Undervisning som skapar reflektion

Både lektionsförberedelser, lektionsinnehåll och lärarens agerande är faktorer som påverkar om läraren lyckas stimulera reflektion och lärande hos studenterna. Det visar Anders Beks forskning.

Anders Bek
Anders Bek

Född 1969
i Helsingborg

Disputerade 2012-10-26
vid Umeå universitet

 

 


AVHANDLING
Undervisning och reflektion. Om undervisning och förutsättningar för studenters reflektion mot bakgrund av teorier om erfarenhetslärande

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag sökte doktorandtjänst var jag intresserad av undervisningsmetoden levande simuleringar och ville titta närmare på vad den kunde erbjuda lärare. Sedan blev jag mer intresserad av en del av metoden, debriefing, då man gör praktiska övningar och sätter ord på vad man upplever. Intresset kom sedan att breddas till hur lärare i andra undervisningssammanhang kan undervisa för att stimulera och skapa reflektion.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en observationsstudie av undervisning på polisutbildningen i Umeå. Jag följde en klass nyintagna studenter och studerade hur lärarna utformade undervisningen, vad den innehöll och hur de genomförde den. Vad kan man anta att undervisningen ger för förutsättningar för reflektion? Jag detaljanalyserade 79 lektioner och kom fram till vad lärare gör när studenter reflekterar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det är inte är så enkelt som att en viss teknik ger reflektion. Det finns ett antal kännetecken och om många förekommer under en lektion är det troligare att studenterna reflekterar. Det är viktigt att innehållet tydligt knyts till studenterna själva, som personer, och till deras framtida yrkesverksamhet. Studenterna verkar ha svårt att nå djup reflektion på egen hand. Den stimuleras om läraren ger olika verktyg, som att bearbeta teoretiskt innehåll, visa på olika aspekter och att ställa frågor. Det handlar om subtila saker. Hur lärare agerar rent kroppsligt, om de visar ett tydligt intresse och är en del av gruppen och inte tar distans, om de är skickliga på olika berättartekniker som skapar intresse och som stimulerar reflektion.

– En viktig faktor är att det ägnas tid åt förberedd och strukturerad reflektion. Om det inte avdelas tid för detta under lektionen då sker inte heller reflektion. Studenterna har inte tid och verktyg till detta utanför lektionen.

Vad överraskade dig?

– Jag hade förväntat mig att se en skillnad i undervisningsskick mellan utbildade lärare och de yrkesverksamma poliser som undervisade, att universitetslärarna skulle vara skickligare på att undervisa. Men så var det inte. Det räcker inte med en viss typ av innehåll och övningar. Det hänger på hur lärare genomför lektionen. Det är ett subtilt samspel, om läraren knyter an väl till studenterna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt yrkesverksamma lärare, gärna i högre utbildning, som kan ha nytta av dem för att granska sin egen undervisning och för att stimulera reflektion och lärande hos studenterna. Lärarutbildare kan också ha nytta av resultaten. Avhandlingen innehåller en omfattande teoretisk diskussion som kan vara intressant för de som är intresserade av pedagogisk teori.

Ger avhandlingen några praktiska tips?

– Man kan ha den som ingång, men jag förklarar inte speciella tekniker. Det är en övergripande beskrivning av vad som kännetecknar lektioner som stimulerar reflektion. För analysen har jag utformat en modell som kan erbjuda en terminologi för vilken typ av undervisning lärare använder.

Sidan publicerades 2012-11-14 14:34 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-11-16 13:12 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Studenters resa mot förståelse

Maria Weurlander har i sin avhandling undersökt läkarstuderandes resa mot förståelse av ett ämne. – Jag har tagit studenternas perspektiv för att förstå hur undervisningens upplägg påverkar deras lärande, säger hon.

Vad betyder rummet i högre utbildning?

Hur påverkar rummet interaktion och lärande? Det är utgångspunkten för Marie Leijons post-docprojekt vid Malmö högskola. I ett pågående projekt har hon undersökt rum och interaktion i en grupp för blivande högstadie- och gymnasielärare på Malmö högskola.

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.