Dela:

Undervisningens ”svarta låda”

Av Åsa Lasson

Rebecka Florin Sädbom
Rebecka Florin Sädbom

Född år 1976
i Jönköping

Disputerade 2015-06-12
vid Högskolan i Jönköping


AVHANDLING
I det didaktiska spänningsfältet mellan styrning och elevers lärande. En studie av lärares tal om och iscensättning av kursplanemål i en mål- och resultatstyrd skola

Genom att använda sig av Learning Study började lärarna i Rebecka Florin Sädboms studie undersöka vad det är som gör skillnad för om en viss grupp elever utvecklar ett visst kunnande i samhällskunskap.
Avhandlingen visar att lärarnas fokus i diskussionen om kursplanemål och elevernas lärande förändras när de genomför en sådan studie, och att det påverkar lärarnas undervisning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är själv lärare och har länge haft ett intresse för kopplingen mellan undervisning och måluppfyllelse. Att undervisningen inte är någon ”en till en-situation”, där läraren undervisar och eleverna lär sig eller når målen i läro- och kursplan, är en relation som många lärare har funderat över, likaså jag. Därför ville jag fördjupa mig i detta.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om hur lärare kan ta sig an det som ibland benämns som undervisningsgapet, undervisningens svarta låda eller ”the teaching gap”. Det handlar således om hur läroplanens formulerade innehåll transformeras i undervisningssituationen och vad det innebär i realiteten för lärarna. Studien visualiserar ett didaktiskt spänningsfält mellan den styrning som kommer till uttryck i läroplanen och kursplanen, och elevers lärande på grundskolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Min avhandling består av två delstudier. I den första studien har jag fokuserat på hur lärare talar om kursplanemål och vad de anser om målen i relation till undervisningssituationen. Den studien visar att talet om tydliga mål är väldigt framträdande utan att för den skull vara kopplat till vad elever egentligen lär sig på lektionen. Lärarna i studien gjorde sitt yttersta för att eleverna skulle förstå vad de ville med lektionen, men de upplevde inte alltid att eleverna lärde sig det som lärarna ville eller hade planerat. Lärarna försöker få eleverna att förstå målen genom att exempelvis skriva dem på tavlan.

– I den andra delstudien gick jag vidare för att visualisera spänningsfältet mellan lärares tolkning av kursplanen i relation till planeringen av undervisningen och elevernas förväntade lärande. För att göra det valde jag att jobba med en grupp bestående av fyra lärare som gjorde en Learning Study i samhällskunskap under ett år. När man gör en Learning Study handlar det mycket om att byta perspektiv och ta den lärandes perspektiv på allvar. Lärarna började undersöka vad det är som görs möjligt för eleverna att lära på lektionen. I det här fallet handlade det om att utveckla förståelse för begreppet rättighet i förhållande till yttrandefrihet.

– Det viktigaste resultatet från den studien handlar om att lärarna i allt högre grad, genom Learning Study, kunde relatera ämnesinnehållet till elevernas lärande. Tre olika faser kan skönjas under tiden som lärarna fördjupar sig i undervisningens genomförande: en orienteringsfas, en problematiseringsfas och slutligen en integreringsfas där elevernas lärande hamnar i fokus av diskussionen. Studien visar att det är ett kvalificerat kunskapsarbete för lärare att omsätta kursplanen i undervisningen och att lärare behöver få undersöka detta.

Vad överraskade dig?

– Det var den första Learning Study som lärarna gjorde och jag blev överraskad över att de utvecklade skarpa verktyg för att analysera sin egen undervisning. Det gav en helt annan diskussion mellan lärarna som jag tror är avgörande för elevers lärande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag anser att alla lärare kan ha nytta av resultatet, även om det är lärare i samhällskunskap som berörs av den andra delstudien. Jag har gjort min studie på grundskolan, men principen är mer generell eftersom det berör relationen mellan undervisning och lärande. Idag behövs en diskussion om relationen mellan undervisning och lärande som inte förenklar undervisningsuppdraget.

Sidan publicerades 2015-09-23 10:45 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-01-30 11:59 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärare utvecklar kunskap om elevernas lärande

Genom att undersöka och analysera sin egen praktik kunde lärarna identifiera detaljer i undervisningen som var kritiska för elevernas lärande. Det visar en avhandling av Pernilla Mårtensson.

Instruktionerna avgörande för lärandet

Tina Kullenberg har i sin avhandling undersökt hur elever lär varandra när de jobbar själva. "Jag har filmat fyra elever när de på egen hand fått ta sig an en uppgift. Jag ville undersöka hur deras dialog såg ut", säger hon.

Skollunchen spelar en viktig roll för barns matvanor

Skollunchen har stor betydelse för barns matvanor, men är också en källa till rött och processat kött. Det går att få till en skolmåltid som är klimatsmart utan att göra så stora förändringar, menar forskaren Patricia Eustachio Colombo.

Höga utbildningsambitioner hos barn till utrikesfödda

Barn till utrikesfödda har ofta höga utbildningsambitioner i förhållande till barn till inrikesfödda i motsvarande skolor och livssituation. Det säger Olav Nygård som forskat om utbildningsambitioner och skolresultat hos barn till utrikesfödda.

Dålig ekonomi ger högre risk att utsättas för mobbning

Elever som ofta missar sociala aktiviteter för att de inte har råd att delta löper högre risk att inte ha någon vän i skolklassen och att vara utsatta för mobbning, visar Simon Hjalmarssons avhandling.

Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Samtidigt som de uppskattar undervisningen i svenska som andraspråk upplever eleverna att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Det visar Frida Siekkinens forskning.

Kvinnliga och rasifierade studenter diskrimineras på läkarutbildningen

Sexism och rasism på läkarutbildningen leder till exkludering och ett nedvärderande av både kvinnliga och rasifierade studenter, visar Emelie Kristofferssons avhandling.

Stop motion-animationer synliggör det osynliga i naturvetenskap

Genom att göra stop motion-animationer i naturvetenskapen blir naturvetenskapliga fenomen tydligare för eleverna. Det visar Daniel Orraryds avhandling.

Lärarstudenter skapar sin läraridentitet i interaktion med andra

Läraridentiteten byggs upp i interaktion med andra under utbildningens gång. Det visar Johan Christensson som belyser hur lärarstudenter med hjälp av erfarenheter från utbildningen, praktiken på skolor och vardagslivet skapar sin läraridentitet.  

Känslor triggar dynamiken i leken

I sin avhandling belyser Nadezda Lebedeva nyanlända barns lek i förskolan. Det som visade sig vara mest betydelsefullt för leken var barnens känslomässiga tillstånd, säger hon.

Sex- och samlevnadsundervisningen behöver förbättras

Skolans sex- och samlevnadsundervisning är inte anpassad efter ungdomars behov. Elever tycker att lärarna är dåligt uppdaterade och fokuserar på det negativa. Det visar Brian Unis som undersökt ungas behov av stöd i relation till sexuell hälsa.

Relationer centralt för samverkan mellan förskola och föräldrar

Både förskollärare och föräldrar betonar relationers betydelse för en bra samverkan. Men den information som förskollärare vill förmedla är inte den föräldrar efterfrågar, konstaterar Tuula Vuorinen som forskat om föräldrars och förskolans erfarenheter av samverkan.

Situation och stress påverkar val av ord

Att välja fel ord vid inlärning av ett nytt språk handlar oftast inte om att man inte vet vad som är rätt utan om olika situationsfaktorer, exempelvis stress. Det visar Lari-Valtteri Suhonen som forskat om vanligt förekommande svårigheter vid språkinlärning och dess orsaker.

Inbyggda intressekonflikter i geografiämnets kursplan

Processen bakom kursplanen i ämnet geografi är komplex och konfliktfylld. Det visar David Örbring som också undersökt hur geografilärare i årskurs 7-9 beskriver och uppfattar kursplanen.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.

Flickors rop på hjälp

Flickor med adhd och autism osynliggörs. De får diagnos senare än ­pojkar och dålig respons när de själva söker hjälp. Psykologen Maria Bühler upprörs över deras ­långvariga psykiska lidande.

”Leda klassrummet i en pandemi – ett jätteexperiment”

Det kan vara en utmaning, att äga klassrummet. Att äga det på distans är inte enklare. Att leda i klassrummet har heller inte fått den uppmärksamhet det ­förtjänar trots att det handlar om ditt hantverk som lärare. Men nu börjar det röra på sig.

Stort tapp för elevernas inlärning under pandemins skolstängningar

Elever i grundskolan lärde sig lite eller ingenting när de studerade hemma under den tid skolan var stängd på grund av coronapandemin. Det visar en ny studie från forskare på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet och University of Oxford som jämfört nederländska elevers skolresultat med tidigare år. Eleverna som drabbades värst var de med lägre utbildade föräldrar.