Ungdomar i fosterhem satsar på skolan

Med rätt stöd i fosterfamiljen och i skolan kan placerade ungdomar på kort tid förbättra sin skolsituation. Det framkommer i Lena Hedins avhandling. – De här ungdomarna har kapacitet, slår hon fast.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare på socionomprogrammet i Örebro. Tidigare arbetade jag som familjehemssekreterare. Jag ville ta reda på hur det kan vara att komma till en ny familj, tidigare känd eller okänd, och placeras i ett nytt kulturellt sammanhang.

Vad handlar avhandlingen om?

– Ungdomars upplevelser av att komma till en fosterfamilj. Jag ville studera hur det var att komma in i familjen utifrån ungdomarnas vardagliga liv och relationer, i familjen, i skolan med kamrater och i kontakten med den biologiska familjen. Fokus ligger på vad som kan skapa tillhörighet när ungdomarna kommer till ett nytt familjesammanhang. Skolan var en viktig del för dessa ungdomar som var 13-16 år när de placerades och hade varit placerade i 3-18 månader.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– När det gäller familjelivet är familjehemmets öppenhet mot ungdomarna och deras föräldrar av stor betydelse. Att ungdomarna får vara delaktiga, vara med och påverka och göra vardagliga saker, som att äta och se på tv, tillsammans med familjen kändes bra för dem. Att ha roligt tillsammans är också av betydelse – att bli delaktig i familjeskämten. Det kan tas för självklart, men är värt att poängtera.

Vad överraskade dig?

– Det var slående att så många hade förbättrat sin skolsituation. 10 av de 17 intervjuade ungdomarna hade tidigare haft allvarliga skolproblem. De hade till exempel skolkat eller gått om en årskurs. När de var placerade gick alla i skolan. Normalt visar fosterhemsplacerade barn som grupp sämre resultat i skolan jämfört med genomsnittet. Här studeras ungdomarnas egen utveckling. Den visar en klar förbättring jämfört med resultaten innan placeringen.

– Det var också slående att med skolan såg de en framtid för sig och var stolta över sina resultat. Jag gjorde en uppföljning efter ett år. De som var kvar med ordnad skolgång fungerade fortfarande bra i skolan. Detta visar att de här ungdomarna har kapacitet. Med rätt stöd finns möjlighet att klara av skolan. Inte bara lärandet var viktigt, också socialisationen, att gå till skolan för att få kamrater.

 Vem har nytta av dina resultat?

– Socialtjänsten i första hand, men också familjehemsföräldrar och skolpersonal. Skolans stöd är viktigt för dessa ungdomar. Några påtalade att en viss lärare, skolsköterska eller kurator var betydelsefull för dem. Jag vill göra en uppföljning av ungdomarna, som nu är 18-21 år. Hur det är att lämna vården är viktig kunskap. Om Skolverket vill stå för ekonomiskt bidrag till studien får de gärna höra av sig.

Sidan publicerades 2012-05-31 13:50 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-08-31 11:32 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Barns rättigheter i utbildningen

Ann Quennerstedt: "The political construction of“ children’s rights in education – A comparative analysis of Sweden and New Zealand

Bris kunskap – nyckelhålsbilder av barns verklighet

Den ideella organisationen Bris lyfter fram eländiga beskrivningar av barns vardag. Men eftersom samtalen till Bris i genomsnitt inte är mer än 12 minuter långa, har organisationen inte mer än "nyckelhålsbilder" av barns vardag, menar forskaren Inger Lindblad.

Film bästa sättet för undervisning i livräddning

Hjärt- och lungräddning lärs bäst ut med filmbaserad, klassgemensam undervisning. Det visar Anette Nord som undersökt olika utbildningsmetoder i livräddning för högstadieelever.

Skolan viktig plats för asylsökande barn och unga

Skolan är en central arena för asylsökande barn och ungdomar i deras strävan att skapa en varaktig tillvaro. Malin Svenssons forskning visar också att lärare anser sig behöva mer kunskap om asylprocessen och om asylsökande elevers levnadsvillkor.

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

Stor potential för formativ bedömning

Det finns stora möjligheter att utveckla den formativa bedömningen i undervisningen. Det fastslår Erika Boström som forskat om effekterna av kompetensutvecklingssatsning i formativ bedömning för matematiklärare.

