Dela:

Undervisningsspråket starkast hos utlandssvenska gymnasieelever

Ungdomar med svenskspråkig bakgrund som deltar i svenskundervisning utomlands är flexibla språkanvändare. Men det språk som dominerar är undervisningsspråket, oavsett om det är svenska eller något annat språk, visar Marie Rydenvalds avhandling.

Marie Rydenvald
Marie Rydenvald

Född 1961
Bor i Genève

Disputerade 2017-03-25
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Inflätat och överlappande. Flerspråkighet och språkanvändning bland svensktalande ungdomar i Europa

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i svenska och engelska i grunden. Jag kom från en skola i Stockholms innerstad och började undervisa svenska elever i Genève. Då upptäckte jag att eleverna gjorde fel som inte mina elever i Sverige gjorde. Jag ville ta reda på vad det beror på och började läsa svenska som andraspråk på distans på Göteborgs universitet. Det har varit en lång process, det är 15 år sedan jag började med det.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur språkanvändningen ser ut hos flerspråkiga ungdomar i 15-19 års ålder, hur de använder sina olika språk i vardagen. Det är lätt att ha föreställningar om hur deras språkanvändning ser ut, att de använder ett språk hemma och ett språk i skolan. Jag har gjort en kartläggning med hjälp av en enkät där 146 svenska ungdomar i sju olika länder i Europa deltar. Samtliga ungdomar är svensktalande och befinner sig i svensk undervisning utomlands, med en förälder som är svensk och där svenska är ett av deras modersmål. Det andra modersmålet utgörs oftast av majoritetsspråket i landet de bor i.

– Ungdomarna har fått svara på frågor om sina språkanvändningsvanor; när de använder ett visst språk och i vilka sammanhang. Till exempel vilket språk de läser och skriver bäst på, och om sina medievanor. Ett 20-tal av ungdomarna har också gjort egeninspelningar av sin språkanvändning, och sedan har jag intervjuat dem om orsakerna till de språkval de gjorde på inspelningarna.

– Den här gruppen är inte undersökt förut, det kan bero på att andraspråksforskning ofta rör sig i ett etniskt minoritetsparadigm. Man undersöker invandrare som inte har så stora resurser. De som jag har undersökt kallas för elitflerspråkiga eller frivilliga migranter som inte flyr från något utan flyttar för jobb eller studier utomlands. Det finns en föreställning om att om deras flerspråkighet inte fungerar så är det bara att flytta hem, men så enkelt är det inte. De har ofta följt med sina föräldrar och kan inte bara flytta hem.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att flerspråkigheten är mer diversifierad än man tror. Mina resultat visar att undervisningsspråket blir ungdomarnas starkaste språk, oavsett om det är svenska, engelska eller något annat språk – det framgår tydligt. Jag kan också se hur ungdomarna väljer språk utifrån en princip om minsta möjliga nämnare. De kalkylerar vilket språk som används i en grupp, vilket språk de tror att andra är mest bekväma att prata på och vilket språk de själva är mest bekväma att prata på – och så väljer de det språket. Det är en inkluderande princip.

– Ett annat resultat handlar om att gruppen med utlandssvenska ungdomar inte är så homogen som man tror. Vissa är väldigt integrerade i det land som de bor och vissa är inte alls integrerade. Man kan vända på de här resultaten och applicera dem på andra språkgrupper i Sverige. Det framgår hos ungdomarna att de känner en tillhörighet till ett språk som de kanske inte behärskar så bra. Men vem äger språket och vem har rätt till språket?

Vad överraskade dig?

– Att ungdomarna var så flerspråkiga. När jag gick in i detta tänkte jag att ungdomarna skulle kunna ange ett enda språk som de skriver eller talar bäst, men de svarade inte med ett språk utan kryssade i flera språk. Det är en röd tråd i avhandlingen att de är så flerspråkiga.

Vem har nytta av dina resultat?

– De kan vara till nytta för utlandsundervisningen, idag är det 7 500 barn och unga som befinner sig i undervisning i svenska utomlands världen över. En utbildning som till stor del är statsunderstödd. Sverige är ett av få länder, tillsammans med Frankrike, Norge och Japan, som ger stöd både i form av ekonomiska bidrag och kursplaner till undervisning på modersmålet för barn till utflyttade medborgare. Vissa av de här barnen och ungdomarna kommer tillbaka till Sverige för att studera och då kan det vara bra att ha en förståelse för att deras svenska inte ser ut som man kan föreställa sig. Deras svenska har likheter med andraspråkssvenskan.

– Det kan även vara intressant med det omvända perspektivet och jämföra med personer som får modersmålsundervisning i Sverige – det går att dra paralleller mellan dessa grupper i diskussioner om flerspråkighet.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-04-24 11:28 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-04-26 15:41 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Tydliga förväntningar på gymnasieelevers läsning

Eva Nilson har kategoriserat vilka läsarter som tydliggörs i gymnasieskolans centrala och nationella prov. Den läsning som efterfrågas mest är textanalys med fokus på formfrågor samt läsning för att diskutera samhällsfrågor.

Mer hänsyn borde tas till elevernas upplevelser vid prov

Elevernas motivation skiljer sig beroende på vilket prov de gör. Det måste man ta hänsyn till vid tolkning av olika provresultat, konstaterar Eva Knekta. Annars kan det leda till felaktiga slutsatser om exempelvis uppgifternas svårighetsgrad.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Privilegierade villkor bakom höga betyg

Bakom elever med höga betyg i högstadiet står stöttande, resursstarka föräldrar med akademisk utbildning, visar Göran Nygrens forskning.

Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Stora skillnader mellan läromedel i matematik

Skillnaderna i matematikläromedlens innehåll bäddar inte för en likvärdig utbildning. Det menar Lars Madej som forskat om algebra.

Ny kunskap om åskådarbeteenden vid mobbning

Björn Sjögren har forskat om de elever som står vid sidan av i mobbningssituationer, och vilka sociala roller de intar. Den kunskapen kan vara till nytta i det förebyggande arbetet mot mobbning, menar han.

Lärare kombinerar sociala och kognitiva aspekter vid bedömning

Lärare använder både sociala och kognitiva aspekter i sin bedömning av elevers läsutveckling. Det visar Ulrika B Anderssons avhandling om hur framåtsyftande bedömning används av lärare i tidig läsundervisning.

Fysisk beröring okomplicerat i idrott och hälsa

De flesta elever tycker att fysisk beröring från läraren är okomplicerat och helt naturligt i ämnet idrott och hälsa. Men det finns kulturella skillnader, visar Annica Caldeborg som med sitt elevperspektiv fyller en kunskapslucka i forskningen.

Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stöd

Skolmarknaden lyckas inte erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det visar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
When ‘Careless Mistakes’ Aren’t: Dyscalculia, Math Anxiety, and Learning Strategies That Help

Math is hard. Dyscalculia, a math learning disability, can make learning and calculating numbers downright painful. Persistent difficulties with math can also lead to intense overwhelm and feelings of academic dread, also known as math anxiety.

Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Forskningsutblick: Upplevd stress hos barn och unga med adhd

Att vuxna med adhd ofta upplever höga stressnivåer har tidigare påvisats i forskning. Men hur upplever barn och ungdomar med adhd stress? I ett antal artiklar skrivna av forskare från Uppsala universitet har barnens perspektiv lyfts, och det framkommer att barn och ungdomar med adhd upplever stress i högre grad än jämnåriga barn utan adhd.