Dela:

Undervisningsspråket starkast hos utlandssvenska gymnasieelever

Ungdomar med svenskspråkig bakgrund som deltar i svenskundervisning utomlands är flexibla språkanvändare. Men det språk som dominerar är undervisningsspråket, oavsett om det är svenska eller något annat språk, visar Marie Rydenvalds avhandling.

Marie Rydenvald
Marie Rydenvald

Född 1961
Bor i Genève

Disputerade 2017-03-25
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Inflätat och överlappande. Flerspråkighet och språkanvändning bland svensktalande ungdomar i Europa

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i svenska och engelska i grunden. Jag kom från en skola i Stockholms innerstad och började undervisa svenska elever i Genève. Då upptäckte jag att eleverna gjorde fel som inte mina elever i Sverige gjorde. Jag ville ta reda på vad det beror på och började läsa svenska som andraspråk på distans på Göteborgs universitet. Det har varit en lång process, det är 15 år sedan jag började med det.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur språkanvändningen ser ut hos flerspråkiga ungdomar i 15-19 års ålder, hur de använder sina olika språk i vardagen. Det är lätt att ha föreställningar om hur deras språkanvändning ser ut, att de använder ett språk hemma och ett språk i skolan. Jag har gjort en kartläggning med hjälp av en enkät där 146 svenska ungdomar i sju olika länder i Europa deltar. Samtliga ungdomar är svensktalande och befinner sig i svensk undervisning utomlands, med en förälder som är svensk och där svenska är ett av deras modersmål. Det andra modersmålet utgörs oftast av majoritetsspråket i landet de bor i.

– Ungdomarna har fått svara på frågor om sina språkanvändningsvanor; när de använder ett visst språk och i vilka sammanhang. Till exempel vilket språk de läser och skriver bäst på, och om sina medievanor. Ett 20-tal av ungdomarna har också gjort egeninspelningar av sin språkanvändning, och sedan har jag intervjuat dem om orsakerna till de språkval de gjorde på inspelningarna.

– Den här gruppen är inte undersökt förut, det kan bero på att andraspråksforskning ofta rör sig i ett etniskt minoritetsparadigm. Man undersöker invandrare som inte har så stora resurser. De som jag har undersökt kallas för elitflerspråkiga eller frivilliga migranter som inte flyr från något utan flyttar för jobb eller studier utomlands. Det finns en föreställning om att om deras flerspråkighet inte fungerar så är det bara att flytta hem, men så enkelt är det inte. De har ofta följt med sina föräldrar och kan inte bara flytta hem.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att flerspråkigheten är mer diversifierad än man tror. Mina resultat visar att undervisningsspråket blir ungdomarnas starkaste språk, oavsett om det är svenska, engelska eller något annat språk – det framgår tydligt. Jag kan också se hur ungdomarna väljer språk utifrån en princip om minsta möjliga nämnare. De kalkylerar vilket språk som används i en grupp, vilket språk de tror att andra är mest bekväma att prata på och vilket språk de själva är mest bekväma att prata på – och så väljer de det språket. Det är en inkluderande princip.

– Ett annat resultat handlar om att gruppen med utlandssvenska ungdomar inte är så homogen som man tror. Vissa är väldigt integrerade i det land som de bor och vissa är inte alls integrerade. Man kan vända på de här resultaten och applicera dem på andra språkgrupper i Sverige. Det framgår hos ungdomarna att de känner en tillhörighet till ett språk som de kanske inte behärskar så bra. Men vem äger språket och vem har rätt till språket?

Vad överraskade dig?

– Att ungdomarna var så flerspråkiga. När jag gick in i detta tänkte jag att ungdomarna skulle kunna ange ett enda språk som de skriver eller talar bäst, men de svarade inte med ett språk utan kryssade i flera språk. Det är en röd tråd i avhandlingen att de är så flerspråkiga.

Vem har nytta av dina resultat?

– De kan vara till nytta för utlandsundervisningen, idag är det 7 500 barn och unga som befinner sig i undervisning i svenska utomlands världen över. En utbildning som till stor del är statsunderstödd. Sverige är ett av få länder, tillsammans med Frankrike, Norge och Japan, som ger stöd både i form av ekonomiska bidrag och kursplaner till undervisning på modersmålet för barn till utflyttade medborgare. Vissa av de här barnen och ungdomarna kommer tillbaka till Sverige för att studera och då kan det vara bra att ha en förståelse för att deras svenska inte ser ut som man kan föreställa sig. Deras svenska har likheter med andraspråkssvenskan.

– Det kan även vara intressant med det omvända perspektivet och jämföra med personer som får modersmålsundervisning i Sverige – det går att dra paralleller mellan dessa grupper i diskussioner om flerspråkighet.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-04-24 11:28 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-04-26 15:41 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Tydliga förväntningar på gymnasieelevers läsning

Eva Nilson har kategoriserat vilka läsarter som tydliggörs i gymnasieskolans centrala och nationella prov. Den läsning som efterfrågas mest är textanalys med fokus på formfrågor samt läsning för att diskutera samhällsfrågor.

Mer hänsyn borde tas till elevernas upplevelser vid prov

Elevernas motivation skiljer sig beroende på vilket prov de gör. Det måste man ta hänsyn till vid tolkning av olika provresultat, konstaterar Eva Knekta. Annars kan det leda till felaktiga slutsatser om exempelvis uppgifternas svårighetsgrad.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Avhandling om skolövergångar utsedd till Lärarpanelens favorit

Barns övergångar från förskola till förskoleklass, eller från förskoleklass till årskurs ett är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén som forskat om lärares arbete med övergångar. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.

Here are principals’ 9 most effective strategies for boosting teacher morale

Reducing administrative tasks from teachers’ workloads, offering praise privately and publicly, bringing in lunches or treats and implementing teachers’ suggestions for improvements are the top four tactics school administrators say they are using to help weary teachers, a survey by Unruly Studios shows. Administrators say their top worries are shortages, morale, learning loss and test scores, the survey finds.