Undervisningen på folkhögskolan utgår från mötet

Det finns en stark tilltro till möten som utgångspunkt för undervisning och lärande på folkhögskolan. Det visar Filippa Millenbergs avhandling om folkhögskollärares pedagogiska hållning.

Filippa Millenberg
Filippa Millenberg

Bor i Bankeryd
Född år 1979

Disputerade 2023-03-31
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Att mötas på folkhögskola. En studie om folkhögskollärares pedagogiska hållning

Varför blev du intresserad av ämnet?

− Jag har arbetat som folkhögskollärare och har länge haft ett intresse för frågor som rör folkhögskolan. Det saknas forskning om folkhögskolans pedagogiska praktik och lärares arbete. När folkhögskolan själv beskriver sin praktik så är det ofta med värdeladdade ord, som exempelvis folkhögskolemässighet, som kan vara svåra att greppa för utomstående. Samtidigt anses folkhögskolan ha ett värde både för individer och samhället. Jag blev nyfiken på att ta reda på hur undervisningen går till och hur lärares arbete ser ut.

Vad handlar avhandlingen om?

− Avhandlingen beskriver och synliggör möten mellan lärare och kursdeltagare i hantverkskurser på en folkhögskola. Att jag valde att fokusera på just möten beror på att de visade sig vara väldigt viktiga i det här pedagogiska sammanhanget. Jag har gjort deltagande observationer och intervjuer samt studerat olika typer av dokument på skolan som utvärderingar och verksamhetsberättelser.

Vilka är de viktigaste resultaten?

− Att det finns en stark tilltro till möten som utgångspunkt för undervisning och lärande på folkhögskolan. De utgör ett pedagogiskt verktyg för lärarna, och är en förutsättning för deras arbete i att exempelvis utforma kursers innehåll och iscensättande. Men de är också ett redskap som innebär att lärare kan möta upp kursdeltagare där de befinner sig snarare än var en kursplan säger att de borde vara. Det finns en relationell dimension som tar sig uttryck i undervisningen, en pedagogisk hållning och ett sätt att vara lärare på som handlar om att erfara en annan människa.

– En förutsättning för det erfarandet är att vara öppen, nyfiken och lyhörd i möten, vilket borgar för undervisning som en process snarare än en produkt. För kursdeltagarna handlar det om att lära sig ett hantverk och bli till som människa i en process, och följsamheten i den här processen är en del av lärares arbete. Det handlar inte bara om att ge kursdeltagarna vad de vill, utan också om att utmana deras föreställningar och perspektiv om både hantverket och om att vara människa.

− Avhandlingen visar också på kroppens betydelse i möten. Att vara i ett möte innebär att man har med sig alla sina erfarenheter, känslor, kroppsliga uttryck och stämningar i rummet.

Vad överraskade dig?

− Den här enormt starka tilltron till möten som en plats för lärande, och lärares envisa arbete att ständigt söka efter och möjliggöra dem. Mötena kan också förstås som ett ganska ensidigt pedagogiskt verktyg, om deltagare inte vill synliggöra sin livsvärld eller mötas. Då kan det bli ganska svårt att vara lärare.

Vem har nytta av dina resultat?

− Folkhögskollärare har nytta av dem eftersom avhandlingen synliggör något av deras yrkeskunnande, som inte har beskrivits tidigare. Men även politiker, om de ställer sig frågan vad vi ska med utbildning till. Forskare som är intresserade av relationell pedagogik och kroppens roll och betydelse i undervisningen kan också tycka att avhandlingen är intressant.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2023-05-25 21:03 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

Folkhögskolans syn på globala rättvisefrågor förändras över tid

Globala rättvisefrågor är en del av folkhögskolans identitet. Sofia Österborg Wiklunds forskning visar hur den bytt skepnad genom åren och hur folkhögskolans transnationella kurser skiftat fokus över tid.

Konkurrens dilemma för folkhögskolan

Svenska folkhögskolor har historiskt sett legat långt framme, till exempel i fråga om undervisningsmetoder. I dag har marknadstänkandet gjort sitt intåg, vilket leder till nya dilemman som utmanar identiteten, visar Caroline Runesdotter i avhandlingen I otakt med tiden?, Folkhögskolorna i ett föränderligt fält.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

TEMA: Språkutvecklande arbetssätt för vuxna Webbkonferens

Ta del av en digital föreläsning med temat språkutvecklande arbetssätt för vuxna. Titta när det passar dig under en sexveckorsperiod!

TEMA: Tydliggörande pedagogik för vuxna Webbkonferens

Ta del av en digital föreläsning med temat tydliggörande pedagogik för vuxna. Titta när det passar dig under en femveckorsperiod!

Svenska som andraspråk

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i svenska som andraspråk! Delta på plats i Stockholm 12–13 oktober, eller se inspelade föreläsningar via vår webbkonferens 19 okt–16 nov. Boka din plats till lägsta pris idag!

Svenska som andraspråk Webbkonferens

Webbkonferensen vänder sig till dig som undervisar i svenska som andraspråk i grundskolan eller gymnasiet. Föreläsningarna kan också vara av intresse för dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Välkommen!

Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Samtidigt som de uppskattar undervisningen i svenska som andraspråk upplever eleverna att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Det visar Frida Siekkinens forskning.

Engelska är språkidealet inom högre utbildning

Flerspråkighet värderas inte inom högre utbildning, i stället finns en idé om att det räcker med engelska. Susanne Strömberg Jämsvis forskning visar också att nationella minoritetsspråk och stora invandrarspråk inte finns med i någon språkpolicy för högre utbildning.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Lärarrespons viktig för studenter som läser svenska som andraspråk

Vuxna nybörjarstudenter i svenska som andraspråk sätter högt värde på lärararrespons, både i form av beröm och kritik. Respons är ett viktigt moment i språkutvecklingen, konstaterar Liivi Jakobson.

Färre utmaningar i svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk betraktas fortfarande som ett stödämne jämfört med svenskämnet. Det innehåller färre kognitiva utmaningar och begränsat utrymme för läsning av skönlitteratur, konstaterar Catarina Economou i sin studie om ämnet svenska som andraspråk på gymnasiet.

Lite språkträning för immigranter som ska lära svenska

Svenskundervisningen för vuxna immigranter fokuserar mer på den svenska kulturen än på själva svenska språket, visar en ny avhandling. "Man gör immigranterna till "den andra". Signalen blir att de inte duger utan måste skapas om", säger forskaren Mozhgan Zachrison.

Svenska som andraspråk motverkar inkludering

Lärarna i svenska som andraspråk har svårt att motivera sin undervisning med att denutvecklar språket. Istället hävdar de att undervisningen behövs bland annat för atteleverna behöver lugn och ro. - Det leder till att barnen betraktas som annorlunda av skolpersonal och klasskamrater,säger Lena Fridlund som skrivit avhandlingen "Interkulturell undervisning ett pedagogisktdilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser".

Höj statusen på svenska som andraspråk

Ann-Christin Torpsten undersöker i sin avhandling vad grundskolans kurs- och läroplaner uttrycker gällande ämnet svenska som andraspråk, och hur en grupp lärarstudenter med svenska som andraspråk upplevde den andraspråksundervisning de fick i grundskolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så granskas varje steg läraren tar i klassrummet

Hur stor del av lektionen används egentligen till den inledande genomgången? Och hur mycket tid får varje elev som behöver extra stöd? Genom att placera sensorer på lärarna har forskare för första gången kunnat kartlägga deras rörelsemönster i klassrummet.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser