Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med hörselnedsättning mår sämre än jämnåriga utan funktionsnedsättning, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning. Det visar Sylvia Olssons avhandling.

Sylvia Olsson
Sylvia Olsson

Bor i Eskilstuna
Född år 1972

Disputerade 2021-09-24
vid Mälardalens högskola


AVHANDLING
Longing to belong. Deaf and hard of hearing young adults’ social interaction, social relationships, and identity

Varför blev du intresserad av ämnet?

– År 2003 skrev annan forskare, Elinor Brunnberg, en avhandling om hur barn med hörselnedsättning på lågstadiet har det i skolan. Hon följde barn som gick i en integrerad skola och sedan bytte till en specialskola. Hon gjorde intervjuer och observationer för att ta reda på hur det gick när barnen gick i hörande klass och när de bytte. Hon frågade mig om jag ville följa upp hennes studie för att ta reda på hur livet har fortsatt för barnen efter skolan. Personerna var mellan 24 och 30 år när jag kontaktade dem år 2011 och 2012 och sexton av dem ville delta i min avhandling.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur det har gått för de här barnen efter skolan, om de har gått vidare till högre studier och ut i arbetslivet, samt hur deras sociala relationer ser ut. I den första artikeln gjorde jag en enkätstudie där jag tittade på hur det såg ut för de som gick i en integrerad skola och de som gick i specialskola. Jag har undersökt hur de upplevde skolmiljön och hur det var att ha en funktionsnedsättning i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet. Artikel två och tre bygger på intervjuer med sexton personer som har fått berätta om skolan, men också om livet efter skolan, med partners, vänner, arbetsliv och högre studier.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Enkätstudien visar att de barn som har en funktionsnedsättning upplever en lägre grad av välbefinnande än de som inte har någon funktionsnedsättning. Studien visar också att de som gick på en integrerad skola upplevde att de inte hade lika många vänner som barn utan funktionsnedsättning. När jag jämförde med barnen som gått på specialskolor, så kunde jag se att de barnen upplevde sig vara mycket mer socialt inkluderade. De hade fler vänner och kände sig inte utanför på samma sätt. De upplevde också att de hade bra stöttning från lärare i skolan.

– I enkäten tittade jag även på välbefinnande, somatiska besvär och mental hälsa. Jag kunde se att barn med funktionsnedsättningar mådde sämre på alla tre områden, i jämförelse med barn utan funktionsnedsättning. Allra sämst mådde de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning. Så man kan säga att ju fler funktionsnedsättningar, desto sämre mår man.

– Ytterligare något som jag kunde se är att pojkar generellt mår mycket bättre än flickor. Det finns inget i mitt material som säger varför det ser ut så. Men annan forskning visar att det för flickor verkar vara väldigt viktigt med det sociala, att ha goda kontakter och bra stöttning av lärare. Upplever man att man inte har det, så mår flickorna sämre över lag.

Vad överraskade dig?

– När jag skrev den här avhandlingen så trodde jag att vi hade kommit längre, exempelvis med teknologi som hörselslingor. Vissa säger att det i dag nästan går att likställa personer med hörselnedsättning med hörande. Men så upplevde jag det inte alls, vare sig i mina intervjuer eller i enkätstudierna. I intervjuerna framkommer det att alla önskar sig fler hörande vänner, vissa har inga hörande vänner alls, och att det största hindret är svårigheten att kommunicera.

Vem har nytta av dina resultat?

– Professionella i skolan har stort nytta av att veta att det ser ut så här och att de här personerna mår så dåligt som de gör. Men även professionella inom socialtjänsten, eftersom min studie visar att både döva personer och personer med hörselnedsättning har väldigt svårt att bli förstådda. Sedan har naturligtvis gemene man nytta av att få veta att det ser ut så här, och att man behöver lära sig olika tekniker för att de med hörselnedsättning också ska känna sig inkluderade i samtal.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-12-16 15:55 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-12-17 10:24 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Barn med adhd behöver bättre stödinsatser

Barn med adhd mår sämre emotionellt än andra barn. Det menar Pia Tallberg som efterlyser bättre stödinsatser för gruppen.

Läsutveckling för döva och hörselskadade behöver stärkas

Döva och hörselskadade elever som har starka teckenspråkskunskaper är också bättre läsare. Det visar Emil Holmer i sin avhandling, som handlar om kopplingen mellan teckenspråkskunskaper och läsning.

Matematikundervisning med en social robot engagerar och utmanar

När en så kallad social robot används i matematikundervisningen uppstår en komplex lärsituation, med en rad didaktiska och etiska dilemman som lärare behöver hantera. Det visar Sara Ekströms avhandling.

Ojämlik vård för utrikesfödda barn

Utrikesfödda barn konsumerar mindre vård än svenska, trots att forskningen visar att de har en högre risk för psykisk ohälsa, visar en avhandling av Ester Gubi.

Skolor och förskolor kan stärka sydsamiskan

Vilket utrymme får samiska språket i tvåspråkiga förskolor och skolor? Policyer om tvåspråkighet får sällan genomslag i praktiken, visar David Kroiks avhandling.

Utforskande frågor gynnar sexualundervisningen

Eleverna blev engagerade när de fick fördjupa sig i sexualundervisningen. Men lärarna måste få tid att konstruera en mer utforskande undervisning, menar Sara Planting-Bergloo som forskat i ämnet.

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Stora skiljelinjer kring sexualundervisning i skolan

Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonals och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan. Resultaten vittnar om många osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet.

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande 

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser