Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga som efterlyser mer stöd och kunskap om kring sömn. Det visar Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn.

Malin Jakobsson
Malin Jakobsson

Född 1971
Bor i Borås

Disputerade 2022-05-20
vid Högskolan i Borås


AVHANDLING
”Jag vill sova, men kan inte”: Ungdomars perspektiv på faktorer som försvårar och främjar deras sömn

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är barnsjuksköterska i grunden och har arbetat i 13 år som skolsjuksköterska. I den rollen blev jag än mer varse om sambandet mellan hälsa och utbildning – sömn är en grundläggande faktor för att klara av skolan. Men det glöms ibland bort, ofta fokuserar skolan och elevhälsan på pedagogiska frågor när elever har problem i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om ungas sömn, och vad unga själva upplever försvårar respektive främjar god sömn. Avhandlingen bygger på enkäter, intervjuer samt diskussioner i fokusgrupper med elever i årskurs 9. De har fått svara och diskutera frågor om anledning till sömnsvårigheter, vad det innebär att ha sömnsvårigheter men också vad för slags stöd och hjälp de skulle vilja ha för att få en bättre sömn.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Över hälften, 55 procent av de 940 elever som ingick i studien, sover mindre än rekommenderade 8-10 timmar. 19 procent av eleverna har sömnsvårigheter. Faktorer som de själva uppger försvårar sömnen är framför allt oro, existentiella tankar, brist på rutiner, svårt att varva ned, skolstress, teknikanvändning men också att hantera den tystnad som plötsligt uppstår när de gått och lagt sig.

– Det som eleverna upplever främjar deras sömn är att ha föräldrar som engagerar och intresserar sig för deras välmående och sömn. Att få stöd och kunskap om sömn från någon som de har en nära relation med skapar trygghet, vilket också är viktigt för sömnen, menar ungdomarna. De efterlyser också stöd i att hitta rutiner, struktur och balans mellan fritid och skolan. Eleverna pekar framför allt på vikten att få personliga råd, inte generella, om hur de kan förbättra sin sömn. Vi vuxna är ofta snabba på att ge just generella sömnråd, som exempelvis fysisk rörelse eller att avhålla sig från sociala medier vid sängdags. Men oron kanske handlar om helt andra saker. Resultaten vittnar tydligt om att unga vill bli lyssnade på.

– Intressant är också elevernas önskan om att bli mer delaktiga och involverade i skolans undervisning som handlar om sömn. Resultaten visar att undervisningen ofta består av en föreläsning. Här ville eleverna ha mer av grupparbete, diskussioner om sömn och sömnstrategier, några elever föreslog projekt som att låta hela klassen testa att under två veckor inte använda sociala medier efter kl 22 och sedan utvärdera sin sömn.

Vad överraskade dig?

– Framför allt hur kloka och smarta eleverna var, de har stor insikt om de här frågorna och de kom också med väldigt många bra förslag. Att föräldrar är viktiga för unga är självklart men jag trodde inte att eleverna skulle uttrycka det så öppet. Något jag slogs av var också ungas svårighet att hantera tystnad.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolan överlag, såväl lärare som rektorer men framför allt elevhälsan. Självklart också föräldrar. I förlängningen hoppas jag att min forskning kan leda vidare till en bättre sömn för ungdomar.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-07-04 14:33 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-07-08 13:03 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolans arbete mot mobbning speglar elevers psykiska ohälsa

Skolkuratorer bör fokusera på att stärka elevers tilltro till sin egen förmåga samt på frågor kring skolprestationer och elevers stress kring skolarbetet. Det säger Victoria Lönnfjord som forskat om kopplingen mellan olika sociala påfrestningar och högstadieelevers psykiska ohälsa.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Elevhälsa

Välkommen till Skolportens årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela teamet. Delta i Göteborg 1–2 december eller på distans via webbkonferensen 8 december–5 januari.

Psykologi

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i psykologi på gymnasiet eller vuxenutbildningen. Ta del av föreläsningar om aktuell forskning inom psykologi. Delta på plats i Stockholm 7 okt eller via webbkonferensen 17-31 okt.

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande 

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Så kan förskollärare prata med barn om hållbar utveckling

Världen står inför komplexa klimatutmaningar som kan vara knepigt att prata om med barn. Forskare har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskolans pedagoger att diskutera hållbarhet med de allra yngsta.  

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer