Unga som skadar sig själva saknar trygga vuxenrelationer

Självskadande handlingar bottnar oftast i en orolig social situation, snarare än psykiska eller psykiatriska problem. Det visar Inger Ekman som utforskat ungdomars egna berättelser om självskadande handlingar.

Inger Ekman
Inger Ekman

Född 1959
Bor i Umeå

Disputerade 2018-04-20
vid Umeå universitet

 


AVHANDLING
Självskadande handlingar: ungdomars berättelser: kontextualisering av ett medikaliserat socialt fenomen

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad socionom och har tidigare arbetat som kurator. Här insåg jag hur vanligt det är med självskadande handlingar och jag ville förstå de bakomliggande faktorerna

Vad handlar avhandlingen om?

– Den första delen är av en forskningsöversikt i ämnet. Jag har gått igenom både nationell och internationell forskning om självskadande handlingar sedan 100 år tillbaka.

– Avhandlingens andra del bygger på unga människors självpublicerade berättelser på engelskspråkiga webbsidor om självskadande handlingar. De flesta ungdomar är mellan 12-18 år men det finns både yngre och äldre i materialet om cirka 3000 berättelser där jag särskilt studerat 500 av dem.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Nästan all befintlig forskning finns inom psykiatrin eller psykologin, nästan inget utifrån socialt arbete. Tidigare forskning fokuserar också på individen och att självskadande handlingar har psykiatriska eller psykologiska förklaringar och därför kan och bör behandlas på individuell nivå.

– Givetvis bottnar självskadande handlingar i emotioner men mina resultat visar att det är i en otrygg social situation, eller i otrygga relationer, som dessa emotioner väcks. Därmed finns en stor diskrepans mellan tidigare forskning och ungdomarnas berättelser.

– De flesta berättelserna vittnar om ett oroligt socialt sammanhang med problem i familjen, separationer av olika slag och/eller svårigheter i skolan. Av de 500 berättelser som jag tittat särskilt på, berättar 85 procent av ungdomarna att problem inom familjen är huvudorsaken till att de inte mår bra. 70 procent beskriver olika typer av förluster som utlösande faktorer – någon förälder eller äldre syskon som flyttar, en släkting som varit en trygg punkt, som kanske dör eller flyttar. I 40 procent av berättelserna lyfts problem i skolan som främsta orsaken till att de mår dåligt och självskadar sig. Deras utanförskap bottnar i regel i en känsla att vara ”dum” men flera ungdomar berättar om att de utestängs för att de anses för smarta. Genomgående är saknaden av trygga vuxenrelationer och någonstans att vända sig med sin ångest och oro.

– Kunskapen om att självskadande handlingar kan vara en effektiv strategi för att hantera de negativa känslor sprids i ungdomskretsar. ”Alla säger att det funkar.” Berättelserna bekräftar också detta. ”Ångesten bara rann ut” ”Jag mådde bra för första gången på länge.” Att skära sig beskrivs som något de har kontroll över, det är lättillgängligt, billigt och effektivt. Att självskada sig är stigmatiserande och utomstående reagerar ofta med rädsla. Många unga som skadar sig själva skulle vilja berätta men är rädda för ”då tror de att man är ett psykfall”.

– Tidigare forskning visar att visar att de flesta slutar med självskadande handlingar när de blir äldre, vilket kan kopplas till att livet stabiliseras, kanske börjar de på en ny skola och finner nya sammanhang. Detta pekar på att självskadande handlingar är mer kopplat till social kontext än individ. Sammanfattningsvis visar mina resultat att för att kunna hjälpa de här ungdomarna måste fokus flyttas från individ till det sociala sammanhanget.

Vad överraskade dig?

– Att många som skadar sig själva är så otroligt unga, 11-12 år, en del ännu yngre. Det här visste jag förvisso sedan tidigare men detta faktum träffade mig rakt i hjärtat under forskningsarbetet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla vuxna som möter barn och ungdomar i sin vardag. Med mer kunskap om att självskadande handlingar är nära relaterade till en orolig miljö – inte främst en instabil emotionalitet eller psykisk sjukdom – skulle fler av de som möter unga som skadar sig själva våga stanna kvar och lyssna och inte omedelbart tänka psykiatrisk eller psykologisk behandling. Jag tror att det skulle göra att fler unga vågar berätta både om självskadandet och sin livssituation och på så sätt öka möjligheten att få stöd. Primärt hoppas jag att de kommer till nytta för dessa unga. Skolan är en central arena där det finns vuxna som skulle kunna vara den här trygga stabila personen om många av de här ungdomarna saknar.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-04-26 10:35 av Susanne Sawander


Relaterat

Temadag om inkludering, 21 sep 2018

Hur kan skolan arbeta för att utveckla inkluderande lärmiljöer? Vilka strategier och processer fungerar för att skapa ett meningsfullt sammanhang för alla elever? Hur arbeta för en ökad måluppfyllelse och bemöta och undervisa elever i behov av särskilt stöd? Skolportens temadag vill ge dig både teoretiska och praktiska perspektiv för att främja förutsättningarna för lärande. Välkommen!

Elevhälsa, 19-20 sept i Stockholm

Ledord i arbetet med en fungerande elevhälsa är salutogent förhållningssätt med tvärprofessionella team. Men hur får man det att fungera i praktiken? Vilka är framgångsfaktorerna när man ska utveckla sitt elevhälsoarbete och arbeta hälsofrämjande

Processdrama får elever att agera annorlunda

Att använda processdrama i undervisningen innebär ett kollektivt byggande av innehåll. Det är roligt samtidigt som eleverna lär sig, visar Eva Hallgren i sin avhandling.

Frustration över att inte kunna inkludera elever med beteendeproblem

Lärare känner sig ofta frustrerade över att inte kunna inkludera elever med beteendepropblem. Men problemen tillskrivs ändå eleverna, konstaterar Ulrika Gidlund i sin avhandling.

Sociala medier viktig kunskapskälla i hälsofrågor för unga

För ungdomar är sociala medier en viktig kunskapskälla i hälsofrågor. Källkritik är därför högst relevant även i hem- och konsumentkunskap, menar forskare Christopher Holmberg.

Lärare saknar kunskap om användning av digitala skrivtavlor

Många lärare saknar kunskap om hur digitala skrivtavlor kan användas i undervisningen. Det är förvånande att skolhuvudmän investerar stora summor i digital teknik utan att veta hur den ska användas, konstaterar forskaren Tor Ahlbäck.

Juridiska processer förväntas lösa skolans problem

Judit Novak har forskat om Skolinspektionen och kontrollen av skolväsendet. Resultaten visar att juridiska processer tar allt större plats i skolan och att fokus riktas alltmer på lagefterlevnad än pedagogiska frågor.

Fossiler hjälper elever förstå långa tidsperspektiv

Elisabeth Einarsson har utöver sin forskning om Kritaperioden för 80 miljoner år sedan, tagit fram ett skolmaterial för hjälpa elever att förstå långa tidsperspektiv  

Unga som skadar sig själva saknar trygga vuxenrelationer

Unga som skadar sig själva saknar ofta trygga vuxenrelationer. Inger Ekman har utforskat ungdomars egna berättelser om självskadande handlingar. I 40 procent av berättelserna lyfts problem i skolan som främsta orsaken till att de mår dåligt.

Elevers upplevelser av segregation och utanförskap hinder för lärande

Låg måluppfyllelse i matematik hos elever med utländsk bakgrund beror främst på upplevelse av utanförskap snarare än språkförbistring. Det visar Petra Svensson Källbergs avhandling.

Val av gymnasieskola speglar segregation

Flickor väljer gymnasieskola utifrån känsla av tillhörighet, snarare än program eller betyg. Skolvalet både speglar och förstärker segregation, menar Johanna Sixtensson som forskat om unga tjejers vardagsliv.

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Viktigt med helhetssyn för pedagogisk utveckling

Den egna undervisningsmiljön är en viktig faktor för lärares pedagogiska utveckling. Det menar Clarie Englund som forskat om lärare som arbetar på ett nätbaserat farmaciprogram.

Heterogen elevgrupp i modersmålsundervisningen

Bör styrdokumenten för modersmålsundervisning ses över? Den frågan ställer Amanda Walldoff, vars avhandling visar att det finns elever som inte kan skriva på arabiska, trots flera år med modersmålsundervisning.

Arbete mot extremism krockar med skolans demokratiuppdrag

Samhällets riktlinjer till lärare för att stoppa våldsbejakande extremism krockar inte bara med skolans demokratiuppdrag, de riskerar att också verka kontraproduktivt. Det varnar Christer Mattsson för i sin avhandling.

Yrkesutbildade migranter får lika lätt jobb

Utrikesfödda med en yrkesutbildning är lika matchade på arbetsmarknaden som svenskfödda. Inge Dahlstedt har utforskat utbildningens roll för migranter och deras barn på den svenska arbetsmarknaden.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Engagerade vuxna ökar små barns inlevelseförmåga

För att människor ska fungera socialt är det viktigt att kunna förstå andras perspektiv. Forskare är oeniga om när barn utvecklar den inlevelseförmågan. Många anser att det sker först i fyraårsåldern, men forskning vid Lunds universitet visar att barn kan visa denna förmåga tidigare – om de upplever situationerna tillsammans med engagerade vuxna.

Vad lär sig eleverna av din undervisning?

Mei Kuin Lais forskning visar att elever inte alltid lär sig vad läraren tänkt av undervisningen. Hon betonar vikten av att samla in och studera data från det egna klassrummet för att undersöka vad eleverna de facto lär sig.

Why teens should understand their own brains (and why their teachers should, too!)

Human brains are still developing throughout our teenage and early adult years. Knowing more about the way they work can teach us about how schools can work, too.

Förskolebarn löser problem med matematiska handlingar i legoleken

Problemlösning är en viktig matematisk aktivitet som barnen utför i legoleken och en förutsättning för matematisk utveckling. För att barn ska ges bästa möjliga förutsättningar att utveckla denna matematiska aktivitet behövs det matematisk kompetent förskolepersonal som är närvarande och deltagande i barns lekaktiviteter som kan stötta och utveckla barns problemlösande, menar Anders Albinsson, LiU.

6 tips for picking the right projection tech

Choosing interactive projection technology is an important decision that can affect students’ learning environment and their collaborative activities, writes Chad Lewis, director of technology at Tampa Preparatory School. Lewis explains how his school used a six-question criterion to evaluate projection technology, considering both compatibility and student needs.