Hoppa till sidinnehåll
Funktionsnedsättning

Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Publicerad:2021-12-16
Uppdaterad:2021-12-17
Moa Duvarci Engman
Skribent:Moa Duvarci Engman
Sylvia Olsson

Bor i Eskilstuna
Född år 1972

Disputerade 2021-09-24
vid Mälardalens högskola

Avhandling

Longing to belong. Deaf and hard of hearing young adults’ social interaction, social relationships, and identity

Unga med hörselnedsättning mår sämre än jämnåriga utan funktionsnedsättning, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning. Det visar Sylvia Olssons avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– År 2003 skrev annan forskare, Elinor Brunnberg, en avhandling om hur barn med hörselnedsättning på lågstadiet har det i skolan. Hon följde barn som gick i en integrerad skola och sedan bytte till en specialskola. Hon gjorde intervjuer och observationer för att ta reda på hur det gick när barnen gick i hörande klass och när de bytte. Hon frågade mig om jag ville följa upp hennes studie för att ta reda på hur livet har fortsatt för barnen efter skolan. Personerna var mellan 24 och 30 år när jag kontaktade dem år 2011 och 2012 och sexton av dem ville delta i min avhandling.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur det har gått för de här barnen efter skolan, om de har gått vidare till högre studier och ut i arbetslivet, samt hur deras sociala relationer ser ut. I den första artikeln gjorde jag en enkätstudie där jag tittade på hur det såg ut för de som gick i en integrerad skola och de som gick i specialskola. Jag har undersökt hur de upplevde skolmiljön och hur det var att ha en funktionsnedsättning i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet. Artikel två och tre bygger på intervjuer med sexton personer som har fått berätta om skolan, men också om livet efter skolan, med partners, vänner, arbetsliv och högre studier.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Enkätstudien visar att de barn som har en funktionsnedsättning upplever en lägre grad av välbefinnande än de som inte har någon funktionsnedsättning. Studien visar också att de som gick på en integrerad skola upplevde att de inte hade lika många vänner som barn utan funktionsnedsättning. När jag jämförde med barnen som gått på specialskolor, så kunde jag se att de barnen upplevde sig vara mycket mer socialt inkluderade. De hade fler vänner och kände sig inte utanför på samma sätt. De upplevde också att de hade bra stöttning från lärare i skolan.

– I enkäten tittade jag även på välbefinnande, somatiska besvär och mental hälsa. Jag kunde se att barn med funktionsnedsättningar mådde sämre på alla tre områden, i jämförelse med barn utan funktionsnedsättning. Allra sämst mådde de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning. Så man kan säga att ju fler funktionsnedsättningar, desto sämre mår man.

– Ytterligare något som jag kunde se är att pojkar generellt mår mycket bättre än flickor. Det finns inget i mitt material som säger varför det ser ut så. Men annan forskning visar att det för flickor verkar vara väldigt viktigt med det sociala, att ha goda kontakter och bra stöttning av lärare. Upplever man att man inte har det, så mår flickorna sämre över lag.

Vad överraskade dig?

– När jag skrev den här avhandlingen så trodde jag att vi hade kommit längre, exempelvis med teknologi som hörselslingor. Vissa säger att det i dag nästan går att likställa personer med hörselnedsättning med hörande. Men så upplevde jag det inte alls, vare sig i mina intervjuer eller i enkätstudierna. I intervjuerna framkommer det att alla önskar sig fler hörande vänner, vissa har inga hörande vänner alls, och att det största hindret är svårigheten att kommunicera.

Vem har nytta av dina resultat?

– Professionella i skolan har stort nytta av att veta att det ser ut så här och att de här personerna mår så dåligt som de gör. Men även professionella inom socialtjänsten, eftersom min studie visar att både döva personer och personer med hörselnedsättning har väldigt svårt att bli förstådda. Sedan har naturligtvis gemene man nytta av att få veta att det ser ut så här, och att man behöver lära sig olika tekniker för att de med hörselnedsättning också ska känna sig inkluderade i samtal.

Åsa Lasson

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev