Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Nej, gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska blir inte sämre av att undervisningen sker på engelska. Det konstaterar Elisabeth Ohlsson som därmed motbevisar de farhågor som Skolverket pekar på.  

Elisabeth Ohlsson
Elisabeth Ohlsson

Disputerade 2021-05-28
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Den synliggjorda vokabulären och praktiken – gymnasieelevers akademiska skrivande på svenska

Varför blev du intresserad av ämnet?

–Jag har jobbat som lärare och undervisat i många år, de senaste åren på högstadiet i svenska och engelska där pojkarna ofta ”glänste” i engelsk ordförståelse och engelsk kommunikation, men inte alls nådde motsvarande resultat i svenskämnet. Intresset för forskning väcktes när jag insåg att det inte fanns särskilt mycket forskning skriven av lärare för lärare. Efter några omvägar rekommenderades jag att söka till Cliss-projektet, ett större forskningsprojekt som undersökt vilken roll undervisningsspråket spelar för utvecklingen av elevers skriftliga, akademiska förmåga i svenska och engelska.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om gymnasieelevers akademiska skrivande på svenska och om engelska som undervisningsspråk inverkar negativt på elevernas skrivande. Avhandlingens två första studier bygger på analyser av 520 texter. Totalt medverkade elever från åtta högskoleförberedande gymnasieprogram vid tre olika skolor i olika delar av landet. Fem klasser med engelska som undervisningsspråk i flera ämnen genom så kallad språk- och innehållsintegrerad undervisning/CLIL samt tre kontrollklasser med svenska som huvudsakligt undervisningsspråk.

– Fem år senare gjorde jag en uppföljning på en av skolorna med fem klasser som skrev för- och eftertest. Däremellan deltog två av klasserna i en intervention där modelltexter och lexikala profiler användes som didaktiskt verktyg för att uppmärksamma vokabulärval genom att ordens förekomst och frekvens visualiseras med olika färger. Denna metod har aldrig tidigare använts i svensk skolforskning. I denna studie analyserades totalt 172 texter

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att elevernas förmåga att skriva på svenska inte tar skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Det här är den största studien som gjorts i ämnet, ingen tidigare forskare har analyserat ett lika stort underlag som jag. Mina resultat blir särskilt intressanta eftersom Skolverket hänvisar till mindre forskningsstudier som pekar på det motsatta: ”Engelskspråkig undervisning kan innebära risker för elevernas utveckling av svenskan och möjligen även för ämneskunskaperna”.

– Studie tre visar statistiskt signifikanta skillnader mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen. En slutsats är att det är fullt möjligt att på gymnasienivå arbeta didaktiskt med det akademiska skrivandet genom modelltexter och lexikala profiler. Den korta intervention på tre lektioner som eleverna fick i studien bidrog till en begynnande metaspråklig förståelse för akademiskt skrivande. Jag menar att det är det är hög tid att tydliggöra skrivdidaktiska krav i styrdokument för såväl gymnasieelever som lärarstudenter.

Vad överraskade dig?

– I de texter jag studerade utmärkte sig särskilt pojkarna som hade engelska som undervisningsspråk, de var till och med bättre än flickorna på flera variabler. Pojkarnas resultat går alltså på tvärs mot andra rapporterade skolresultat.

Vem har nytta av dina resultat?

– Elever i alla åldrar, lärare, föräldrar, lärarstudenter, lärarutbildare och studenter vid högskola och universitet. En förhoppning är att den negativa föreställningen om undervisningsspråkets inverkan kan förändras genom nya insikter. Jag hoppas också att resultaten kan bidra till en förändrad syn på begreppet akademiskt skrivande i praktiken, det vill säga i klassrummen. Avhandlingens didaktiska inslag kan ses som viktiga metodologiska bidrag för praktiken men även för forskningsfältet där lexikala profiler inte har prövats tillsammans med elever tidigare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-06-16 15:00 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Historia Webbkonferens

Ta del av föreläsningar om bland annat historiebruk, att arbeta med historiska källor i undervisningen samt hur man kan bemöta extrema åsikter i klassrummet! Välkommen!

Svenska som andraspråk Webbkonferens

Ta del av sju föreläsningar om bland annat lässtrategier, genrepedagogik och organisationen av sva-ämnet utifrån de nya kursplanerna. Välj om du vill delta i Göteborg eller på webbkonferensen med samma innehåll. Föreläsningarna riktar sig till lärare i grundskola och gymnasium.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

Att undervisa mångvetenskapligt är obligatoriskt i den finländska läroplanen för grundskolan. De klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen, visar Nina Mårds avhandling.

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Privatekonomi – en ’gökunge’ inom samhällskunskapen

Undervisning om privatekonomi inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet kretsar oftast kring frågor om hushållsekonomi. Genom att vidga perspektivet kan privatekonomi integreras i samhällskunskapen på ett relevant sätt, visar Mattias Björklund.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Rimligt med mindre styrning i vissa frågor

Vad händer med undervisningen när det mätbara ges allt större vikt? Det undersöker Gustav Borsgård i sin avhandling om politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

Storföretag påverkade införandet av programmering i skolan

Privata storföretag och andra externa aktörer bidrog aktivt och påverkade processen med att införa programmering i skolan. Det visar Anthemis Raptopoulou som forskat om den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen.

Lönsamt för komvuxstudenter att läsa vidare

Att som komvuxstudent studera vidare på universitetet ger positiva effekter både i form av löneutveckling och minskad risk för arbetslöshet. Det är ett av resultaten i Linn Karlssons forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.

Global emergency remote education in secondary schools during the COVID-19 pandemic

This work has given us the opportunity to review an area of evidence in depth and explore an issue fully from a number of angles. Our intention is that the review is a resource for those with interest and need in learning more about how online and distance learning occurred during the COVID-19 pandemic, providing insight and guidance for future periods when teaching and learning have to take place online. (pdf)