Undervisningen skräddarsys genom val av läromedel

Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll. Digitaliseringen innebär en större mångfald men facklitteraturen lyser med sin frånvaro. Det visar Tomas Widholms forskning om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.

Tomas Widholm
Tomas Widholm

Född 1964
Bor i Vånga

Disputerade 2020-10-23
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Läromedel i praktiken: Läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som ämneslärare i historia och religion på gymnasiet i många år. Intresset för forskning om lärares didaktiska val väcktes redan under tiden som lärare. När jag fick möjlighet att själv forska var ämnet därför ganska givet, dessutom är det relativt ont om ämnesdidaktisk, klassrumsnära forskning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om det som titeln säger: Läromedel i praktiken: Läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet. Avhandlingen bygger på klassrumsobservationer och intervjuer med totalt sex lärare från fem olika gymnasieskolor, både högskoleförberedande och yrkesprogram. Mer specifikt har jag undersökt vad för slags läromedel som används. Hur ofta läromedel används, hur de används i relation till olika undervisningsaktiviteter samt i relation till undervisningens innehåll. Unikt för studien är den sistnämnda frågeställningen, alltså hur läromedel används beroende på vad undervisningen handlar om.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärare väldigt tydligt anpassar bruk av läromedel utifrån undervisningens innehåll. I exempelvis etikundervisningen används traditionella läromedel i hög utsträckning, lärare uppfattar att lärobokens innehåll matchar undervisningens innehåll. Helt tvärtom är det i undervisningen om religion och vetenskap. Här söker lärare efter material utanför läroböckerna, mestadels debattartiklar, dokumentärer, alternativt eget framtaget material. Bruk av läromedel i undervisningen om religioner och livsåskådningar skiljer sig från lärare till lärare. Gemensamt är att de flesta strävar efter att antingen bjuda in personer till klassrummet eller göra studiebesök. Här hänvisar lärarna till vikten av att möta elevernas eventuella ointresse och fördomar med att låta dem träffa människor som kan ge sina egna perspektiv.

– Avhandlingen belyser också ramfaktorer som påverkar lärarnas val av läromedel. Här framträder framför allt tid eller snarare tidsbrist som en viktig omständighet, tydligast blir frågan i valet att bjuda in personer eller att visa spelfilm i sin helhet. Här tvingas ibland lärare att välja en mindre tidskrävande undervisningsaktivitet. Av allra störst betydelse är tillgången till digital utrustning som möjliggör användning av stor mångfald av läromedel. Intressant är att de flesta lärarna är bekymrade över att eleverna inte klarar av att läsa längre texter. De menar att problemet är så stort att de medvetet styr undervisningen mot audiovisuella läromedel.

Vad överraskade dig?

– Att facklitteratur inte användes en enda gång under de dryga 90 lektioner som jag observerade. Den här insikten kom smygande under avhandlingsarbetets gång, och det var lite förvånande att se hur eleverna satt i skolbibliotek och arbetade men aldrig använde sig av böcker. Något som överraskade mig positivt var hur systematiskt och målmedvetet lärarna arbetade i sina val av läromedel för att möta negativa attityder och fördomar hos eleverna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt lärarutbildningarna men även yrkesverksamma lärare. Från början tänkte jag att, ”det här vet lärare redan” men jag har ändrat mig och tror att resultaten kan fungera som underlag för reflektion och diskussion om hur läromedel används i undervisningen, inte bara i ämnet religionskunskap. Jag hoppas också att resultaten kan få genomslag i debatten kring läromedel.

Av Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-12-16 09:53 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-01-15 11:20 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förståelse för historia kräver både vetenskaplig och existentiell kunskap

Trots nya vetenskapliga rön har läromedlen i ämnet historia inte utvecklats särskilt mycket. Det visar Helén Persson som forskat om synen på historieämnet under 1900-talet fram till idag.

Nationellt kodat budskap präglar läroböcker

Läromedel präglas av ett tydligt nationellt kodat budskap och historiebeskrivningar förmedlas genomgående utifrån samtida landsgränser. Vi måste lära oss att kritiskt granska de läromedel vi använder, säger forskare Lina Spjut. 

Källkritik i fokus Webbkonferens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som vill fördjupa dig i källkritik och MIK på alla stadier. Vi presenterar den senaste forskningen och aktuella vinklar för att utveckla ditt och elevernas källkritiska förhållningssätt.

Engelska för högstadiet och gymnasiet Webbkonferens

Missa inte möjligheten till ett eget språkbad, många föreläsningar är på engelska! Ta del av ämnen som bedömning av muntliga np, transspråkande som resurs för ordförrådsutveckling, hur du undervisar eleverna i konsten att ta anteckningar och hur motivera läsointresserade elever att läsa mer.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Forskning för en bättre skolmiljö med hjälp av IoT

Forskare vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, ska under de kommande två åren undersöka hur internet of things, IoT, kan användas för att skapa en bättre skolmiljö och stärka elevers hälsa. Projektet genomförs i samverkan med flera aktörer och utgår från en högstadieskola i Arvika kommun.

Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Alla behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar för garantin. Här får du stöd i det arbetet.

Poddagogen #9: Helena Grundén om matematik och planering

Poddagogen gästas av forskaren Helena Grundén. När planerar matematiklärare egentligen sina lektioner? Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Snabba råd vid undervisning på distans

Vad bör en skolhuvudman, rektor eller lärare tänka på när undervisningen ska ges på distans till elever med funktionsnedsättning? Eva Rännar, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, ger några råd.

Black metal – ett sätt att tala om smärta och ondska i skolan

Den kan tyckas skränig, men framförs skickligt av självlärda musiker som hellre talar om budskap än om själva spelandet. Black metal är en genre som kan lära skolans musikundervisning att kommunicera svåra och jobbiga känslor, menar forskaren Ketil Thorgersen.