Dela:

Undervisningsspråket starkast hos utlandssvenska gymnasieelever

Ungdomar med svenskspråkig bakgrund som deltar i svenskundervisning utomlands är flexibla språkanvändare. Men det språk som dominerar är undervisningsspråket, oavsett om det är svenska eller något annat språk, visar Marie Rydenvalds avhandling.

Marie Rydenvald
Marie Rydenvald

Född 1961
Bor i Genève

Disputerade 2017-03-25
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Inflätat och överlappande. Flerspråkighet och språkanvändning bland svensktalande ungdomar i Europa

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i svenska och engelska i grunden. Jag kom från en skola i Stockholms innerstad och började undervisa svenska elever i Genève. Då upptäckte jag att eleverna gjorde fel som inte mina elever i Sverige gjorde. Jag ville ta reda på vad det beror på och började läsa svenska som andraspråk på distans på Göteborgs universitet. Det har varit en lång process, det är 15 år sedan jag började med det.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur språkanvändningen ser ut hos flerspråkiga ungdomar i 15-19 års ålder, hur de använder sina olika språk i vardagen. Det är lätt att ha föreställningar om hur deras språkanvändning ser ut, att de använder ett språk hemma och ett språk i skolan. Jag har gjort en kartläggning med hjälp av en enkät där 146 svenska ungdomar i sju olika länder i Europa deltar. Samtliga ungdomar är svensktalande och befinner sig i svensk undervisning utomlands, med en förälder som är svensk och där svenska är ett av deras modersmål. Det andra modersmålet utgörs oftast av majoritetsspråket i landet de bor i.

– Ungdomarna har fått svara på frågor om sina språkanvändningsvanor; när de använder ett visst språk och i vilka sammanhang. Till exempel vilket språk de läser och skriver bäst på, och om sina medievanor. Ett 20-tal av ungdomarna har också gjort egeninspelningar av sin språkanvändning, och sedan har jag intervjuat dem om orsakerna till de språkval de gjorde på inspelningarna.

– Den här gruppen är inte undersökt förut, det kan bero på att andraspråksforskning ofta rör sig i ett etniskt minoritetsparadigm. Man undersöker invandrare som inte har så stora resurser. De som jag har undersökt kallas för elitflerspråkiga eller frivilliga migranter som inte flyr från något utan flyttar för jobb eller studier utomlands. Det finns en föreställning om att om deras flerspråkighet inte fungerar så är det bara att flytta hem, men så enkelt är det inte. De har ofta följt med sina föräldrar och kan inte bara flytta hem.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att flerspråkigheten är mer diversifierad än man tror. Mina resultat visar att undervisningsspråket blir ungdomarnas starkaste språk, oavsett om det är svenska, engelska eller något annat språk – det framgår tydligt. Jag kan också se hur ungdomarna väljer språk utifrån en princip om minsta möjliga nämnare. De kalkylerar vilket språk som används i en grupp, vilket språk de tror att andra är mest bekväma att prata på och vilket språk de själva är mest bekväma att prata på – och så väljer de det språket. Det är en inkluderande princip.

– Ett annat resultat handlar om att gruppen med utlandssvenska ungdomar inte är så homogen som man tror. Vissa är väldigt integrerade i det land som de bor och vissa är inte alls integrerade. Man kan vända på de här resultaten och applicera dem på andra språkgrupper i Sverige. Det framgår hos ungdomarna att de känner en tillhörighet till ett språk som de kanske inte behärskar så bra. Men vem äger språket och vem har rätt till språket?

Vad överraskade dig?

– Att ungdomarna var så flerspråkiga. När jag gick in i detta tänkte jag att ungdomarna skulle kunna ange ett enda språk som de skriver eller talar bäst, men de svarade inte med ett språk utan kryssade i flera språk. Det är en röd tråd i avhandlingen att de är så flerspråkiga.

Vem har nytta av dina resultat?

– De kan vara till nytta för utlandsundervisningen, idag är det 7 500 barn och unga som befinner sig i undervisning i svenska utomlands världen över. En utbildning som till stor del är statsunderstödd. Sverige är ett av få länder, tillsammans med Frankrike, Norge och Japan, som ger stöd både i form av ekonomiska bidrag och kursplaner till undervisning på modersmålet för barn till utflyttade medborgare. Vissa av de här barnen och ungdomarna kommer tillbaka till Sverige för att studera och då kan det vara bra att ha en förståelse för att deras svenska inte ser ut som man kan föreställa sig. Deras svenska har likheter med andraspråkssvenskan.

– Det kan även vara intressant med det omvända perspektivet och jämföra med personer som får modersmålsundervisning i Sverige – det går att dra paralleller mellan dessa grupper i diskussioner om flerspråkighet.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-04-24 11:28 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-04-26 15:41 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Tydliga förväntningar på gymnasieelevers läsning

Eva Nilson har kategoriserat vilka läsarter som tydliggörs i gymnasieskolans centrala och nationella prov. Den läsning som efterfrågas mest är textanalys med fokus på formfrågor samt läsning för att diskutera samhällsfrågor.

Mer hänsyn borde tas till elevernas upplevelser vid prov

Elevernas motivation skiljer sig beroende på vilket prov de gör. Det måste man ta hänsyn till vid tolkning av olika provresultat, konstaterar Eva Knekta. Annars kan det leda till felaktiga slutsatser om exempelvis uppgifternas svårighetsgrad.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Magisk realism kan främja kunskap om mänskliga rättigheter

Barnlitteratur kan vara ett kraftfullt verktyg för utbildning i både miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Det visar Aliona Yarovas avhandling om magisk realism i barnlitteratur.

Elever med rörelsehinder upplever utanförskap

Stigmatisering och socialt utanförskap präglar skolvardagen hos elever med rörelsehinder vid landets riksgymnasium. Det visar Emil Bernmalm i sin avhandling.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen

De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Forskaren: Det behövs en helhetssyn på eleven

Rektorn är avgörande för fritidslärarnas möjligheter att arbeta med anpassningar på fritidshemmet. Det säger pedagogikforskaren Marina Wernholm. ”Det behövs tid för samverkan mellan klasslärare och lärare i fritidshem för att få en helhetssyn på eleven”.

Unikt forsknings- och utvecklingsprojekt mellan Ronneby kommun och Stockholms universitet startar

Ett unikt praktiknära forsknings- och utvecklingsprojekt mellan Ronneby kommun och Stockholms universitet startar 2023 och pågår i tre år. Inom ramen för projektet ska undervisningen i förskolan och skolans tidigare år utvecklas med särskilt fokus på bland annat lärande för hållbar utveckling.