Undervisningen skräddarsys genom val av läromedel

Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll. Digitaliseringen innebär en större mångfald men facklitteraturen lyser med sin frånvaro. Det visar Tomas Widholms forskning om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.

Tomas Widholm
Tomas Widholm

Född 1964
Bor i Vånga

Disputerade 2020-10-23
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Läromedel i praktiken: Läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som ämneslärare i historia och religion på gymnasiet i många år. Intresset för forskning om lärares didaktiska val väcktes redan under tiden som lärare. När jag fick möjlighet att själv forska var ämnet därför ganska givet, dessutom är det relativt ont om ämnesdidaktisk, klassrumsnära forskning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om det som titeln säger: Läromedel i praktiken: Läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet. Avhandlingen bygger på klassrumsobservationer och intervjuer med totalt sex lärare från fem olika gymnasieskolor, både högskoleförberedande och yrkesprogram. Mer specifikt har jag undersökt vad för slags läromedel som används. Hur ofta läromedel används, hur de används i relation till olika undervisningsaktiviteter samt i relation till undervisningens innehåll. Unikt för studien är den sistnämnda frågeställningen, alltså hur läromedel används beroende på vad undervisningen handlar om.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärare väldigt tydligt anpassar bruk av läromedel utifrån undervisningens innehåll. I exempelvis etikundervisningen används traditionella läromedel i hög utsträckning, lärare uppfattar att lärobokens innehåll matchar undervisningens innehåll. Helt tvärtom är det i undervisningen om religion och vetenskap. Här söker lärare efter material utanför läroböckerna, mestadels debattartiklar, dokumentärer, alternativt eget framtaget material. Bruk av läromedel i undervisningen om religioner och livsåskådningar skiljer sig från lärare till lärare. Gemensamt är att de flesta strävar efter att antingen bjuda in personer till klassrummet eller göra studiebesök. Här hänvisar lärarna till vikten av att möta elevernas eventuella ointresse och fördomar med att låta dem träffa människor som kan ge sina egna perspektiv.

– Avhandlingen belyser också ramfaktorer som påverkar lärarnas val av läromedel. Här framträder framför allt tid eller snarare tidsbrist som en viktig omständighet, tydligast blir frågan i valet att bjuda in personer eller att visa spelfilm i sin helhet. Här tvingas ibland lärare att välja en mindre tidskrävande undervisningsaktivitet. Av allra störst betydelse är tillgången till digital utrustning som möjliggör användning av stor mångfald av läromedel. Intressant är att de flesta lärarna är bekymrade över att eleverna inte klarar av att läsa längre texter. De menar att problemet är så stort att de medvetet styr undervisningen mot audiovisuella läromedel.

Vad överraskade dig?

– Att facklitteratur inte användes en enda gång under de dryga 90 lektioner som jag observerade. Den här insikten kom smygande under avhandlingsarbetets gång, och det var lite förvånande att se hur eleverna satt i skolbibliotek och arbetade men aldrig använde sig av böcker. Något som överraskade mig positivt var hur systematiskt och målmedvetet lärarna arbetade i sina val av läromedel för att möta negativa attityder och fördomar hos eleverna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt lärarutbildningarna men även yrkesverksamma lärare. Från början tänkte jag att, ”det här vet lärare redan” men jag har ändrat mig och tror att resultaten kan fungera som underlag för reflektion och diskussion om hur läromedel används i undervisningen, inte bara i ämnet religionskunskap. Jag hoppas också att resultaten kan få genomslag i debatten kring läromedel.

Av Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-12-16 09:53 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-01-15 11:20 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förståelse för historia kräver både vetenskaplig och existentiell kunskap

Trots nya vetenskapliga rön har läromedlen i ämnet historia inte utvecklats särskilt mycket. Det visar Helén Persson som forskat om synen på historieämnet under 1900-talet fram till idag.

Nationellt kodat budskap präglar läroböcker

Läromedel präglas av ett tydligt nationellt kodat budskap och historiebeskrivningar förmedlas genomgående utifrån samtida landsgränser. Vi måste lära oss att kritiskt granska de läromedel vi använder, säger forskare Lina Spjut. 

Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

Att undervisa mångvetenskapligt är obligatoriskt i den finländska läroplanen för grundskolan. De klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen, visar Nina Mårds avhandling.

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Storföretag påverkade införandet av programmering i skolan

Privata storföretag och andra externa aktörer bidrog aktivt och påverkade processen med att införa programmering i skolan. Det visar Anthemis Raptopoulou som forskat om den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen.

Vag läroplan skapar osäkerhet kring programmering

Det har gått några år sedan programmering infördes i läroplanen, men fortfarande saknar lärare riktlinjer kring vad eleverna ska lära sig. Det visar Peter Vinnerviks avhandling om lärarnas uppdrag med programmering i undervisningen.

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Mindre utrymme för kreativitet i svenskundervisningen

Lärare vill utveckla elevernas läsande, väcka deras läslust och arbeta mer kreativt. Men trycket utifrån leder till en undervisning som fokuserar på kunskapsmätning och bedömning, visar Maria Larsson i sin avhandling.

Elevers språkliga normkritik skapar nya normer

I syfte att inkludera, undvika sexism och utpekande av kön pågick ett normkritisk språkarbete bland eleverna på en gymnasieskola. Men de nya språknormerna skapade samtidigt en oro för att råka säga fel, konstaterar Henning Årman som undersökt gymnasieelevers syn på vardagsspråk i relation till bland annat sexualitet och kön.

Så uttrycker unga identitet på sociala medier

När unga vill uttrycka sin identitet på sociala medier använder de sig av olika strategier, strategier som skiljer sig åt beroende på plattform. Det visar Amira Sofie Sandins avhandling, där hon också involverat ungdomar som medforskare.

Skolan som plats har stor betydelse vid mobbning

Mobbning måste förstås som ett socialt sammanflätat fenomen där skolans sociala kontext har betydelse för vad som anses och värderas som normalt eller annorlunda. Det menar Joakim Strindberg som forskat om mellanstadieelevers erfarenheter av och reflektioner kring mobbning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Språkutvecklande förskola kräver kunskap och kompetens!

I dag presenterar Ifous Språkutvecklande förskola – en kunskapsöversikt om språkutvecklande arbete i förskola. Den är framtagen för att bidra med kunskaper som kan underlätta förskolans språkutvecklande arbete, så att alla barn, utifrån sina individuella förutsättningar, får möjlighet att utvecklas optimalt.