Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Nej, gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska blir inte sämre av att undervisningen sker på engelska. Det konstaterar Elisabeth Ohlsson som därmed motbevisar de farhågor som Skolverket pekar på.  

Elisabeth Ohlsson
Elisabeth Ohlsson

Disputerade 2021-05-28
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Den synliggjorda vokabulären och praktiken – gymnasieelevers akademiska skrivande på svenska

Varför blev du intresserad av ämnet?

–Jag har jobbat som lärare och undervisat i många år, de senaste åren på högstadiet i svenska och engelska där pojkarna ofta ”glänste” i engelsk ordförståelse och engelsk kommunikation, men inte alls nådde motsvarande resultat i svenskämnet. Intresset för forskning väcktes när jag insåg att det inte fanns särskilt mycket forskning skriven av lärare för lärare. Efter några omvägar rekommenderades jag att söka till Cliss-projektet, ett större forskningsprojekt som undersökt vilken roll undervisningsspråket spelar för utvecklingen av elevers skriftliga, akademiska förmåga i svenska och engelska.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om gymnasieelevers akademiska skrivande på svenska och om engelska som undervisningsspråk inverkar negativt på elevernas skrivande. Avhandlingens två första studier bygger på analyser av 520 texter. Totalt medverkade elever från åtta högskoleförberedande gymnasieprogram vid tre olika skolor i olika delar av landet. Fem klasser med engelska som undervisningsspråk i flera ämnen genom så kallad språk- och innehållsintegrerad undervisning/CLIL samt tre kontrollklasser med svenska som huvudsakligt undervisningsspråk.

– Fem år senare gjorde jag en uppföljning på en av skolorna med fem klasser som skrev för- och eftertest. Däremellan deltog två av klasserna i en intervention där modelltexter och lexikala profiler användes som didaktiskt verktyg för att uppmärksamma vokabulärval genom att ordens förekomst och frekvens visualiseras med olika färger. Denna metod har aldrig tidigare använts i svensk skolforskning. I denna studie analyserades totalt 172 texter

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att elevernas förmåga att skriva på svenska inte tar skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Det här är den största studien som gjorts i ämnet, ingen tidigare forskare har analyserat ett lika stort underlag som jag. Mina resultat blir särskilt intressanta eftersom Skolverket hänvisar till mindre forskningsstudier som pekar på det motsatta: ”Engelskspråkig undervisning kan innebära risker för elevernas utveckling av svenskan och möjligen även för ämneskunskaperna”.

– Studie tre visar statistiskt signifikanta skillnader mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen. En slutsats är att det är fullt möjligt att på gymnasienivå arbeta didaktiskt med det akademiska skrivandet genom modelltexter och lexikala profiler. Den korta intervention på tre lektioner som eleverna fick i studien bidrog till en begynnande metaspråklig förståelse för akademiskt skrivande. Jag menar att det är det är hög tid att tydliggöra skrivdidaktiska krav i styrdokument för såväl gymnasieelever som lärarstudenter.

Vad överraskade dig?

– I de texter jag studerade utmärkte sig särskilt pojkarna som hade engelska som undervisningsspråk, de var till och med bättre än flickorna på flera variabler. Pojkarnas resultat går alltså på tvärs mot andra rapporterade skolresultat.

Vem har nytta av dina resultat?

– Elever i alla åldrar, lärare, föräldrar, lärarstudenter, lärarutbildare och studenter vid högskola och universitet. En förhoppning är att den negativa föreställningen om undervisningsspråkets inverkan kan förändras genom nya insikter. Jag hoppas också att resultaten kan bidra till en förändrad syn på begreppet akademiskt skrivande i praktiken, det vill säga i klassrummen. Avhandlingens didaktiska inslag kan ses som viktiga metodologiska bidrag för praktiken men även för forskningsfältet där lexikala profiler inte har prövats tillsammans med elever tidigare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-06-16 15:00 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)