Unga som skadar sig själva saknar trygga vuxenrelationer

Självskadande handlingar bottnar oftast i en orolig social situation, snarare än psykiska eller psykiatriska problem. Det visar Inger Ekman som utforskat ungdomars egna berättelser om självskadande handlingar.

Inger Ekman
Inger Ekman

Född 1959
Bor i Umeå

Disputerade 2018-04-20
vid Umeå universitet

 


AVHANDLING
Självskadande handlingar: ungdomars berättelser: kontextualisering av ett medikaliserat socialt fenomen

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad socionom och har tidigare arbetat som kurator. Här insåg jag hur vanligt det är med självskadande handlingar och jag ville förstå de bakomliggande faktorerna

Vad handlar avhandlingen om?

– Den första delen är av en forskningsöversikt i ämnet. Jag har gått igenom både nationell och internationell forskning om självskadande handlingar sedan 100 år tillbaka.

– Avhandlingens andra del bygger på unga människors självpublicerade berättelser på engelskspråkiga webbsidor om självskadande handlingar. De flesta ungdomar är mellan 12-18 år men det finns både yngre och äldre i materialet om cirka 3000 berättelser där jag särskilt studerat 500 av dem.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Nästan all befintlig forskning finns inom psykiatrin eller psykologin, nästan inget utifrån socialt arbete. Tidigare forskning fokuserar också på individen och att självskadande handlingar har psykiatriska eller psykologiska förklaringar och därför kan och bör behandlas på individuell nivå.

– Givetvis bottnar självskadande handlingar i emotioner men mina resultat visar att det är i en otrygg social situation, eller i otrygga relationer, som dessa emotioner väcks. Därmed finns en stor diskrepans mellan tidigare forskning och ungdomarnas berättelser.

– De flesta berättelserna vittnar om ett oroligt socialt sammanhang med problem i familjen, separationer av olika slag och/eller svårigheter i skolan. Av de 500 berättelser som jag tittat särskilt på, berättar 85 procent av ungdomarna att problem inom familjen är huvudorsaken till att de inte mår bra. 70 procent beskriver olika typer av förluster som utlösande faktorer – någon förälder eller äldre syskon som flyttar, en släkting som varit en trygg punkt, som kanske dör eller flyttar. I 40 procent av berättelserna lyfts problem i skolan som främsta orsaken till att de mår dåligt och självskadar sig. Deras utanförskap bottnar i regel i en känsla att vara ”dum” men flera ungdomar berättar om att de utestängs för att de anses för smarta. Genomgående är saknaden av trygga vuxenrelationer och någonstans att vända sig med sin ångest och oro.

– Kunskapen om att självskadande handlingar kan vara en effektiv strategi för att hantera de negativa känslor sprids i ungdomskretsar. ”Alla säger att det funkar.” Berättelserna bekräftar också detta. ”Ångesten bara rann ut” ”Jag mådde bra för första gången på länge.” Att skära sig beskrivs som något de har kontroll över, det är lättillgängligt, billigt och effektivt. Att självskada sig är stigmatiserande och utomstående reagerar ofta med rädsla. Många unga som skadar sig själva skulle vilja berätta men är rädda för ”då tror de att man är ett psykfall”.

– Tidigare forskning visar att visar att de flesta slutar med självskadande handlingar när de blir äldre, vilket kan kopplas till att livet stabiliseras, kanske börjar de på en ny skola och finner nya sammanhang. Detta pekar på att självskadande handlingar är mer kopplat till social kontext än individ. Sammanfattningsvis visar mina resultat att för att kunna hjälpa de här ungdomarna måste fokus flyttas från individ till det sociala sammanhanget.

Vad överraskade dig?

– Att många som skadar sig själva är så otroligt unga, 11-12 år, en del ännu yngre. Det här visste jag förvisso sedan tidigare men detta faktum träffade mig rakt i hjärtat under forskningsarbetet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla vuxna som möter barn och ungdomar i sin vardag. Med mer kunskap om att självskadande handlingar är nära relaterade till en orolig miljö – inte främst en instabil emotionalitet eller psykisk sjukdom – skulle fler av de som möter unga som skadar sig själva våga stanna kvar och lyssna och inte omedelbart tänka psykiatrisk eller psykologisk behandling. Jag tror att det skulle göra att fler unga vågar berätta både om självskadandet och sin livssituation och på så sätt öka möjligheten att få stöd. Primärt hoppas jag att de kommer till nytta för dessa unga. Skolan är en central arena där det finns vuxna som skulle kunna vara den här trygga stabila personen om många av de här ungdomarna saknar.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-04-26 10:35 av Susanne Sawander


Relaterat

Temadag om inkludering, 21 sep 2018

Hur kan skolan arbeta för att utveckla inkluderande lärmiljöer? Vilka strategier och processer fungerar för att skapa ett meningsfullt sammanhang för alla elever? Hur arbeta för en ökad måluppfyllelse och bemöta och undervisa elever i behov av särskilt stöd? Skolportens temadag vill ge dig både teoretiska och praktiska perspektiv för att främja förutsättningarna för lärande. Välkommen!

Elevhälsa, 19-20 sept i Stockholm

Ledord i arbetet med en fungerande elevhälsa är salutogent förhållningssätt med tvärprofessionella team. Men hur får man det att fungera i praktiken? Vilka är framgångsfaktorerna när man ska utveckla sitt elevhälsoarbete och arbeta hälsofrämjande

Spanskans tempus tar olika lång tid att lära

Svenskspråkiga elever har betydligt svårare att lära sig använda spanskans imperfekt jämfört med dess preteritum. Som lärare i de latinska språk finns därför skäl att fokusera på hur just imperfekt fungerar, menar forskare Fernando López Serrano.

Så påverkas utbildningsreformer av olika typer av hot

Planering och implementering av utbildningsreformer påverkas av upplevda hotbilder. Det konstaterar Helen Dwyer i sin avhandling om hur specialpedagogiska reformer initieras och införs från politisk nivå till skolnivå.

Spänning mellan ungas förväntningar på framtiden och lokala förutsättningar

Högre utbildning och ett liv i staden är det som ungdomar anses värderas högst i samhället. Sara Forsberg visar att det skapar en spänning mellan ungdomars förväntningar och olika socioekonomiska och lokala förutsättningar.

Språket ställer till det för eleverna i genetikundervisningen

Lärare använder centrala begrepp på olika sätt i genetikundervisningen, vilket gör innehållet otydligt för eleverna. Det visar Karin Thörne som forskat om genetikundervisningen på högstadiet.

Barns grupplekar skapar olika slags energier

Elevers lekar i olika typer av kamratgrupper skapar olika slags känsloenergier. De här energierna påverkar klassrumsklimatet, visar Maria Heintz som forskat om skolbarns sociala samspel.

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Det finns ingen tydlig koppling mellan lärares bedömningar av elevers texter och beslut om skrivundervisning. Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen, menar forskaren Per Blomqvist.

Elevers förhållningssätt till kunskap viktigt i en värld av ”fake news”

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Eva Maria Magnusson har undersökt och problematiserat Skolverkets styrning under de senaste 20 åren har. Ett överraskande resultat är att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Author discusses his new critique of higher education as too liberal

Like many books criticizing higher education, The University We Need (Encounter Books) portrays academe as too liberal, too easy and too expensive.

Tool helps parents, teachers cross language barriers

Some school districts are using Microsoft Translator to communicate directly with parents who do not speak English.

Can schools make coding lessons affordable?

Coding programs don’t have to break the bank. Here are some resources and tactics for funding computer science affordably and without skimping on quality.

Strategies to strengthen students’ executive function

How students can improve their learning and social emotional development with 3 core skills.

Will colleges adopt a universal transcript?

Some colleges are considering how to weigh students’ prior experiences in college, online courses, apprenticeships and other areas.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats