Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga som efterlyser mer stöd och kunskap om kring sömn. Det visar Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn.

Malin Jakobsson
Malin Jakobsson

Född 1971
Bor i Borås

Disputerade 2022-05-20
vid Högskolan i Borås


AVHANDLING
”Jag vill sova, men kan inte”: Ungdomars perspektiv på faktorer som försvårar och främjar deras sömn

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är barnsjuksköterska i grunden och har arbetat i 13 år som skolsjuksköterska. I den rollen blev jag än mer varse om sambandet mellan hälsa och utbildning – sömn är en grundläggande faktor för att klara av skolan. Men det glöms ibland bort, ofta fokuserar skolan och elevhälsan på pedagogiska frågor när elever har problem i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om ungas sömn, och vad unga själva upplever försvårar respektive främjar god sömn. Avhandlingen bygger på enkäter, intervjuer samt diskussioner i fokusgrupper med elever i årskurs 9. De har fått svara och diskutera frågor om anledning till sömnsvårigheter, vad det innebär att ha sömnsvårigheter men också vad för slags stöd och hjälp de skulle vilja ha för att få en bättre sömn.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Över hälften, 55 procent av de 940 elever som ingick i studien, sover mindre än rekommenderade 8-10 timmar. 19 procent av eleverna har sömnsvårigheter. Faktorer som de själva uppger försvårar sömnen är framför allt oro, existentiella tankar, brist på rutiner, svårt att varva ned, skolstress, teknikanvändning men också att hantera den tystnad som plötsligt uppstår när de gått och lagt sig.

– Det som eleverna upplever främjar deras sömn är att ha föräldrar som engagerar och intresserar sig för deras välmående och sömn. Att få stöd och kunskap om sömn från någon som de har en nära relation med skapar trygghet, vilket också är viktigt för sömnen, menar ungdomarna. De efterlyser också stöd i att hitta rutiner, struktur och balans mellan fritid och skolan. Eleverna pekar framför allt på vikten att få personliga råd, inte generella, om hur de kan förbättra sin sömn. Vi vuxna är ofta snabba på att ge just generella sömnråd, som exempelvis fysisk rörelse eller att avhålla sig från sociala medier vid sängdags. Men oron kanske handlar om helt andra saker. Resultaten vittnar tydligt om att unga vill bli lyssnade på.

– Intressant är också elevernas önskan om att bli mer delaktiga och involverade i skolans undervisning som handlar om sömn. Resultaten visar att undervisningen ofta består av en föreläsning. Här ville eleverna ha mer av grupparbete, diskussioner om sömn och sömnstrategier, några elever föreslog projekt som att låta hela klassen testa att under två veckor inte använda sociala medier efter kl 22 och sedan utvärdera sin sömn.

Vad överraskade dig?

– Framför allt hur kloka och smarta eleverna var, de har stor insikt om de här frågorna och de kom också med väldigt många bra förslag. Att föräldrar är viktiga för unga är självklart men jag trodde inte att eleverna skulle uttrycka det så öppet. Något jag slogs av var också ungas svårighet att hantera tystnad.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolan överlag, såväl lärare som rektorer men framför allt elevhälsan. Självklart också föräldrar. I förlängningen hoppas jag att min forskning kan leda vidare till en bättre sömn för ungdomar.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-07-04 14:33 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-07-08 13:03 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolans arbete mot mobbning speglar elevers psykiska ohälsa

Skolkuratorer bör fokusera på att stärka elevers tilltro till sin egen förmåga samt på frågor kring skolprestationer och elevers stress kring skolarbetet. Det säger Victoria Lönnfjord som forskat om kopplingen mellan olika sociala påfrestningar och högstadieelevers psykiska ohälsa.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Elevhälsa

Välkommen till Skolportens årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela teamet. Delta i Göteborg 1–2 december eller på distans via webbkonferensen 8 december–5 januari.

Psykologi

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i psykologi på gymnasiet eller vuxenutbildningen. Ta del av föreläsningar om aktuell forskning inom psykologi. Delta på plats i Stockholm 7 okt eller via webbkonferensen 17-31 okt.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Ökat fokus på praktik får konsekvenser för lärarutbildningen

Vilka konsekvenser får det när lärarutbildningen blir allt mer praktikbaserad? Det har Sandra Jederud undersökt i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Utbildningspolicy tolkas olika på nationell och lokal nivå

Skolan ska främja elevernas kunskapsutveckling, men Ulrika Bergstrands avhandling visar att kommuner i gles- och landsbygd ofta har svårt att genomföra det som förväntas från nationellt håll.

Psykiatriska diagnoser slår hårt mot elevers betyg

Elever med en psykiatrisk diagnos har betydligt sämre skolresultat än de som inte har någon diagnos. Den diagnos som slår absolut hårdast är adhd, och det gäller både flickor och pojkar, visar Cristian Bortes i sin avhandling.

Ungdomar vet inte när och var de ska söka hjälp

Unga människor vet inte var de kan söka hjälp om de mår psykiskt dåligt. Det visar en avhandling av Katrin Häggström Westberg, som tycker att det borde skapas en samlad vård för unga.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Gaming och psykisk hälsa hos unga i Sverige undersöks

Gaming är idag en vanlig fritidsaktivitet hos många ungdomar och är sedan sommaren år 2018 klassad som så pass problematisk att den finns som en diagnos, gaming disorder. Forskare på Högskolan Väst hoppas att resultaten från en ny studie ska bidra till att förebygga psykisk ohälsa som är relaterad till gaming.

”Begåvade människor gör dumma saker”

Folk lägger en stor del av sin arbetstid på kvalitetssäkring, varumärkesarbete och på att utarbeta strategier. Lundaforskaren Mats Alvesson bedriver ett korståg mot dagens klyschor och tomma reformer i administration och ledarskap. ”Samtidigt som vi lever i ett kunskapssamhälle verkar vi också i ett fördumningssamhälle.”