Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Nej, gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska blir inte sämre av att undervisningen sker på engelska. Det konstaterar Elisabeth Ohlsson som därmed motbevisar de farhågor som Skolverket pekar på.  

Elisabeth Ohlsson
Elisabeth Ohlsson

Disputerade 2021-05-28
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Den synliggjorda vokabulären och praktiken – gymnasieelevers akademiska skrivande på svenska

Varför blev du intresserad av ämnet?

–Jag har jobbat som lärare och undervisat i många år, de senaste åren på högstadiet i svenska och engelska där pojkarna ofta ”glänste” i engelsk ordförståelse och engelsk kommunikation, men inte alls nådde motsvarande resultat i svenskämnet. Intresset för forskning väcktes när jag insåg att det inte fanns särskilt mycket forskning skriven av lärare för lärare. Efter några omvägar rekommenderades jag att söka till Cliss-projektet, ett större forskningsprojekt som undersökt vilken roll undervisningsspråket spelar för utvecklingen av elevers skriftliga, akademiska förmåga i svenska och engelska.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om gymnasieelevers akademiska skrivande på svenska och om engelska som undervisningsspråk inverkar negativt på elevernas skrivande. Avhandlingens två första studier bygger på analyser av 520 texter. Totalt medverkade elever från åtta högskoleförberedande gymnasieprogram vid tre olika skolor i olika delar av landet. Fem klasser med engelska som undervisningsspråk i flera ämnen genom så kallad språk- och innehållsintegrerad undervisning/CLIL samt tre kontrollklasser med svenska som huvudsakligt undervisningsspråk.

– Fem år senare gjorde jag en uppföljning på en av skolorna med fem klasser som skrev för- och eftertest. Däremellan deltog två av klasserna i en intervention där modelltexter och lexikala profiler användes som didaktiskt verktyg för att uppmärksamma vokabulärval genom att ordens förekomst och frekvens visualiseras med olika färger. Denna metod har aldrig tidigare använts i svensk skolforskning. I denna studie analyserades totalt 172 texter

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att elevernas förmåga att skriva på svenska inte tar skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Det här är den största studien som gjorts i ämnet, ingen tidigare forskare har analyserat ett lika stort underlag som jag. Mina resultat blir särskilt intressanta eftersom Skolverket hänvisar till mindre forskningsstudier som pekar på det motsatta: ”Engelskspråkig undervisning kan innebära risker för elevernas utveckling av svenskan och möjligen även för ämneskunskaperna”.

– Studie tre visar statistiskt signifikanta skillnader mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen. En slutsats är att det är fullt möjligt att på gymnasienivå arbeta didaktiskt med det akademiska skrivandet genom modelltexter och lexikala profiler. Den korta intervention på tre lektioner som eleverna fick i studien bidrog till en begynnande metaspråklig förståelse för akademiskt skrivande. Jag menar att det är det är hög tid att tydliggöra skrivdidaktiska krav i styrdokument för såväl gymnasieelever som lärarstudenter.

Vad överraskade dig?

– I de texter jag studerade utmärkte sig särskilt pojkarna som hade engelska som undervisningsspråk, de var till och med bättre än flickorna på flera variabler. Pojkarnas resultat går alltså på tvärs mot andra rapporterade skolresultat.

Vem har nytta av dina resultat?

– Elever i alla åldrar, lärare, föräldrar, lärarstudenter, lärarutbildare och studenter vid högskola och universitet. En förhoppning är att den negativa föreställningen om undervisningsspråkets inverkan kan förändras genom nya insikter. Jag hoppas också att resultaten kan bidra till en förändrad syn på begreppet akademiskt skrivande i praktiken, det vill säga i klassrummen. Avhandlingens didaktiska inslag kan ses som viktiga metodologiska bidrag för praktiken men även för forskningsfältet där lexikala profiler inte har prövats tillsammans med elever tidigare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-06-16 15:00 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Historia Webbkonferens

Konferensen riktar sig till dig som är historielärare på högstadiet och gymnasiet. Ta del av föreläsningar om bland annat historiebruk, att arbeta med historiska källor i undervisningen samt hur man kan bemöta extrema åsikter i klassrummet!

Svenska som andraspråk Webbkonferens

Ta del av sju föreläsningar om bland annat lässtrategier, genrepedagogik och organisationen av sva-ämnet utifrån de nya kursplanerna. Välj om du vill delta i Göteborg eller på webbkonferensen med samma innehåll. Föreläsningarna riktar sig till lärare i grundskola och gymnasium.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Blivande lärare och förskollärare får mest beröm i undervisningen i musikämnet för blivande lärare och förskollärare. Kritiken tystas ner – av missriktad välvilja, visar Monica Frick Alexanderssons avhandling.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

Fokus på stavning när barn får bestämma skrivundervisningen

Lärarnas intention är att stimulera barnens kreativa skrivande men barnen fastnar på stavning och grammatik. Camilla Forsberg har forskat om skrivundervisning och överraskas av att det är barnen som driver färdighetsdiskursen.

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

En bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling om synen på den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor.

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Praktiska vardagsfrågor präglar lärarlagsmöten

Samtal i lärarlag rör sig oftast kring elevernas omsorg samt praktiska och vardagliga frågor som schema och logistikfrågor. Det konstaterar Anna Norrström som undersökt hur lärare samtalar på lärarlagsmöten.

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Skollunchen – stökig och svår att organisera

Såväl elever, lärare och rektorer tycker att miljön för skollunchen ofta är högljudd och rörig. Ändå inkluderas inte skollunchen i skolans systematiska kvalitetsarbete, visar Linda Berggren i sin avhandling.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nr 3 2021

Nr 3 2021

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser