Dela:

Ungdomar bättre läsare än tidigare forskning visat

Artonåringar som ingick i en ny studie visade sig vara kompetenta läsare med en positiv inställning till litteratur, även om de inte läser så ofta. Olle Nordbergs avhandling vänder upp och ner på den vedertagna bilden att ungdomar är dåliga på att läsa skönlitteratur.

Olle Nordberg
Olle Nordberg

Född 1972
Bor i Uppsala

Disputerade 2017-06-02
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Avkoppling och analys: Empiriska perspektiv på läsarattityder och litterär kompetens hos svenska 18-åringar

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare och gymnasielektor i svenska i grunden och har jobbat med unga och litteratur sedan början av 2000-talet. Det framstår ofta i den allmänna debatten att ungdomar inte kan läsa skönlitteratur. Jag kände inte igen mig i den bilden eftersom jag har sett en stor potential när det gäller ungdomars läsning. När de påbörjades ett stort projekt om läsundersökningar på Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet fick jag möjlighet att vara med.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om artonåringars läsning av skönlitteratur i den digitala tiden. Jag har undersökt deras inställning till läsning och deras kompetens. Avhandlingen består av tre olika undersökningar som belyser de här frågorna ur olika vinklar. I den första studien har jag tittat på nationella prov i svenska från 2002, då temat var läsning. Där fick eleverna berätta om sin egen läsning och om starka läsupplevelser. Sedan gjorde jag om samma uppgift med en klass 2012 – på andra sidan det digitala genomslaget. Jag har även gjort fokusgruppsintervjuer för att dyka ner djupare i några frågor från de två första studierna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett tydligt resultat från den första studien är att ungdomar tycks ha andra motiv för att läsa år 2012 jämfört med år 2002. I undersökningen från år 2012 framkommer det att de framför allt läser för att slappna av och koppla bort. Ungdomarna från år 2002 anger också avkoppling som ett motiv, men även att utvecklas som människa, vidga perspektiven och lära sig av andras situationer. Gemensamt för båda grupperna är att de är positiva till läsning.

– I en andra undersökning med samma ungdomar från år 2012 fick de läsa en novell och svara på frågor kring medievanor och läsning av skönlitteratur. Resultatet visar att de är positiva till att läsa böcker men att de inte läser så ofta. Det kan alltså vara fel att dra slutsatsen att ungdomar inte gillar att läsa bara för att de inte läser så ofta. Något annat som framkom är att de inte räknar läsningen i skolan – de kan ange att de inte har läst på hela dagen trots att de har läst olika texter i skolan.

– När det gäller läsningen av novellen gör ungdomarna bra och tänkvärda tolkningar – de visar sig ha en litterär kompetens när de väl får möta en text. Den bild som ofta målas upp inom forskningen är att ungdomsläsare är subjektiva och grunda och att de helst sysslar med nöjesmässig läsning. Men i min undersökning framstår de tvärtemot som kompetenta läsare. De verkar också dela upp skolläsning och fritidsläsning, vilket inte alltid framgått i andra undersökningar. Det är också tydligt att ungdomarna delar upp den digitala och den litterära läsningen. När det gäller läsning av fiktionslitteratur föredrar de med stor samstämmighet en fysisk bok, inte en skärm.

– I den första undersökningen fick ungdomarna ge exempel på starka läsupplevelser. Där kunde jag se en stor skillnad med undersökningen från år 2012 – där eleverna var präglade av fantasy, i synnerhet Harry Potter. År 2002 finns det inga fantasy-exempel alls. Något annat som framkommer är att eleverna beskriver läsupplevelsen som speciell, även om de inte läser så ofta. De är helt på det klara med att läsning ger något annat i deras inre medvetande än att konsumera fiktion på annat sätt. De uppger att det händer något i dem när de läser, de måste skapa sig egna bilder, något som de får serverat när de exempelvis ser på film. Att de lyfter fram läsning som något speciellt kan man ta fasta på som argument för läsning i litteraturundervisningen. Ett annat viktigt resultat är vikten av att ungdomarna ser sig själva som läsande personer. Om ungdomar får en bild av att deras läsning och deras tolkningar av text räknas så kan det leda till ett mer utvecklande inlärningsklimat i skolan.

– Sammanfattningsvis kan man säga att min avhandling ger en mer positiv bild av ungdomars läsning än exempelvis Pisa och annan litteraturdidaktisk läsforskning. I Pisa är det mycket faktatexter och man drar ofta slutsatsen att ett dåligt resultat i Pisa handlar om att ungdomar är dåliga på att läsa skönlitterära texter – men det är inte skönlitterär läskompetens som Pisa mäter.

Vad överraskade dig?

– Att mina resultat inte stämmer överens med den vedertagna bilden av ungdomars läsning – som att de endast är nöjesläsare, att de inte förstår fiktion och att de har svårt att se skillnaden mellan författarens eget liv och texten. De är bättre på att läsa än vad folk tror.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas i första hand kunna nå ut till verksamma lärare i gymnasieskolan. Avhandlingen har ett avslutande didaktiskt kapitel som sätter de empiriska resultaten i ett litteraturdidaktiskt sammanhang och diskuterar utmaningar och möjligheter för svensklärare.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-06-12 11:43 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-08-17 12:35 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Tydliga förväntningar på gymnasieelevers läsning

Eva Nilson har kategoriserat vilka läsarter som tydliggörs i gymnasieskolans centrala och nationella prov. Den läsning som efterfrågas mest är textanalys med fokus på formfrågor samt läsning för att diskutera samhällsfrågor.

Inlärningssvårigheter i matematik och läsning hänger ihop

Sambandet mellan inlärningssvårigheter i matematik och inlärningssvårigheter i läsning är starkare än jag trodde, säger Johan Korhonen. Hans forskning visar också att dessa svårigheter ökar risken för skolavbrott.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Privilegierade villkor bakom höga betyg

Bakom elever med höga betyg i högstadiet står stöttande, resursstarka föräldrar med akademisk utbildning, visar Göran Nygrens forskning.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Stora skillnader mellan läromedel i matematik

Skillnaderna i matematikläromedlens innehåll bäddar inte för en likvärdig utbildning. Det menar Lars Madej som forskat om algebra.

Ny kunskap om åskådarbeteenden vid mobbning

Björn Sjögren har forskat om de elever som står vid sidan av i mobbningssituationer, och vilka sociala roller de intar. Den kunskapen kan vara till nytta i det förebyggande arbetet mot mobbning, menar han.

Lärare kombinerar sociala och kognitiva aspekter vid bedömning

Lärare använder både sociala och kognitiva aspekter i sin bedömning av elevers läsutveckling. Det visar Ulrika B Anderssons avhandling om hur framåtsyftande bedömning används av lärare i tidig läsundervisning.

Fysisk beröring okomplicerat i idrott och hälsa

De flesta elever tycker att fysisk beröring från läraren är okomplicerat och helt naturligt i ämnet idrott och hälsa. Men det finns kulturella skillnader, visar Annica Caldeborg som med sitt elevperspektiv fyller en kunskapslucka i forskningen.

Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stöd

Skolmarknaden lyckas inte erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det visar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

Kartläggning av matematiska färdigheter viktigt för att kunna ge rätt stöd

Heidi Hellstrand belyser i sin avhandling vikten av tidig kartläggning av elevers grundläggande matematiska färdigheter. Detta för att identifiera de som riskerar att utveckla matematiksvårigheter och för att kunna sätta in rätt stöd.

Kvinnliga lärare tidiga med att kombinera familjeliv och yrkesliv

Redan vid sekelskiftet 1900 fanns det kvinnliga småskole- och folkskollärare som vikarierade efter att de bildat familj. Emil Marklund slår med sin forskning hål på bilden av bilden av kvinnliga lärare som ensam, barnlös och gammal.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
When ‘Careless Mistakes’ Aren’t: Dyscalculia, Math Anxiety, and Learning Strategies That Help

Math is hard. Dyscalculia, a math learning disability, can make learning and calculating numbers downright painful. Persistent difficulties with math can also lead to intense overwhelm and feelings of academic dread, also known as math anxiety.

Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Forskningsutblick: Upplevd stress hos barn och unga med adhd

Att vuxna med adhd ofta upplever höga stressnivåer har tidigare påvisats i forskning. Men hur upplever barn och ungdomar med adhd stress? I ett antal artiklar skrivna av forskare från Uppsala universitet har barnens perspektiv lyfts, och det framkommer att barn och ungdomar med adhd upplever stress i högre grad än jämnåriga barn utan adhd.