Hoppa till sidinnehåll
Gymnasieskola

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Publicerad:2021-06-16
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Elisabeth Ohlsson

Disputerade 2021-05-28
vid Göteborgs universitet

Avhandling

Den synliggjorda vokabulären och praktiken – gymnasieelevers akademiska skrivande på svenska

Nej, gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska blir inte sämre av att undervisningen sker på engelska. Det konstaterar Elisabeth Ohlsson som därmed motbevisar de farhågor som Skolverket pekar på.

Varför blev du intresserad av ämnet?

–Jag har jobbat som lärare och undervisat i många år, de senaste åren på högstadiet i svenska och engelska där pojkarna ofta ”glänste” i engelsk ordförståelse och engelsk kommunikation, men inte alls nådde motsvarande resultat i svenskämnet. Intresset för forskning väcktes när jag insåg att det inte fanns särskilt mycket forskning skriven av lärare för lärare. Efter några omvägar rekommenderades jag att söka till Cliss-projektet, ett större forskningsprojekt som undersökt vilken roll undervisningsspråket spelar för utvecklingen av elevers skriftliga, akademiska förmåga i svenska och engelska.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om gymnasieelevers akademiska skrivande på svenska och om engelska som undervisningsspråk inverkar negativt på elevernas skrivande. Avhandlingens två första studier bygger på analyser av 520 texter. Totalt medverkade elever från åtta högskoleförberedande gymnasieprogram vid tre olika skolor i olika delar av landet. Fem klasser med engelska som undervisningsspråk i flera ämnen genom så kallad språk- och innehållsintegrerad undervisning/CLIL samt tre kontrollklasser med svenska som huvudsakligt undervisningsspråk.

– Fem år senare gjorde jag en uppföljning på en av skolorna med fem klasser som skrev för- och eftertest. Däremellan deltog två av klasserna i en intervention där modelltexter och lexikala profiler användes som didaktiskt verktyg för att uppmärksamma vokabulärval genom att ordens förekomst och frekvens visualiseras med olika färger. Denna metod har aldrig tidigare använts i svensk skolforskning. I denna studie analyserades totalt 172 texter

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att elevernas förmåga att skriva på svenska inte tar skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Det här är den största studien som gjorts i ämnet, ingen tidigare forskare har analyserat ett lika stort underlag som jag. Mina resultat blir särskilt intressanta eftersom Skolverket hänvisar till mindre forskningsstudier som pekar på det motsatta: ”Engelskspråkig undervisning kan innebära risker för elevernas utveckling av svenskan och möjligen även för ämneskunskaperna”.

– Studie tre visar statistiskt signifikanta skillnader mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen. En slutsats är att det är fullt möjligt att på gymnasienivå arbeta didaktiskt med det akademiska skrivandet genom modelltexter och lexikala profiler. Den korta intervention på tre lektioner som eleverna fick i studien bidrog till en begynnande metaspråklig förståelse för akademiskt skrivande. Jag menar att det är det är hög tid att tydliggöra skrivdidaktiska krav i styrdokument för såväl gymnasieelever som lärarstudenter.

Vad överraskade dig?

– I de texter jag studerade utmärkte sig särskilt pojkarna som hade engelska som undervisningsspråk, de var till och med bättre än flickorna på flera variabler. Pojkarnas resultat går alltså på tvärs mot andra rapporterade skolresultat.

Vem har nytta av dina resultat?

– Elever i alla åldrar, lärare, föräldrar, lärarstudenter, lärarutbildare och studenter vid högskola och universitet. En förhoppning är att den negativa föreställningen om undervisningsspråkets inverkan kan förändras genom nya insikter. Jag hoppas också att resultaten kan bidra till en förändrad syn på begreppet akademiskt skrivande i praktiken, det vill säga i klassrummen. Avhandlingens didaktiska inslag kan ses som viktiga metodologiska bidrag för praktiken men även för forskningsfältet där lexikala profiler inte har prövats tillsammans med elever tidigare.

Susanne Sawander

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev