Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med hörselnedsättning mår sämre än jämnåriga utan funktionsnedsättning, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning. Det visar Sylvia Olssons avhandling.

Sylvia Olsson
Sylvia Olsson

Bor i Eskilstuna
Född år 1972

Disputerade 2021-09-24
vid Mälardalens högskola


AVHANDLING
Longing to belong. Deaf and hard of hearing young adults’ social interaction, social relationships, and identity

Varför blev du intresserad av ämnet?

– År 2003 skrev annan forskare, Elinor Brunnberg, en avhandling om hur barn med hörselnedsättning på lågstadiet har det i skolan. Hon följde barn som gick i en integrerad skola och sedan bytte till en specialskola. Hon gjorde intervjuer och observationer för att ta reda på hur det gick när barnen gick i hörande klass och när de bytte. Hon frågade mig om jag ville följa upp hennes studie för att ta reda på hur livet har fortsatt för barnen efter skolan. Personerna var mellan 24 och 30 år när jag kontaktade dem år 2011 och 2012 och sexton av dem ville delta i min avhandling.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur det har gått för de här barnen efter skolan, om de har gått vidare till högre studier och ut i arbetslivet, samt hur deras sociala relationer ser ut. I den första artikeln gjorde jag en enkätstudie där jag tittade på hur det såg ut för de som gick i en integrerad skola och de som gick i specialskola. Jag har undersökt hur de upplevde skolmiljön och hur det var att ha en funktionsnedsättning i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet. Artikel två och tre bygger på intervjuer med sexton personer som har fått berätta om skolan, men också om livet efter skolan, med partners, vänner, arbetsliv och högre studier.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Enkätstudien visar att de barn som har en funktionsnedsättning upplever en lägre grad av välbefinnande än de som inte har någon funktionsnedsättning. Studien visar också att de som gick på en integrerad skola upplevde att de inte hade lika många vänner som barn utan funktionsnedsättning. När jag jämförde med barnen som gått på specialskolor, så kunde jag se att de barnen upplevde sig vara mycket mer socialt inkluderade. De hade fler vänner och kände sig inte utanför på samma sätt. De upplevde också att de hade bra stöttning från lärare i skolan.

– I enkäten tittade jag även på välbefinnande, somatiska besvär och mental hälsa. Jag kunde se att barn med funktionsnedsättningar mådde sämre på alla tre områden, i jämförelse med barn utan funktionsnedsättning. Allra sämst mådde de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning. Så man kan säga att ju fler funktionsnedsättningar, desto sämre mår man.

– Ytterligare något som jag kunde se är att pojkar generellt mår mycket bättre än flickor. Det finns inget i mitt material som säger varför det ser ut så. Men annan forskning visar att det för flickor verkar vara väldigt viktigt med det sociala, att ha goda kontakter och bra stöttning av lärare. Upplever man att man inte har det, så mår flickorna sämre över lag.

Vad överraskade dig?

– När jag skrev den här avhandlingen så trodde jag att vi hade kommit längre, exempelvis med teknologi som hörselslingor. Vissa säger att det i dag nästan går att likställa personer med hörselnedsättning med hörande. Men så upplevde jag det inte alls, vare sig i mina intervjuer eller i enkätstudierna. I intervjuerna framkommer det att alla önskar sig fler hörande vänner, vissa har inga hörande vänner alls, och att det största hindret är svårigheten att kommunicera.

Vem har nytta av dina resultat?

– Professionella i skolan har stort nytta av att veta att det ser ut så här och att de här personerna mår så dåligt som de gör. Men även professionella inom socialtjänsten, eftersom min studie visar att både döva personer och personer med hörselnedsättning har väldigt svårt att bli förstådda. Sedan har naturligtvis gemene man nytta av att få veta att det ser ut så här, och att man behöver lära sig olika tekniker för att de med hörselnedsättning också ska känna sig inkluderade i samtal.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-12-16 15:55 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-12-17 10:24 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Barn med adhd behöver bättre stödinsatser

Barn med adhd mår sämre emotionellt än andra barn. Det menar Pia Tallberg som efterlyser bättre stödinsatser för gruppen.

