Dela:

Ungdomar bättre läsare än tidigare forskning visat

Artonåringar som ingick i en ny studie visade sig vara kompetenta läsare med en positiv inställning till litteratur, även om de inte läser så ofta. Olle Nordbergs avhandling vänder upp och ner på den vedertagna bilden att ungdomar är dåliga på att läsa skönlitteratur.

Olle Nordberg
Olle Nordberg

Född 1972
Bor i Uppsala

Disputerade 2017-06-02
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Avkoppling och analys: Empiriska perspektiv på läsarattityder och litterär kompetens hos svenska 18-åringar

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare och gymnasielektor i svenska i grunden och har jobbat med unga och litteratur sedan början av 2000-talet. Det framstår ofta i den allmänna debatten att ungdomar inte kan läsa skönlitteratur. Jag kände inte igen mig i den bilden eftersom jag har sett en stor potential när det gäller ungdomars läsning. När de påbörjades ett stort projekt om läsundersökningar på Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet fick jag möjlighet att vara med.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om artonåringars läsning av skönlitteratur i den digitala tiden. Jag har undersökt deras inställning till läsning och deras kompetens. Avhandlingen består av tre olika undersökningar som belyser de här frågorna ur olika vinklar. I den första studien har jag tittat på nationella prov i svenska från 2002, då temat var läsning. Där fick eleverna berätta om sin egen läsning och om starka läsupplevelser. Sedan gjorde jag om samma uppgift med en klass 2012 – på andra sidan det digitala genomslaget. Jag har även gjort fokusgruppsintervjuer för att dyka ner djupare i några frågor från de två första studierna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett tydligt resultat från den första studien är att ungdomar tycks ha andra motiv för att läsa år 2012 jämfört med år 2002. I undersökningen från år 2012 framkommer det att de framför allt läser för att slappna av och koppla bort. Ungdomarna från år 2002 anger också avkoppling som ett motiv, men även att utvecklas som människa, vidga perspektiven och lära sig av andras situationer. Gemensamt för båda grupperna är att de är positiva till läsning.

– I en andra undersökning med samma ungdomar från år 2012 fick de läsa en novell och svara på frågor kring medievanor och läsning av skönlitteratur. Resultatet visar att de är positiva till att läsa böcker men att de inte läser så ofta. Det kan alltså vara fel att dra slutsatsen att ungdomar inte gillar att läsa bara för att de inte läser så ofta. Något annat som framkom är att de inte räknar läsningen i skolan – de kan ange att de inte har läst på hela dagen trots att de har läst olika texter i skolan.

– När det gäller läsningen av novellen gör ungdomarna bra och tänkvärda tolkningar – de visar sig ha en litterär kompetens när de väl får möta en text. Den bild som ofta målas upp inom forskningen är att ungdomsläsare är subjektiva och grunda och att de helst sysslar med nöjesmässig läsning. Men i min undersökning framstår de tvärtemot som kompetenta läsare. De verkar också dela upp skolläsning och fritidsläsning, vilket inte alltid framgått i andra undersökningar. Det är också tydligt att ungdomarna delar upp den digitala och den litterära läsningen. När det gäller läsning av fiktionslitteratur föredrar de med stor samstämmighet en fysisk bok, inte en skärm.

– I den första undersökningen fick ungdomarna ge exempel på starka läsupplevelser. Där kunde jag se en stor skillnad med undersökningen från år 2012 – där eleverna var präglade av fantasy, i synnerhet Harry Potter. År 2002 finns det inga fantasy-exempel alls. Något annat som framkommer är att eleverna beskriver läsupplevelsen som speciell, även om de inte läser så ofta. De är helt på det klara med att läsning ger något annat i deras inre medvetande än att konsumera fiktion på annat sätt. De uppger att det händer något i dem när de läser, de måste skapa sig egna bilder, något som de får serverat när de exempelvis ser på film. Att de lyfter fram läsning som något speciellt kan man ta fasta på som argument för läsning i litteraturundervisningen. Ett annat viktigt resultat är vikten av att ungdomarna ser sig själva som läsande personer. Om ungdomar får en bild av att deras läsning och deras tolkningar av text räknas så kan det leda till ett mer utvecklande inlärningsklimat i skolan.

– Sammanfattningsvis kan man säga att min avhandling ger en mer positiv bild av ungdomars läsning än exempelvis Pisa och annan litteraturdidaktisk läsforskning. I Pisa är det mycket faktatexter och man drar ofta slutsatsen att ett dåligt resultat i Pisa handlar om att ungdomar är dåliga på att läsa skönlitterära texter – men det är inte skönlitterär läskompetens som Pisa mäter.

Vad överraskade dig?

– Att mina resultat inte stämmer överens med den vedertagna bilden av ungdomars läsning – som att de endast är nöjesläsare, att de inte förstår fiktion och att de har svårt att se skillnaden mellan författarens eget liv och texten. De är bättre på att läsa än vad folk tror.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas i första hand kunna nå ut till verksamma lärare i gymnasieskolan. Avhandlingen har ett avslutande didaktiskt kapitel som sätter de empiriska resultaten i ett litteraturdidaktiskt sammanhang och diskuterar utmaningar och möjligheter för svensklärare.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-06-12 11:43 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-08-17 12:35 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Tydliga förväntningar på gymnasieelevers läsning

Eva Nilson har kategoriserat vilka läsarter som tydliggörs i gymnasieskolans centrala och nationella prov. Den läsning som efterfrågas mest är textanalys med fokus på formfrågor samt läsning för att diskutera samhällsfrågor.

Inlärningssvårigheter i matematik och läsning hänger ihop

Sambandet mellan inlärningssvårigheter i matematik och inlärningssvårigheter i läsning är starkare än jag trodde, säger Johan Korhonen. Hans forskning visar också att dessa svårigheter ökar risken för skolavbrott.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser