Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga som efterlyser mer stöd och kunskap om kring sömn. Det visar Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn.

Malin Jakobsson
Malin Jakobsson

Född 1971
Bor i Borås

Disputerade 2022-05-20
vid Högskolan i Borås


AVHANDLING
”Jag vill sova, men kan inte”: Ungdomars perspektiv på faktorer som försvårar och främjar deras sömn

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är barnsjuksköterska i grunden och har arbetat i 13 år som skolsjuksköterska. I den rollen blev jag än mer varse om sambandet mellan hälsa och utbildning – sömn är en grundläggande faktor för att klara av skolan. Men det glöms ibland bort, ofta fokuserar skolan och elevhälsan på pedagogiska frågor när elever har problem i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om ungas sömn, och vad unga själva upplever försvårar respektive främjar god sömn. Avhandlingen bygger på enkäter, intervjuer samt diskussioner i fokusgrupper med elever i årskurs 9. De har fått svara och diskutera frågor om anledning till sömnsvårigheter, vad det innebär att ha sömnsvårigheter men också vad för slags stöd och hjälp de skulle vilja ha för att få en bättre sömn.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Över hälften, 55 procent av de 940 elever som ingick i studien, sover mindre än rekommenderade 8-10 timmar. 19 procent av eleverna har sömnsvårigheter. Faktorer som de själva uppger försvårar sömnen är framför allt oro, existentiella tankar, brist på rutiner, svårt att varva ned, skolstress, teknikanvändning men också att hantera den tystnad som plötsligt uppstår när de gått och lagt sig.

– Det som eleverna upplever främjar deras sömn är att ha föräldrar som engagerar och intresserar sig för deras välmående och sömn. Att få stöd och kunskap om sömn från någon som de har en nära relation med skapar trygghet, vilket också är viktigt för sömnen, menar ungdomarna. De efterlyser också stöd i att hitta rutiner, struktur och balans mellan fritid och skolan. Eleverna pekar framför allt på vikten att få personliga råd, inte generella, om hur de kan förbättra sin sömn. Vi vuxna är ofta snabba på att ge just generella sömnråd, som exempelvis fysisk rörelse eller att avhålla sig från sociala medier vid sängdags. Men oron kanske handlar om helt andra saker. Resultaten vittnar tydligt om att unga vill bli lyssnade på.

– Intressant är också elevernas önskan om att bli mer delaktiga och involverade i skolans undervisning som handlar om sömn. Resultaten visar att undervisningen ofta består av en föreläsning. Här ville eleverna ha mer av grupparbete, diskussioner om sömn och sömnstrategier, några elever föreslog projekt som att låta hela klassen testa att under två veckor inte använda sociala medier efter kl 22 och sedan utvärdera sin sömn.

Vad överraskade dig?

– Framför allt hur kloka och smarta eleverna var, de har stor insikt om de här frågorna och de kom också med väldigt många bra förslag. Att föräldrar är viktiga för unga är självklart men jag trodde inte att eleverna skulle uttrycka det så öppet. Något jag slogs av var också ungas svårighet att hantera tystnad.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolan överlag, såväl lärare som rektorer men framför allt elevhälsan. Självklart också föräldrar. I förlängningen hoppas jag att min forskning kan leda vidare till en bättre sömn för ungdomar.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-07-04 14:33 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-07-08 13:03 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolans arbete mot mobbning speglar elevers psykiska ohälsa

Skolkuratorer bör fokusera på att stärka elevers tilltro till sin egen förmåga samt på frågor kring skolprestationer och elevers stress kring skolarbetet. Det säger Victoria Lönnfjord som forskat om kopplingen mellan olika sociala påfrestningar och högstadieelevers psykiska ohälsa.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Elevhälsa

Välkommen till Skolportens årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela teamet. Delta i Göteborg 1–2 december eller på distans via webbkonferensen 8 december–5 januari. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 795 kr ex. moms t.o.m. 4 november.

Psykologi

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i psykologi på gymnasiet eller vuxenutbildningen. Ta del av föreläsningar om aktuell forskning inom psykologi. Delta på plats i Stockholm 7 okt eller via webbkonferensen 17-31 okt. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 2 695 kr ex. moms t.o.m. 7 sept!

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Ungdomar vet inte när och var de ska söka hjälp

Unga människor vet inte var de kan söka hjälp om de mår psykiskt dåligt. Det visar en avhandling av Katrin Häggström Westberg, som tycker att det borde skapas en samlad vård för unga.

Förskolebarns frågor om vatten och miljö aktuella och relevanta

Vad kan utbildning i miljöfrågor handla om i förskolan, och hur kan den genomföras? Om det har Teresa Elkin Postila forskat om.

Få bevisrelaterade uppgifter i matematikböcker på gymnasieskolan

Matematisk bevisföring upplevs ofta som svårt. Men läromedel i matematik erbjuder få tillfällen för gymnasieelever att lära sig det, visar Andreas Bergwalls avhandling.

Barn utforskar rörelse i krigslekar

Skola, förskola och föräldrar måste vara försiktiga med ett alltför ensidigt fördömande av krigslekar som kan vara viktiga för många barn, framför allt pojkar. Det visar Ebba Theorells forskning.

Anpassning stark drivkraft hos extroverta och introverta barn

Små barns vilja att dela med sig kan kopplas till deras grad av anpassning. Den slutsatsen drar Kahl Hellmer som forskat om sambandet mellan personlighetsdrag och konformitet, viljan att anpassa sig, hos förskolebarn.

Vag läroplan skapar osäkerhet kring programmering

Det har gått några år sedan programmering infördes i läroplanen, men fortfarande saknar lärare riktlinjer kring vad eleverna ska lära sig. Det visar Peter Vinnerviks avhandling om lärarnas uppdrag med programmering i undervisningen.

Så uttrycker unga identitet på sociala medier

När unga vill uttrycka sin identitet på sociala medier använder de sig av olika strategier, strategier som skiljer sig åt beroende på plattform. Det visar Amira Sofie Sandins avhandling, där hon också involverat ungdomar som medforskare.

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Betygsintagning påverkade elevernas grundskolebetyg

När reformen med betygsintagning infördes till kommunala gymnasieskolor i Stockholm fick det en positiv påverkan på elevers genomsnittliga betyg i årskurs 9, enligt Lucas Tilleys avhandling.

Lärare kombinerar sociala och kognitiva aspekter vid bedömning

Lärare använder både sociala och kognitiva aspekter i sin bedömning av elevers läsutveckling. Det visar Ulrika B Anderssons avhandling om hur framåtsyftande bedömning används av lärare i tidig läsundervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny metod utvecklar förståelse i matematik

Barn som redan i förskoleåldern utvecklar en djupare förståelse av tal blir bättre på matematik än de barn som lär sig genom att räkna fram- och baklänges ett steg i taget. Det visar forskning vid Göteborgs universitet som också prövat ut olika metoder för undervisning i matematik.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

Psychological theory may help boost student engagement

A psychological theory developed in the 1970s and 1980s may hold the answer to engaging students in classroom lessons. Erika Patall, associate professor of education and psychology, says research supports the theory as a teaching strategy focused on autonomy, competence and relatedness.

Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Sociala medier kan vara förklaringen till lästrenden bland unga

En undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet visar att lästrenden har vänt. Unga vuxna läser mer än tidigare. En förklaring kan vara att böckerna diskuteras på sociala medier.