Lärares upplevda förmåga att undervisa påverkar deras undervisning

Ulrika Ekstam har forskat om special- matematiklärare. Resultaten visar att lärare med hög nivå av upplevd självförmåga använder sig oftare av metoder som kräver väl utvecklade pedagogiska och ämnesspecifika kunskaper.

Appar stärker elever med läs- och skrivsvårigheter

På gruppnivå mår barn med läs- och skrivsvårigheter inte sämre än andra, vilket tidigare forskning visat. Det vittnar om att skolan blivit bättre på att hjälpa de här eleverna, vilket gör att de också mår bättre psykiskt, säger Emma Lindeblad.

Lärstrategier varierar bland psykologistudenter

Lärstrategierna bland psykologistudenter varierar mycket även i miljöer som ser ganska lika ut. Vissa studenter är mer stabila och använder ungefär samma strategi, medan andra är flexibla och byter strategier mellan olika kurser, visar Maria Öhrstedt.

Rektorer vill vara pedagogiska ledare

Rektorer har en god självinsikt och kan beskriva hur de är som ledare. Det visar Siv Saarukka som utforskat rektorers ledarskap ur ett personperspektiv.

Sång i undervisningen starkt kopplad till mod

Att sjunga är att våga och något som följaktligen kräver mod. Det är både elever och lärare överens om, visar Linn Hentschel i sin avhandling om sång i musikundervisningen.

Platsen påverkar verksamheten på fritidshem

Landsort, tätort eller förort. Platsen har stor betydelse för hur fritidshemmets verksamhet organiseras. Bostadssegregationen innebär också att barngrupperna vid fritidshemmen blir alltmer homogena, visar Catarina Andishamands avhandling.

Högskoleprovet under lupp


Jonathan Wedman har forskat om hur väl högskoleprovet mäter det som det är avsett att mäta. Resultaten visar att poängen på provets två olika delar ger en korrekt bild av provdeltagarnas styrkor och svagheter.

För lite fokus på yrkesspecifika texter i den gymnasiala lärlingsutbildningen

Gymnasieelever får inte öva tillräckligt på yrkesspecifika texter under sitt arbetsplatsförlagda lärande. Det menar Enni Paul, som forskat om skriftbruk i gymnasiets lärlingsutbildning.

Ökad segregation men bättre arbetsmiljö efter friskolereformen

Abiel Sebhatu har utforskat skolsektorn efter avregleringen 1992. Resultaten visar att friskolereformen har inneburit ökad segregation mellan vissa skolor till följd av konkurrensen, men även en potentiellt förbättrad arbetsmiljö i vissa fall.

Många diskussioner när poesi blir film

Att göra film av poesi ökar elevers utrymme att uttrycka och tolka den litterära texten. Det visar Heidi Höglund som vill belysa andra sätt att visa sin kunskap, utöver det verbala språket.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Likvärdig skola

Likvärdig skola

Senaste numret av Skolportens forskningsmagasin har tema likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Läs mer och bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Falun följer den skotska vägen

En modell från Skottland hjälper Falun till ett strukturerat samarbete kring barn i behov av stöd.

Rektors pedagogiska ledarskap – En studie om förutsättningar, realisering och förmåga

Syftet med licentiatuppsatsen är att försöka besvara frågan om vad rektors pedagogiska ledarskap innebär för rektor och hur detta kommer till uttryck i ”reflektioner, uppfattningar och föreställningar” om uppdraget samt i deras föreställningar om betingelser för ledarskapet. (pdf)

Ny forskning kan göra skillnad för förskolebarn som har svenska som andraspråk

På förskolan Stallet i Trollhättan har i stort sett alla barn svenska som andraspråk. Hur väl de lyckas lära sig det svenska språket får stor betydelse för deras framtida studier och integrering i samhället. Tillsammans med forskare från Högskolan Väst har ny kunskap utvecklats.

Skolforskningsinstitutet: Smala digitala resurser gör nytta i matte

Digitala lärresurser med tydligt fokus kan höja kunskaperna i matematik, visar en stor utvärdering. Men när det gäller stora kurspaket ses ingen skillnad mot annan undervisning.

Ny forskning visar att appar, modern pedagogik och teknologi gynnar barn med läs- och skrivsvårigheter

I sin avhandling har Emma Lindeblad undersökt kopplingen mellan så kallad assisterande teknik (applikationer i surfplattor) och självbild samt psykisk hälsa hos elever med läs- och skrivsvårigheter.