Undervisning som skapar reflektion

Både lektionsförberedelser, lektionsinnehåll och lärarens agerande är faktorer som påverkar om läraren lyckas stimulera reflektion och lärande hos studenterna. Det visar Anders Beks forskning.

Anders Bek
Anders Bek

Född 1969
i Helsingborg

Disputerade 2012-10-26
vid Umeå universitet

 

 


AVHANDLING
Undervisning och reflektion. Om undervisning och förutsättningar för studenters reflektion mot bakgrund av teorier om erfarenhetslärande

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag sökte doktorandtjänst var jag intresserad av undervisningsmetoden levande simuleringar och ville titta närmare på vad den kunde erbjuda lärare. Sedan blev jag mer intresserad av en del av metoden, debriefing, då man gör praktiska övningar och sätter ord på vad man upplever. Intresset kom sedan att breddas till hur lärare i andra undervisningssammanhang kan undervisa för att stimulera och skapa reflektion.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en observationsstudie av undervisning på polisutbildningen i Umeå. Jag följde en klass nyintagna studenter och studerade hur lärarna utformade undervisningen, vad den innehöll och hur de genomförde den. Vad kan man anta att undervisningen ger för förutsättningar för reflektion? Jag detaljanalyserade 79 lektioner och kom fram till vad lärare gör när studenter reflekterar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det är inte är så enkelt som att en viss teknik ger reflektion. Det finns ett antal kännetecken och om många förekommer under en lektion är det troligare att studenterna reflekterar. Det är viktigt att innehållet tydligt knyts till studenterna själva, som personer, och till deras framtida yrkesverksamhet. Studenterna verkar ha svårt att nå djup reflektion på egen hand. Den stimuleras om läraren ger olika verktyg, som att bearbeta teoretiskt innehåll, visa på olika aspekter och att ställa frågor. Det handlar om subtila saker. Hur lärare agerar rent kroppsligt, om de visar ett tydligt intresse och är en del av gruppen och inte tar distans, om de är skickliga på olika berättartekniker som skapar intresse och som stimulerar reflektion.

– En viktig faktor är att det ägnas tid åt förberedd och strukturerad reflektion. Om det inte avdelas tid för detta under lektionen då sker inte heller reflektion. Studenterna har inte tid och verktyg till detta utanför lektionen.

Vad överraskade dig?

– Jag hade förväntat mig att se en skillnad i undervisningsskick mellan utbildade lärare och de yrkesverksamma poliser som undervisade, att universitetslärarna skulle vara skickligare på att undervisa. Men så var det inte. Det räcker inte med en viss typ av innehåll och övningar. Det hänger på hur lärare genomför lektionen. Det är ett subtilt samspel, om läraren knyter an väl till studenterna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt yrkesverksamma lärare, gärna i högre utbildning, som kan ha nytta av dem för att granska sin egen undervisning och för att stimulera reflektion och lärande hos studenterna. Lärarutbildare kan också ha nytta av resultaten. Avhandlingen innehåller en omfattande teoretisk diskussion som kan vara intressant för de som är intresserade av pedagogisk teori.

Ger avhandlingen några praktiska tips?

– Man kan ha den som ingång, men jag förklarar inte speciella tekniker. Det är en övergripande beskrivning av vad som kännetecknar lektioner som stimulerar reflektion. För analysen har jag utformat en modell som kan erbjuda en terminologi för vilken typ av undervisning lärare använder.

Sidan publicerades 2012-11-14 14:34 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-11-16 13:12 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Studenters resa mot förståelse

Maria Weurlander har i sin avhandling undersökt läkarstuderandes resa mot förståelse av ett ämne. – Jag har tagit studenternas perspektiv för att förstå hur undervisningens upplägg påverkar deras lärande, säger hon.

Vad betyder rummet i högre utbildning?

Hur påverkar rummet interaktion och lärande? Det är utgångspunkten för Marie Leijons post-docprojekt vid Malmö högskola. I ett pågående projekt har hon undersökt rum och interaktion i en grupp för blivande högstadie- och gymnasielärare på Malmö högskola.

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Poddagogen #14: Forskaren Sophie Landwehr Sydow om makerspace och makerkulturer

Sophie Landwehr Sydow gästar Poddagogen och berättar om sin doktorsavhandling om så kallade makers, makerspace och makerkulturer, både i skolans värld och i andra sammanhang.

Ibis ska ge eleverna mer stöd

Ny studie: Läraren ska anpassa sina krav efter elevernas behov. Fokus på elevernas behov och strukturerade dagar ska ge bra klassrumsmiljö, goda resultat och låg frånvaro i skolan. Nu startar IBIS-studien i Sverige.

Så kan vi prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.