Dela:

Undervisningsspråket starkast hos utlandssvenska gymnasieelever

Ungdomar med svenskspråkig bakgrund som deltar i svenskundervisning utomlands är flexibla språkanvändare. Men det språk som dominerar är undervisningsspråket, oavsett om det är svenska eller något annat språk, visar Marie Rydenvalds avhandling.

Marie Rydenvald
Marie Rydenvald

Född 1961
Bor i Genève

Disputerade 2017-03-25
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Inflätat och överlappande. Flerspråkighet och språkanvändning bland svensktalande ungdomar i Europa

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i svenska och engelska i grunden. Jag kom från en skola i Stockholms innerstad och började undervisa svenska elever i Genève. Då upptäckte jag att eleverna gjorde fel som inte mina elever i Sverige gjorde. Jag ville ta reda på vad det beror på och började läsa svenska som andraspråk på distans på Göteborgs universitet. Det har varit en lång process, det är 15 år sedan jag började med det.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur språkanvändningen ser ut hos flerspråkiga ungdomar i 15-19 års ålder, hur de använder sina olika språk i vardagen. Det är lätt att ha föreställningar om hur deras språkanvändning ser ut, att de använder ett språk hemma och ett språk i skolan. Jag har gjort en kartläggning med hjälp av en enkät där 146 svenska ungdomar i sju olika länder i Europa deltar. Samtliga ungdomar är svensktalande och befinner sig i svensk undervisning utomlands, med en förälder som är svensk och där svenska är ett av deras modersmål. Det andra modersmålet utgörs oftast av majoritetsspråket i landet de bor i.

– Ungdomarna har fått svara på frågor om sina språkanvändningsvanor; när de använder ett visst språk och i vilka sammanhang. Till exempel vilket språk de läser och skriver bäst på, och om sina medievanor. Ett 20-tal av ungdomarna har också gjort egeninspelningar av sin språkanvändning, och sedan har jag intervjuat dem om orsakerna till de språkval de gjorde på inspelningarna.

– Den här gruppen är inte undersökt förut, det kan bero på att andraspråksforskning ofta rör sig i ett etniskt minoritetsparadigm. Man undersöker invandrare som inte har så stora resurser. De som jag har undersökt kallas för elitflerspråkiga eller frivilliga migranter som inte flyr från något utan flyttar för jobb eller studier utomlands. Det finns en föreställning om att om deras flerspråkighet inte fungerar så är det bara att flytta hem, men så enkelt är det inte. De har ofta följt med sina föräldrar och kan inte bara flytta hem.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att flerspråkigheten är mer diversifierad än man tror. Mina resultat visar att undervisningsspråket blir ungdomarnas starkaste språk, oavsett om det är svenska, engelska eller något annat språk – det framgår tydligt. Jag kan också se hur ungdomarna väljer språk utifrån en princip om minsta möjliga nämnare. De kalkylerar vilket språk som används i en grupp, vilket språk de tror att andra är mest bekväma att prata på och vilket språk de själva är mest bekväma att prata på – och så väljer de det språket. Det är en inkluderande princip.

– Ett annat resultat handlar om att gruppen med utlandssvenska ungdomar inte är så homogen som man tror. Vissa är väldigt integrerade i det land som de bor och vissa är inte alls integrerade. Man kan vända på de här resultaten och applicera dem på andra språkgrupper i Sverige. Det framgår hos ungdomarna att de känner en tillhörighet till ett språk som de kanske inte behärskar så bra. Men vem äger språket och vem har rätt till språket?

Vad överraskade dig?

– Att ungdomarna var så flerspråkiga. När jag gick in i detta tänkte jag att ungdomarna skulle kunna ange ett enda språk som de skriver eller talar bäst, men de svarade inte med ett språk utan kryssade i flera språk. Det är en röd tråd i avhandlingen att de är så flerspråkiga.

Vem har nytta av dina resultat?

– De kan vara till nytta för utlandsundervisningen, idag är det 7 500 barn och unga som befinner sig i undervisning i svenska utomlands världen över. En utbildning som till stor del är statsunderstödd. Sverige är ett av få länder, tillsammans med Frankrike, Norge och Japan, som ger stöd både i form av ekonomiska bidrag och kursplaner till undervisning på modersmålet för barn till utflyttade medborgare. Vissa av de här barnen och ungdomarna kommer tillbaka till Sverige för att studera och då kan det vara bra att ha en förståelse för att deras svenska inte ser ut som man kan föreställa sig. Deras svenska har likheter med andraspråkssvenskan.

– Det kan även vara intressant med det omvända perspektivet och jämföra med personer som får modersmålsundervisning i Sverige – det går att dra paralleller mellan dessa grupper i diskussioner om flerspråkighet.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-04-24 11:28 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-04-26 15:41 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Tydliga förväntningar på gymnasieelevers läsning

Eva Nilson har kategoriserat vilka läsarter som tydliggörs i gymnasieskolans centrala och nationella prov. Den läsning som efterfrågas mest är textanalys med fokus på formfrågor samt läsning för att diskutera samhällsfrågor.

Mer hänsyn borde tas till elevernas upplevelser vid prov

Elevernas motivation skiljer sig beroende på vilket prov de gör. Det måste man ta hänsyn till vid tolkning av olika provresultat, konstaterar Eva Knekta. Annars kan det leda till felaktiga slutsatser om exempelvis uppgifternas svårighetsgrad.

Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper 

Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. Det visar Anna Lövströms avhandling om delaktighet i undervisningen i matematik för elever med olika förkunskaper.

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande 

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Att börja på förskola – hur går introduktionen egentligen till?

När barnen för första gången ska lämna hemmiljön och skolas in på förskola är introduktionen mycket viktig. Detta betonas i förskolans läroplan men där står inget om vad en god introduktion är eller hur den bör gå till. Nu har forskare gjort en stor undersökning med förskolepersonal och har därmed fått en god bild över hur det ser ut i praktiken.

Finländska daghemsbarn får lyssna på högläsning oftare än sina nordiska grannar

Nordiska daghemsbarn får ofta lyssna på sagor men kunde få fler möjligheter att experimentera med skriftspråket. Det visar en studie utförd av forskare vid bland annat Åbo Akademi bland nordiska lärare inom småbarnspedagogik som också tyder på att tidiga läs- och skrivaktiviteter oftast är oplanerade och att sättet lärarna ordnar högläsning på skiljer sig mellan länderna.

Ett öppet klassrumsklimat är viktigt för elevers demokratilärande

Ett öppet klassrumsklimat där elever bjuds in att fråga, diskutera och komma med synpunkter på ämnesinnehållet är det i särklass viktigaste för att skapa förutsättningar för demokratilärande – oavsett skolämne. Det säger forskare som var med och tog fram Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning.

Sjuklig fetma bland barn ökade under pandemin

Allt fler fyraåringar är överviktiga och den sjukliga fetman, obesitas, ökar mest. Det visar en stor studie som undersökt barns hälsodata under pandemiåret 2020.

Snårig väg till jobb för nyanlända lärare

Snabbspåret för lärare är långt ifrån en rak väg till undervisning i ett klassrum. Det upplever lärare som kommit till Sverige och vill börja jobba.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Förskolans arbetsmiljö
  Skolportens magasin nr 1/2023

TEMA: Förskolans arbetsmiljö

Tema: Stora barngrupper och brist på utbildade förskollärare är några av förskolans utmaningar. Intervjun: En grundbult för att stävja mobbning är att arbeta med skolans ledarskap och sociala klimat, säger forskaren Robert Thornberg.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser