Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Nej, gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska blir inte sämre av att undervisningen sker på engelska. Det konstaterar Elisabeth Ohlsson som därmed motbevisar de farhågor som Skolverket pekar på.  

Elisabeth Ohlsson
Elisabeth Ohlsson

Disputerade 2021-05-28
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Den synliggjorda vokabulären och praktiken – gymnasieelevers akademiska skrivande på svenska

Varför blev du intresserad av ämnet?

–Jag har jobbat som lärare och undervisat i många år, de senaste åren på högstadiet i svenska och engelska där pojkarna ofta ”glänste” i engelsk ordförståelse och engelsk kommunikation, men inte alls nådde motsvarande resultat i svenskämnet. Intresset för forskning väcktes när jag insåg att det inte fanns särskilt mycket forskning skriven av lärare för lärare. Efter några omvägar rekommenderades jag att söka till Cliss-projektet, ett större forskningsprojekt som undersökt vilken roll undervisningsspråket spelar för utvecklingen av elevers skriftliga, akademiska förmåga i svenska och engelska.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om gymnasieelevers akademiska skrivande på svenska och om engelska som undervisningsspråk inverkar negativt på elevernas skrivande. Avhandlingens två första studier bygger på analyser av 520 texter. Totalt medverkade elever från åtta högskoleförberedande gymnasieprogram vid tre olika skolor i olika delar av landet. Fem klasser med engelska som undervisningsspråk i flera ämnen genom så kallad språk- och innehållsintegrerad undervisning/CLIL samt tre kontrollklasser med svenska som huvudsakligt undervisningsspråk.

– Fem år senare gjorde jag en uppföljning på en av skolorna med fem klasser som skrev för- och eftertest. Däremellan deltog två av klasserna i en intervention där modelltexter och lexikala profiler användes som didaktiskt verktyg för att uppmärksamma vokabulärval genom att ordens förekomst och frekvens visualiseras med olika färger. Denna metod har aldrig tidigare använts i svensk skolforskning. I denna studie analyserades totalt 172 texter

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att elevernas förmåga att skriva på svenska inte tar skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Det här är den största studien som gjorts i ämnet, ingen tidigare forskare har analyserat ett lika stort underlag som jag. Mina resultat blir särskilt intressanta eftersom Skolverket hänvisar till mindre forskningsstudier som pekar på det motsatta: ”Engelskspråkig undervisning kan innebära risker för elevernas utveckling av svenskan och möjligen även för ämneskunskaperna”.

– Studie tre visar statistiskt signifikanta skillnader mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen. En slutsats är att det är fullt möjligt att på gymnasienivå arbeta didaktiskt med det akademiska skrivandet genom modelltexter och lexikala profiler. Den korta intervention på tre lektioner som eleverna fick i studien bidrog till en begynnande metaspråklig förståelse för akademiskt skrivande. Jag menar att det är det är hög tid att tydliggöra skrivdidaktiska krav i styrdokument för såväl gymnasieelever som lärarstudenter.

Vad överraskade dig?

– I de texter jag studerade utmärkte sig särskilt pojkarna som hade engelska som undervisningsspråk, de var till och med bättre än flickorna på flera variabler. Pojkarnas resultat går alltså på tvärs mot andra rapporterade skolresultat.

Vem har nytta av dina resultat?

– Elever i alla åldrar, lärare, föräldrar, lärarstudenter, lärarutbildare och studenter vid högskola och universitet. En förhoppning är att den negativa föreställningen om undervisningsspråkets inverkan kan förändras genom nya insikter. Jag hoppas också att resultaten kan bidra till en förändrad syn på begreppet akademiskt skrivande i praktiken, det vill säga i klassrummen. Avhandlingens didaktiska inslag kan ses som viktiga metodologiska bidrag för praktiken men även för forskningsfältet där lexikala profiler inte har prövats tillsammans med elever tidigare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-06-16 15:00 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Skolportens digitala kurser