Hoppa till sidinnehåll
Fritidshem

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Publicerad:2022-10-27
Moa Duvarci Engman
Skribent:Moa Duvarci Engman
Maria Norqvist
Maria Norqvist

Bor i Sävar
Född år 1974

Disputerade 2022-09-30
vid Umeå universitet

Avhandling

Fritidshemmets läroplan under förhandling: formulering, tolkning och realisering av del fyra i Lgr 11

Fritidshemmets egen del i läroplanen togs fram genom förhandlingar mellan olika yrkeskategorier. Mest diskussion skapade begreppen undervisning och lek, visar Maria Norqvists avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat länge inom fritidshem, och var med om processen när fritidshemmet flyttades över till utbildningspolitiken och skulle styras av en läroplan. När jag påbörjade min doktorandtjänst år 2016 så hade del fyra i läroplanen precis trätt i kraft, och jag ville undersöka hur själva formuleringsprocessen gick till, och hur den har tagits emot ute på fritidshemmen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur fritidshemmets del i läroplanen formulerades och vilka förhandlingar som skedde mellan olika grupper under processen. Olika grupper av yrkeskategorier, som forskare inom fältet, lärarutbildare, yrkesverksamma, rektorer och fackförbund, fick komma med kommentarer på textförslagen. Jag har också undersökt hur läroplanstexten uttolkades och realiserades i fritidshemmets praktik, när den var färdig.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att undervisning och lek är de två begrepp som det förhandlades mest om under hela formuleringsprocessen. Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet, och många yrkesverksamma har haft svårt att anamma det eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet. I och med del fyra i läroplanen så blev det en tydligare inriktning mot just undervisning i fritidshemmet, vilket väckte reaktioner. Det var många yrkesverksamma och forskare som ansåg att det behöver beskrivas tydligare vad undervisning innebär i fritidshemmet. Många som kommenterade texten var också kritiska till att använda ordet undervisning, de ville använda begrepp som är hämtade från fritidshemmets tradition, som exempelvis meningsskapande och lärande.

– Lek och lekens roll i fritidshem är också något som lyfts fram genom hela formuleringsprocessen. Skolverket ser leken som en metod, och är av uppfattningen att läroplanen inte ska innehålla metoder. Men jag kan se på alla kommentarer genom hela processen, att det finns ett önskemål om att leken måste lyftas fram mer och att lekens egenvärde behöver synas i läroplanstexten. I fritidshemmet ser man leken som en viktig del, inte att lek är en metod för att lära någonting annat. Så där blev det en tydlig krock mellan Skolverkets och fritidshemmets syn på lek.

– Mina resultat visar att det finns en tydlig utbildningspedagogisk kod i del fyra. Den betonas i och med att begreppet undervisning inleder nästan varje mening i syftet för fritidshemmet. Sedan kommer de begrepp och uttryck som är mer socialpedagogiskt och fritidspedagogiskt kodade, som exempelvis att undervisningen i fritidshemmet i högre grad ska vara situationsstyrt, upplevelsebaserat och grupporienterat, samtidigt som utgångspunkt ska tas i elevernas behov, intressen och erfarenheter och att de ska erbjudas en variation av olika arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer där omsorg och lärande integreras.

Vad överraskade dig?

– Att fritidshemspersonal med högskoleutbildning med inriktning mot fritidshem i de flesta fall omtolkade undervisningsbegreppet genom att använda mer fritidspedagogiskt och socialpedagogiskt kodade uttryck. Det starka avståndstagandet som jag fann i kommentarerna under formuleringsprocessen, där flertalet gav uttryck för att de såg användandet av undervisningsbegreppet som något problematiskt och efterfrågade förtydligande beskrivningar för vad undervisning i fritidshemmet ska vara, var inte lika närvarande ute i fritidshemsverksamheterna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Både beslutsfattare och tjänstemän på Skolverket kan ha nytta av att få veta mer om formuleringsprocessen. Om man bjuds in för att lämna synpunkter så måste det vara tydlig redan från början vad man kan kommentera och ha synpunkter på, och vad som redan är bestämt, som man inte kan påverka. Min avhandling är också ett bidrag till forskningsfältet eftersom ingen har belyst detta tidigare.

Åsa Lasson

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens! Programmet utgår från ämnets syftesbeskrivning och ger både forskningsfördjupning och praktiska verktyg för att du enklare ska kunna genomföra kurserna. Innehållet passar även dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev