Dela:

Ungdomar bättre läsare än tidigare forskning visat

Artonåringar som ingick i en ny studie visade sig vara kompetenta läsare med en positiv inställning till litteratur, även om de inte läser så ofta. Olle Nordbergs avhandling vänder upp och ner på den vedertagna bilden att ungdomar är dåliga på att läsa skönlitteratur.

Olle Nordberg
Olle Nordberg

Född 1972
Bor i Uppsala

Disputerade 2017-06-02
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Avkoppling och analys: Empiriska perspektiv på läsarattityder och litterär kompetens hos svenska 18-åringar

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare och gymnasielektor i svenska i grunden och har jobbat med unga och litteratur sedan början av 2000-talet. Det framstår ofta i den allmänna debatten att ungdomar inte kan läsa skönlitteratur. Jag kände inte igen mig i den bilden eftersom jag har sett en stor potential när det gäller ungdomars läsning. När de påbörjades ett stort projekt om läsundersökningar på Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet fick jag möjlighet att vara med.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om artonåringars läsning av skönlitteratur i den digitala tiden. Jag har undersökt deras inställning till läsning och deras kompetens. Avhandlingen består av tre olika undersökningar som belyser de här frågorna ur olika vinklar. I den första studien har jag tittat på nationella prov i svenska från 2002, då temat var läsning. Där fick eleverna berätta om sin egen läsning och om starka läsupplevelser. Sedan gjorde jag om samma uppgift med en klass 2012 – på andra sidan det digitala genomslaget. Jag har även gjort fokusgruppsintervjuer för att dyka ner djupare i några frågor från de två första studierna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett tydligt resultat från den första studien är att ungdomar tycks ha andra motiv för att läsa år 2012 jämfört med år 2002. I undersökningen från år 2012 framkommer det att de framför allt läser för att slappna av och koppla bort. Ungdomarna från år 2002 anger också avkoppling som ett motiv, men även att utvecklas som människa, vidga perspektiven och lära sig av andras situationer. Gemensamt för båda grupperna är att de är positiva till läsning.

– I en andra undersökning med samma ungdomar från år 2012 fick de läsa en novell och svara på frågor kring medievanor och läsning av skönlitteratur. Resultatet visar att de är positiva till att läsa böcker men att de inte läser så ofta. Det kan alltså vara fel att dra slutsatsen att ungdomar inte gillar att läsa bara för att de inte läser så ofta. Något annat som framkom är att de inte räknar läsningen i skolan – de kan ange att de inte har läst på hela dagen trots att de har läst olika texter i skolan.

– När det gäller läsningen av novellen gör ungdomarna bra och tänkvärda tolkningar – de visar sig ha en litterär kompetens när de väl får möta en text. Den bild som ofta målas upp inom forskningen är att ungdomsläsare är subjektiva och grunda och att de helst sysslar med nöjesmässig läsning. Men i min undersökning framstår de tvärtemot som kompetenta läsare. De verkar också dela upp skolläsning och fritidsläsning, vilket inte alltid framgått i andra undersökningar. Det är också tydligt att ungdomarna delar upp den digitala och den litterära läsningen. När det gäller läsning av fiktionslitteratur föredrar de med stor samstämmighet en fysisk bok, inte en skärm.

– I den första undersökningen fick ungdomarna ge exempel på starka läsupplevelser. Där kunde jag se en stor skillnad med undersökningen från år 2012 – där eleverna var präglade av fantasy, i synnerhet Harry Potter. År 2002 finns det inga fantasy-exempel alls. Något annat som framkommer är att eleverna beskriver läsupplevelsen som speciell, även om de inte läser så ofta. De är helt på det klara med att läsning ger något annat i deras inre medvetande än att konsumera fiktion på annat sätt. De uppger att det händer något i dem när de läser, de måste skapa sig egna bilder, något som de får serverat när de exempelvis ser på film. Att de lyfter fram läsning som något speciellt kan man ta fasta på som argument för läsning i litteraturundervisningen. Ett annat viktigt resultat är vikten av att ungdomarna ser sig själva som läsande personer. Om ungdomar får en bild av att deras läsning och deras tolkningar av text räknas så kan det leda till ett mer utvecklande inlärningsklimat i skolan.

– Sammanfattningsvis kan man säga att min avhandling ger en mer positiv bild av ungdomars läsning än exempelvis Pisa och annan litteraturdidaktisk läsforskning. I Pisa är det mycket faktatexter och man drar ofta slutsatsen att ett dåligt resultat i Pisa handlar om att ungdomar är dåliga på att läsa skönlitterära texter – men det är inte skönlitterär läskompetens som Pisa mäter.

Vad överraskade dig?

– Att mina resultat inte stämmer överens med den vedertagna bilden av ungdomars läsning – som att de endast är nöjesläsare, att de inte förstår fiktion och att de har svårt att se skillnaden mellan författarens eget liv och texten. De är bättre på att läsa än vad folk tror.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas i första hand kunna nå ut till verksamma lärare i gymnasieskolan. Avhandlingen har ett avslutande didaktiskt kapitel som sätter de empiriska resultaten i ett litteraturdidaktiskt sammanhang och diskuterar utmaningar och möjligheter för svensklärare.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-06-12 11:43 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-08-17 12:35 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Tydliga förväntningar på gymnasieelevers läsning

Eva Nilson har kategoriserat vilka läsarter som tydliggörs i gymnasieskolans centrala och nationella prov. Den läsning som efterfrågas mest är textanalys med fokus på formfrågor samt läsning för att diskutera samhällsfrågor.

Inlärningssvårigheter i matematik och läsning hänger ihop

Sambandet mellan inlärningssvårigheter i matematik och inlärningssvårigheter i läsning är starkare än jag trodde, säger Johan Korhonen. Hans forskning visar också att dessa svårigheter ökar risken för skolavbrott.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem i hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Kulturell mångfald som resurs i elevers lärande

Det tar tid för lärare att förstå hur de kan använda elevers flerspråkighet och kulturella mångfald som resurs i lärande. Den slutsatsen drar Manuela Lupsa i sin avhandling om hur lärare omsätter nya kunskaper i sin undervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny metod utvecklar förståelse i matematik

Barn som redan i förskoleåldern utvecklar en djupare förståelse av tal blir bättre på matematik än de barn som lär sig genom att räkna fram- och baklänges ett steg i taget. Det visar forskning vid Göteborgs universitet som också prövat ut olika metoder för undervisning i matematik.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

Psychological theory may help boost student engagement

A psychological theory developed in the 1970s and 1980s may hold the answer to engaging students in classroom lessons. Erika Patall, associate professor of education and psychology, says research supports the theory as a teaching strategy focused on autonomy, competence and relatedness.

Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Sociala medier kan vara förklaringen till lästrenden bland unga

En undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet visar att lästrenden har vänt. Unga vuxna läser mer än tidigare. En förklaring kan vara att böckerna diskuteras på sociala medier.