Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med hörselnedsättning mår sämre än jämnåriga utan funktionsnedsättning, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning. Det visar Sylvia Olssons avhandling.

Sylvia Olsson
Sylvia Olsson

Bor i Eskilstuna
Född år 1972

Disputerade 2021-09-24
vid Mälardalens högskola


AVHANDLING
Longing to belong. Deaf and hard of hearing young adults’ social interaction, social relationships, and identity

Varför blev du intresserad av ämnet?

– År 2003 skrev annan forskare, Elinor Brunnberg, en avhandling om hur barn med hörselnedsättning på lågstadiet har det i skolan. Hon följde barn som gick i en integrerad skola och sedan bytte till en specialskola. Hon gjorde intervjuer och observationer för att ta reda på hur det gick när barnen gick i hörande klass och när de bytte. Hon frågade mig om jag ville följa upp hennes studie för att ta reda på hur livet har fortsatt för barnen efter skolan. Personerna var mellan 24 och 30 år när jag kontaktade dem år 2011 och 2012 och sexton av dem ville delta i min avhandling.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur det har gått för de här barnen efter skolan, om de har gått vidare till högre studier och ut i arbetslivet, samt hur deras sociala relationer ser ut. I den första artikeln gjorde jag en enkätstudie där jag tittade på hur det såg ut för de som gick i en integrerad skola och de som gick i specialskola. Jag har undersökt hur de upplevde skolmiljön och hur det var att ha en funktionsnedsättning i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet. Artikel två och tre bygger på intervjuer med sexton personer som har fått berätta om skolan, men också om livet efter skolan, med partners, vänner, arbetsliv och högre studier.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Enkätstudien visar att de barn som har en funktionsnedsättning upplever en lägre grad av välbefinnande än de som inte har någon funktionsnedsättning. Studien visar också att de som gick på en integrerad skola upplevde att de inte hade lika många vänner som barn utan funktionsnedsättning. När jag jämförde med barnen som gått på specialskolor, så kunde jag se att de barnen upplevde sig vara mycket mer socialt inkluderade. De hade fler vänner och kände sig inte utanför på samma sätt. De upplevde också att de hade bra stöttning från lärare i skolan.

– I enkäten tittade jag även på välbefinnande, somatiska besvär och mental hälsa. Jag kunde se att barn med funktionsnedsättningar mådde sämre på alla tre områden, i jämförelse med barn utan funktionsnedsättning. Allra sämst mådde de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning. Så man kan säga att ju fler funktionsnedsättningar, desto sämre mår man.

– Ytterligare något som jag kunde se är att pojkar generellt mår mycket bättre än flickor. Det finns inget i mitt material som säger varför det ser ut så. Men annan forskning visar att det för flickor verkar vara väldigt viktigt med det sociala, att ha goda kontakter och bra stöttning av lärare. Upplever man att man inte har det, så mår flickorna sämre över lag.

Vad överraskade dig?

– När jag skrev den här avhandlingen så trodde jag att vi hade kommit längre, exempelvis med teknologi som hörselslingor. Vissa säger att det i dag nästan går att likställa personer med hörselnedsättning med hörande. Men så upplevde jag det inte alls, vare sig i mina intervjuer eller i enkätstudierna. I intervjuerna framkommer det att alla önskar sig fler hörande vänner, vissa har inga hörande vänner alls, och att det största hindret är svårigheten att kommunicera.

Vem har nytta av dina resultat?

– Professionella i skolan har stort nytta av att veta att det ser ut så här och att de här personerna mår så dåligt som de gör. Men även professionella inom socialtjänsten, eftersom min studie visar att både döva personer och personer med hörselnedsättning har väldigt svårt att bli förstådda. Sedan har naturligtvis gemene man nytta av att få veta att det ser ut så här, och att man behöver lära sig olika tekniker för att de med hörselnedsättning också ska känna sig inkluderade i samtal.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-12-16 15:55 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-12-17 10:24 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Barn med adhd behöver bättre stödinsatser

Barn med adhd mår sämre emotionellt än andra barn. Det menar Pia Tallberg som efterlyser bättre stödinsatser för gruppen.

Läsutveckling för döva och hörselskadade behöver stärkas

Döva och hörselskadade elever som har starka teckenspråkskunskaper är också bättre läsare. Det visar Emil Holmer i sin avhandling, som handlar om kopplingen mellan teckenspråkskunskaper och läsning.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Ökat fokus på praktik får konsekvenser för lärarutbildningen

Vilka konsekvenser får det när lärarutbildningen blir allt mer praktikbaserad? Det har Sandra Jederud undersökt i sin avhandling.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Gaming och psykisk hälsa hos unga i Sverige undersöks

Gaming är idag en vanlig fritidsaktivitet hos många ungdomar och är sedan sommaren år 2018 klassad som så pass problematisk att den finns som en diagnos, gaming disorder. Forskare på Högskolan Väst hoppas att resultaten från en ny studie ska bidra till att förebygga psykisk ohälsa som är relaterad till gaming.

”Begåvade människor gör dumma saker”

Folk lägger en stor del av sin arbetstid på kvalitetssäkring, varumärkesarbete och på att utarbeta strategier. Lundaforskaren Mats Alvesson bedriver ett korståg mot dagens klyschor och tomma reformer i administration och ledarskap. ”Samtidigt som vi lever i ett kunskapssamhälle verkar vi också i ett fördumningssamhälle.”