Undervisningen skräddarsys genom val av läromedel

Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll. Digitaliseringen innebär en större mångfald men facklitteraturen lyser med sin frånvaro. Det visar Tomas Widholms forskning om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.

Tomas Widholm
Tomas Widholm

Född 1964
Bor i Vånga

Disputerade 2020-10-23
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Läromedel i praktiken: Läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som ämneslärare i historia och religion på gymnasiet i många år. Intresset för forskning om lärares didaktiska val väcktes redan under tiden som lärare. När jag fick möjlighet att själv forska var ämnet därför ganska givet, dessutom är det relativt ont om ämnesdidaktisk, klassrumsnära forskning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om det som titeln säger: Läromedel i praktiken: Läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet. Avhandlingen bygger på klassrumsobservationer och intervjuer med totalt sex lärare från fem olika gymnasieskolor, både högskoleförberedande och yrkesprogram. Mer specifikt har jag undersökt vad för slags läromedel som används. Hur ofta läromedel används, hur de används i relation till olika undervisningsaktiviteter samt i relation till undervisningens innehåll. Unikt för studien är den sistnämnda frågeställningen, alltså hur läromedel används beroende på vad undervisningen handlar om.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärare väldigt tydligt anpassar bruk av läromedel utifrån undervisningens innehåll. I exempelvis etikundervisningen används traditionella läromedel i hög utsträckning, lärare uppfattar att lärobokens innehåll matchar undervisningens innehåll. Helt tvärtom är det i undervisningen om religion och vetenskap. Här söker lärare efter material utanför läroböckerna, mestadels debattartiklar, dokumentärer, alternativt eget framtaget material. Bruk av läromedel i undervisningen om religioner och livsåskådningar skiljer sig från lärare till lärare. Gemensamt är att de flesta strävar efter att antingen bjuda in personer till klassrummet eller göra studiebesök. Här hänvisar lärarna till vikten av att möta elevernas eventuella ointresse och fördomar med att låta dem träffa människor som kan ge sina egna perspektiv.

– Avhandlingen belyser också ramfaktorer som påverkar lärarnas val av läromedel. Här framträder framför allt tid eller snarare tidsbrist som en viktig omständighet, tydligast blir frågan i valet att bjuda in personer eller att visa spelfilm i sin helhet. Här tvingas ibland lärare att välja en mindre tidskrävande undervisningsaktivitet. Av allra störst betydelse är tillgången till digital utrustning som möjliggör användning av stor mångfald av läromedel. Intressant är att de flesta lärarna är bekymrade över att eleverna inte klarar av att läsa längre texter. De menar att problemet är så stort att de medvetet styr undervisningen mot audiovisuella läromedel.

Vad överraskade dig?

– Att facklitteratur inte användes en enda gång under de dryga 90 lektioner som jag observerade. Den här insikten kom smygande under avhandlingsarbetets gång, och det var lite förvånande att se hur eleverna satt i skolbibliotek och arbetade men aldrig använde sig av böcker. Något som överraskade mig positivt var hur systematiskt och målmedvetet lärarna arbetade i sina val av läromedel för att möta negativa attityder och fördomar hos eleverna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt lärarutbildningarna men även yrkesverksamma lärare. Från början tänkte jag att, ”det här vet lärare redan” men jag har ändrat mig och tror att resultaten kan fungera som underlag för reflektion och diskussion om hur läromedel används i undervisningen, inte bara i ämnet religionskunskap. Jag hoppas också att resultaten kan få genomslag i debatten kring läromedel.

Av Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-12-16 09:53 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-01-15 11:20 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förståelse för historia kräver både vetenskaplig och existentiell kunskap

Trots nya vetenskapliga rön har läromedlen i ämnet historia inte utvecklats särskilt mycket. Det visar Helén Persson som forskat om synen på historieämnet under 1900-talet fram till idag.

Nationellt kodat budskap präglar läroböcker

Läromedel präglas av ett tydligt nationellt kodat budskap och historiebeskrivningar förmedlas genomgående utifrån samtida landsgränser. Vi måste lära oss att kritiskt granska de läromedel vi använder, säger forskare Lina Spjut. 

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Elever med rörelsehinder upplever utanförskap

Stigmatisering och socialt utanförskap präglar skolvardagen hos elever med rörelsehinder vid landets riksgymnasium. Det visar Emil Bernmalm i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Läsinlärning för elever med annat modersmål än svenska

I svensk grundskola är drygt en fjärdedel av eleverna flerspråkiga i dag. Att lära sig läsa och skriva på sitt andraspråk kan innebära flera utmaningar. Därför behöver lärare som undervisar elever i läs- och skrivinlärning ha kunskaper om vilka utmaningar det kan vara och hur vi kan lägga upp undervisningen för att möta denna elevgrupp.

Vissa skolor i utsatta områden lyckas – ny forskning tar reda på varför

Skolsegregationen i Stockholm är stor och elever i utsatta områden presterar ofta lägre än genomsnittet. Men vissa skolor sticker ut med bättre resultat. Forskare vid Stockholms universitet ska nu ta reda på varför elever vid just de skolorna lyckas bättre.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer