkeskategorier. Mest diskussion skapade begreppen undervisning och lek, visar Maria Norqvists avhandling.

Maria Norqvist
Maria Norqvist

Bor i Sävar
Född år 1974

Disputerade 2022-09-30
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Fritidshemmets läroplan under förhandling: formulering, tolkning och realisering av del fyra i Lgr 11

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat länge inom fritidshem, och var med om processen när fritidshemmet flyttades över till utbildningspolitiken och skulle styras av en läroplan. När jag påbörjade min doktorandtjänst år 2016 så hade del fyra i läroplanen precis trätt i kraft, och jag ville undersöka hur själva formuleringsprocessen gick till, och hur den har tagits emot ute på fritidshemmen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur fritidshemmets del i läroplanen formulerades och vilka förhandlingar som skedde mellan olika grupper under processen. Olika grupper av yrkeskategorier, som forskare inom fältet, lärarutbildare, yrkesverksamma, rektorer och fackförbund, fick komma med kommentarer på textförslagen. Jag har också undersökt hur läroplanstexten uttolkades och realiserades i fritidshemmets praktik, när den var färdig.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att undervisning och lek är de två begrepp som det förhandlades mest om under hela formuleringsprocessen. Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet, och många yrkesverksamma har haft svårt att anamma det eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet. I och med del fyra i läroplanen så blev det en tydligare inriktning mot just undervisning i fritidshemmet, vilket väckte reaktioner. Det var många yrkesverksamma och forskare som ansåg att det behöver beskrivas tydligare vad undervisning innebär i fritidshemmet. Många som kommenterade texten var också kritiska till att använda ordet undervisning, de ville använda begrepp som är hämtade från fritidshemmets tradition, som exempelvis meningsskapande och lärande.

– Lek och lekens roll i fritidshem är också något som lyfts fram genom hela formuleringsprocessen. Skolverket ser leken som en metod, och är av uppfattningen att läroplanen inte ska innehålla metoder. Men jag kan se på alla kommentarer genom hela processen, att det finns ett önskemål om att leken måste lyftas fram mer och att lekens egenvärde behöver synas i läroplanstexten. I fritidshemmet ser man leken som en viktig del, inte att lek är en metod för att lära någonting annat. Så där blev det en tydlig krock mellan Skolverkets och fritidshemmets syn på lek.

– Mina resultat visar att det finns en tydlig utbildningspedagogisk kod i del fyra. Den betonas i och med att begreppet undervisning inleder nästan varje mening i syftet för fritidshemmet. Sedan kommer de begrepp och uttryck som är mer socialpedagogiskt och fritidspedagogiskt kodade, som exempelvis att undervisningen i fritidshemmet i högre grad ska vara situationsstyrt, upplevelsebaserat och grupporienterat, samtidigt som utgångspunkt ska tas i elevernas behov, intressen och erfarenheter och att de ska erbjudas en variation av olika arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer där omsorg och lärande integreras.

Vad överraskade dig?

– Att fritidshemspersonal med högskoleutbildning med inriktning mot fritidshem i de flesta fall omtolkade undervisningsbegreppet genom att använda mer fritidspedagogiskt och socialpedagogiskt kodade uttryck. Det starka avståndstagandet som jag fann i kommentarerna under formuleringsprocessen, där flertalet gav uttryck för att de såg användandet av undervisningsbegreppet som något problematiskt och efterfrågade förtydligande beskrivningar för vad undervisning i fritidshemmet ska vara, var inte lika närvarande ute i fritidshemsverksamheterna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Både beslutsfattare och tjänstemän på Skolverket kan ha nytta av att få veta mer om formuleringsprocessen. Om man bjuds in för att lämna synpunkter så måste det vara tydlig redan från början vad man kan kommentera och ha synpunkter på, och vad som redan är bestämt, som man inte kan påverka. Min avhandling är också ett bidrag till forskningsfältet eftersom ingen har belyst detta tidigare.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2022-10-27 19:50 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som möter elever i behov av särskilt stöd i grundskolan! Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning, få fördjupning, verktyg och utvecklas i din yrkesroll. Delta i Stockholm 4–5 maj eller se inspelade föreläsningar när det passar dig, 11 maj–1 juni. JUST NU! Sista-minuten-erbjudande. Ange bokningskoden KAMPANJ15 vid bokning och få 15% rabatt.

Idrott och hälsa för låg- och mellanstadiet Webbkonferens

Fortbilda dig inom idrott och hälsa för låg- och mellanstadiet!! Kunniga föreläsare ger dig ämnesfördjupning, ny didaktisk forskning och inspirerande verktyg för undervisningen. Delta i Stockholm den 14-15 mars 2023 eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 21 mars–18 april.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Legitimationskrav på fritids kräver lösningsinriktade rektorer

För att uppfylla det utökade legitimationskravet inom fritidshemmet tvingas många rektorer att uppfinna pragmatiska rutinlösningar. Det visar Richard Andersson i sin avhandling.

Lärare har svårt sätta ord på sitt ledarskap i utvecklingssamtal

Lärare har svårt sätta ord på vad de faktiskt gör som skapar mening under utvecklingssamtalet. Det visar Britt-Marie Bader i sin forskning om lärares ledarskap.

Grunda kunskaper om statistik hos elever

Elever ska lära sig tolka data i tabeller och diagram samt känna till hur lägesmåtten används i statistiska undersökningar, enligt det centrala innehållet för matematik i årskurs 4–6. Men för att nå dit behövs mer kunskap än procedurer, menar forskaren Karin Landtblom.

Matematikundervisning med en social robot engagerar och utmanar

När en så kallad social robot används i matematikundervisningen uppstår en komplex lärsituation, med en rad didaktiska och etiska dilemman som lärare behöver hantera. Det visar Sara Ekströms avhandling.

Multimodala resurser hjälper nyanlända elever när språket inte räcker till

Utöver svenska och elevens modersmål använder studiehandledare video, bilder och flerspråkiga texter när språket inte räcker till för att skapa mening i NO, visar Feyza Axelssons avhandling.

Bristande kunskaper i akademisk engelska hos gymnasieelever

Elever på gymnasiets högskoleförberedande program är inte tillräckligt förberedda för högskolestudier. Det konstaterar Marcus Warnby i sin avhandling.

Elever har svårt att använda matematik i slöjden

Elever i grundskolan har stora problem att lösa matematiska moment som uppstår i slöjdämnet, visar Åsa Hjelm i sin avhandling. Hon menar att matematik behöver integreras mer i slöjden.

Undervisning lyfts i förskolans bilder – lek och omsorg mer osynliga

Det är endast en liten del av förskolans verksamhet som synliggörs i förskolans fotografier. I första hand är det undervisningsdelen som avbildas, visar Catarina Wahlgrens avhandling.

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Stora skiljelinjer kring sexualundervisning i skolan

Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonals och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan. Resultaten vittnar om många osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet.

Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper 

Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. Det visar Anna Lövströms avhandling om delaktighet i undervisningen i matematik för elever med olika förkunskaper.

Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser