Undervisningens ”svarta låda”

Av Åsa Lasson

Rebecka Florin Sädbom
Rebecka Florin Sädbom

Född år 1976
i Jönköping

Disputerade 2015-06-12
vid Högskolan i Jönköping


AVHANDLING
I det didaktiska spänningsfältet mellan styrning och elevers lärande. En studie av lärares tal om och iscensättning av kursplanemål i en mål- och resultatstyrd skola

Genom att använda sig av Learning Study började lärarna i Rebecka Florin Sädboms studie undersöka vad det är som gör skillnad för om en viss grupp elever utvecklar ett visst kunnande i samhällskunskap.
Avhandlingen visar att lärarnas fokus i diskussionen om kursplanemål och elevernas lärande förändras när de genomför en sådan studie, och att det påverkar lärarnas undervisning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är själv lärare och har länge haft ett intresse för kopplingen mellan undervisning och måluppfyllelse. Att undervisningen inte är någon ”en till en-situation”, där läraren undervisar och eleverna lär sig eller når målen i läro- och kursplan, är en relation som många lärare har funderat över, likaså jag. Därför ville jag fördjupa mig i detta.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om hur lärare kan ta sig an det som ibland benämns som undervisningsgapet, undervisningens svarta låda eller ”the teaching gap”. Det handlar således om hur läroplanens formulerade innehåll transformeras i undervisningssituationen och vad det innebär i realiteten för lärarna. Studien visualiserar ett didaktiskt spänningsfält mellan den styrning som kommer till uttryck i läroplanen och kursplanen, och elevers lärande på grundskolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Min avhandling består av två delstudier. I den första studien har jag fokuserat på hur lärare talar om kursplanemål och vad de anser om målen i relation till undervisningssituationen. Den studien visar att talet om tydliga mål är väldigt framträdande utan att för den skull vara kopplat till vad elever egentligen lär sig på lektionen. Lärarna i studien gjorde sitt yttersta för att eleverna skulle förstå vad de ville med lektionen, men de upplevde inte alltid att eleverna lärde sig det som lärarna ville eller hade planerat. Lärarna försöker få eleverna att förstå målen genom att exempelvis skriva dem på tavlan.

– I den andra delstudien gick jag vidare för att visualisera spänningsfältet mellan lärares tolkning av kursplanen i relation till planeringen av undervisningen och elevernas förväntade lärande. För att göra det valde jag att jobba med en grupp bestående av fyra lärare som gjorde en Learning Study i samhällskunskap under ett år. När man gör en Learning Study handlar det mycket om att byta perspektiv och ta den lärandes perspektiv på allvar. Lärarna började undersöka vad det är som görs möjligt för eleverna att lära på lektionen. I det här fallet handlade det om att utveckla förståelse för begreppet rättighet i förhållande till yttrandefrihet.

– Det viktigaste resultatet från den studien handlar om att lärarna i allt högre grad, genom Learning Study, kunde relatera ämnesinnehållet till elevernas lärande. Tre olika faser kan skönjas under tiden som lärarna fördjupar sig i undervisningens genomförande: en orienteringsfas, en problematiseringsfas och slutligen en integreringsfas där elevernas lärande hamnar i fokus av diskussionen. Studien visar att det är ett kvalificerat kunskapsarbete för lärare att omsätta kursplanen i undervisningen och att lärare behöver få undersöka detta.

Vad överraskade dig?

– Det var den första Learning Study som lärarna gjorde och jag blev överraskad över att de utvecklade skarpa verktyg för att analysera sin egen undervisning. Det gav en helt annan diskussion mellan lärarna som jag tror är avgörande för elevers lärande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag anser att alla lärare kan ha nytta av resultatet, även om det är lärare i samhällskunskap som berörs av den andra delstudien. Jag har gjort min studie på grundskolan, men principen är mer generell eftersom det berör relationen mellan undervisning och lärande. Idag behövs en diskussion om relationen mellan undervisning och lärande som inte förenklar undervisningsuppdraget.

Sidan publicerades 2015-09-23 10:45 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-01-30 11:59 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärare utvecklar kunskap om elevernas lärande

Genom att undersöka och analysera sin egen praktik kunde lärarna identifiera detaljer i undervisningen som var kritiska för elevernas lärande. Det visar en avhandling av Pernilla Mårtensson.

Instruktionerna avgörande för lärandet

Tina Kullenberg har i sin avhandling undersökt hur elever lär varandra när de jobbar själva. "Jag har filmat fyra elever när de på egen hand fått ta sig an en uppgift. Jag ville undersöka hur deras dialog såg ut", säger hon.

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Inga debatter i elitskolans klassrum

På den elitpräglade gymnasieskolan är kritiska elever inte önskvärda. Janna Lundbergs forskning belyser en gymnasieskola där elever fostras till överordning och passivt lydande.