Läsutveckling för döva och hörselskadade behöver stärkas

Döva och hörselskadade elever som har starka teckenspråkskunskaper är också bättre läsare. Det visar Emil Holmer i sin avhandling, som handlar om kopplingen mellan teckenspråkskunskaper och läsning.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Känslomässig berg- och dalbana att lära sig programmera

Det finns såväl sociala som emotionella faktorer i situationen som uppstår när studenter lär sig att programmera. Detta har betydelse för om eleven vill fortsätta med programmering, visar Kristina von Hausswolffs avhandling.

Olika möjligheter för lärande i naturvetenskap i förskolan

Olika handlingar formar undervisningen i förskolan i olika riktning, vilket också påverkar vilka möjligheter till lärande som skapas för barnen. Det visar Elin Eriksson i sin avhandling om undervisning som tar stöd av förproducerat material.

Utmaningar i lärares arbete med barns skolövergångar 

Lärarnas arbete med övergångar är en komplex process, visar Therese Weléns avhandling. Tydligt är också att övergången för barn i behov av särskilt stöd kan bli utmanande, framför allt i övergången mellan förskola och förskoleklass.

Ungdomar saknar stöd för att hantera digitala sexuella trakasserier

Digitala sexuella trakasserier, så kallad sexting, är vanligt bland unga. Men elever saknar strategier för att hantera sexting, trots att konsekvenserna kan bli mycket svåra för enskilda elever, visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling.

Matematisk dialog utvecklar matematikundervisningen

Frågor och matematiska samtal kan hjälpa till att inkludera alla elever och göra dem mer aktiva i matematikundervisningen. Det visar Marie Sjöbloms avhandling om hur gymnasielärare i matematik kan främja matematisk dialog.

Skattningsinstrument bidrar till bättre lärmiljö för barn med autism 

Genom att använda ett skattningsinstrument kan förskolor skapa en bättre övergripande lärmiljö för barn med autismdiagnos. Det visar Hampus Bejnös avhandling.

Förskolebarns frågor om vatten och miljö aktuella och relevanta

Vad kan utbildning i miljöfrågor handla om i förskolan, och hur kan den genomföras? Om det har Teresa Elkin Postila forskat om.

Apl – ett ständigt pågående arbete för yrkeslärare

Yrkeslärares arbete med elevernas arbetsplatsförlagda lärande, apl, är ett ständigt pågående arbete. Det visar Åsa Mårtenssons avhandling om hur lärare och handledare arbetar med gymnasieelevers apl.

Anpassning stark drivkraft hos extroverta och introverta barn

Små barns vilja att dela med sig kan kopplas till deras grad av anpassning. Den slutsatsen drar Kahl Hellmer som forskat om sambandet mellan personlighetsdrag och konformitet, viljan att anpassa sig, hos förskolebarn.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

Tonåringars sömnproblem måste tas på allvar

Att somna lugnt och sova gott är ingen självklarhet. Många människor, och i synnerhet många tonåringar, ligger klarvakna under dygnets mörka timmar. Doktorand Gita Hedin menar att vi måste prata mer med ungdomar om sömn, och om hur vi på bästa sätt kan stödja dem att sova bättre.

En och en halv miljon till forskning om nya aktiva lärandemetoder

Hur kan barn och unga med olika kognitiva förutsättningar lära sig bättre med hjälp av aktiva lärandemetoder? Det vill Sara Stillesjö vid Umeå universitet ta reda på. Kungl. Vetenskapsakademien har nu tilldelat henne en och en halv miljon kronor i forskningsanslag från Lennart ”Aktiestinsen” Israelssons Stiftelse.

Framgångsrika skolbibliotekarier – så tar de plats och gör skillnad

Skolbibliotek kan spela en mycket viktig roll för elever, lärare och hela skolans utveckling. Så, hur gör de bibliotekarier som är särskilt framgångsrika? Det visar Ulrika Centerwall i sin doktorsavhandling.