Bildberättande i skymundan

Skolans fokus på nyttoaspekter och mätbar kunskap gör det svårt för såväl lärarna, som eleverna, att arbeta mer utforskande i bild. Det konstaterar Frida Marklund som forskat om bildberättande i skolan.

Olika skolerfarenheter påverkar lärares yrkesidentitet

Erfarenheter från den egna skolgången har stor betydelse när lärarstudenter formar sin yrkesidentitet. Här kan konflikter uppstå, konstaterar Anderas Ebbelind som forskat om lärarstudenters identitetsutveckling.

Att lära genom att skriva

På universitet och högskolor läggs inte mycket tid på att undervisa om skrivande, vilket gör att uppsatskursen kanske är svårare för de studenter som inte är lika framgångsrika i sina studier. Det konstaterar Sofia Hort som forskat om studenters skrivande.  

Nyhetsmedia centralt i religionsundervisningen

Nyhetsmedia tar stor plats i religionsundervisningen. Men det görs med noggrann avvägning och mycket reflektion från lärarnas sida, konstaterar Maximilian Broberg som undersökt medias roll i religionsundervisningen.

Osynliga tecken skapar problem i algebra

Det matematiska symbolspråket som exempelvis 8x ställer till problem för många elever. Det visar Birgit Gustafsson som forskat om undervisning och lärande i algebra.

Bättre psykisk elevhälsa när föräldrar har höga förväntningar

Höga akademiska förväntningar både på sig själv och hos föräldrarna relaterar till bättre mental hälsa hos högstadieelever. Det visar Melody Almroth som forskat om sambandet mellan framtida akademiska perspektiv och mental hälsa hos unga.

Likabehandlingsarbete nedprioriteras i skolan

Trots att rektorer ser arbetet mot kränkande behandling och diskriminering som mycket viktigt tvingas de ofta prioritera ned uppdraget. Greta Lindbergs forskning visar också att det finns för stora variationer i hur arbetet bedrivs för att det ska uppfattas som likvärdigt.

Solidariska elever överbygger språkliga gap

I ett flerspråkigt klassrum är eleverna generösa med att hjälpa varandra när det uppstår språkliga gap i matematikundervisningen. Det visar Ulrika Ryan som forskat om flerspråkighet i matematikklassrummet.

Få uppgifter med problemlösning i läroböcker i matematik

Läroböcker i matematik ger gymnasieelever begränsade möjligheter att arbeta med problemlösning. Jonas Jäder har granskat matematikböcker från tolv länder och förvånas över att läromedlen är så lika.

Utbildning stärker placerade barn

Läsning i hemmet skulle kunna ha positiv inverkan på samhällsplacerade barns utveckling. Hilma Forsman visar att utbildning kan vara en framkomlig väg för att skapa bättre framtidsutsikter för placerade barn.

Bättre betyg i idrott och hälsa med gott klassrumsklimat

Ett bra klassrumsklimat i ämnet idrott och hälsa har positiv påverkan på både tillit till sin egen förmåga, delaktighet och betyg hos högstadieelever med funktionsnedsättning. Det visar Karin Bertills i sin avhandling.

Lärande görs möjligt när pedagoger skapar relationer till barnen

I de spontana mötena mellan skickliga förskolepedagoger och barn sker både relationsskapande och kunskapsinlärning. Det här sker samtidigt, konstaterar Maria Fredriksson som forskat om möten mellan barn och pedagoger i förskolan.  

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

”Det mest hoppingivande du kommer att läsa på länge”

Jag vill göra reklam för en rapport. Det är en rapport om ett misslyckande och har den kanske nedslående titeln: ”Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?” och är framtagen av Åsa Hirsch och Annette Jahnke för Ifous. Läs den! skriver skolexperten Per Kornhall i ett blogginlägg.

Lärlabbet : Särskilt stöd och anpassningar i förskolan

Hur kan anpassningar och särskilt stöd få en naturlig plats i förskolans verksamhet? Psykolog David Edfelt framhåller ett proaktivt arbetssätt. Ta en situation i taget och när den fungerar, börja med nästa. Hjälp barnen att få känna att de lyckas råder han. Ha alla barns behov i fokus när aktiviteter planeras. Det gäller särskilt barn som har fysiska funktionsnedsättningar, säger Anna Johansson från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Lärare blir kontrollanter av elevernas läsning

Elevernas läslust kommer i andra hand i undervisningen av skön­litteratur i gymnasiet. Det som styr är en instrumentell syn där eleverna kan behöva kontrolleras, visar en studie vid Umeå universitet.

Rektorer poddar om barns framtid

Barn, utveckling och framtid är teman i en ny podcast-serie av två av Lommas förskolerektorer.