Hoppa till sidinnehåll
Förskola

Foster youth’s sense of belonging in kinship, network, and traditional foster families: an interactive perspective on foster youth’s everyday life

Publicerad:2012-05-28
Uppdaterad:2012-06-05

Lena Hedin har skrivit en avhandling om ungdomars upplevelser av att komma till en fosterfamilj. – Jag ville studera hur det var att komma in i familjen utifrån ungdomarnas vardagliga liv och relationer, i familjen, i skolan med kamrater och i kontakten med den biologiska familjen, säger hon.

Författare

Lena Hedin

Handledare

Professor Elinor Brunnberg, Mälardalens Högskola, Universitetslektor, FD, docent i socialt arbete Ingrid Höjer, Göteborgs universitet

Opponent

Professor emeritus Gunvor Andersson Socialhögskolan Lunds universitet

Disputerat vid

Örebro universitet

Disputationsdag

2012-01-13

Titel (eng)

Foster youth’s sense of belonging in kinship, network, and traditional foster families: an interactive perspective on foster youth’s everyday life

Institution

Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete

Abstrakt

Avhandlingen visar på en ömsesidig relationsskapande process i fosterhemsplacerade ungdomars vardagsliv där ungdomarna kan vara aktörer delaktiga i att skapa och utveckla sina familje- och kamratrelationer, men också i att bryta dem. Syftet med avhandlingen är att belysa ungdomars vardagliga liv i sina olika sammanhang efter placering i olika typer av fosterfamiljer samt att identifiera processer som påverkar känslan av tillhörighet. Tre studier är baserade på djupintervjuer med 17 fosterhemsplacerade ungdomar. I den fjärde studien ingår även en uppföljningsintervju med 15 av de 17 ungdomarna. Studiens perspektiv utgår från familjen som socialt konstruerad med interaktiva ritualer där både vuxna och ungdomar är sociala aktörer. Studie I visar fosterhemsplacerade ungdomars motivation och förmåga att förbättra sina skolresultat, trots tidigare svåra skolproblem. Studien visar att ungdomarnas tillfredställelse med skolan är relaterad till kvalitén på omvårdnaden i fosterhemmet och tillkamratrelationerna. Studie II belyser betydelsen av både struktur och värme i fosterhemsplacerade ungdomars liv. Rutiner normaliserar deras vardagsliv. Känslomässig värme skapas genom att göra saker tillsammans. Humor och ett vänligt skämtande framstår som betydelsefullt i den inkluderande praktiken. I studie III visar ungdomarna i släkting- och nätverksfamiljer de starkaste sociala banden till sina fosterfamiljer och ungdomarna i traditionella fosterfamiljer de svagaste. Att inkludera nätverksfamiljer i studien tydliggör vikten av ungdomars möjlighet att påverka valet av fosterfamilj. Studie IV stärker tidigare resultat om värdet av gemensamma aktiviteter i fosterfamiljen och humorns betydelse för att skapa sociala band och en känsla av tillhörighet hos ungdomarna. Studien visar att även i traditionella fosterhem har ungdomar över tid kunnat stärka sina sociala band till fosterfamiljen. Fler unga än tidigare, framförallt flickor, rapporterar vid uppföljningsintervjun att de behöver stödsamtal eller behandling. Det visar på de fosterhemsplacerade ungdomarnas sårbarhet samtidigt som de oftast klarar av att hantera sin situation. Sammantaget visar denna avhandling att känslan av tillhörighet stärks av att ungdomarna i familjen får delta i beslut som rör dem själva och att familjen är en ’öppen fosterfamilj’ i mottagandet av ungdomen och dess biologiska föräldrar, men även att humor kan fungera som en dörröppnare in till fosterfamiljen.

Foster youth’s sense of belonging in kinship, network, and traditional foster families: an interactive perspective on foster youth’s everyday life

This thesis shows that foster youth can be active participants and agents in shaping their own lives, both in terms of developing and breaking relationships. The aim of the thesis is to examine the everyday lives of young people after entering various types of foster families, and to identify processes in various contexts that influence their sense of belonging. Three of the studies are based on in-depth interviews with 17 foster youth, and a fourth study also includes follow-up interviews with 15 of them. The study’s perspective views the family as socially constructed by means of interactive rituals in which both adults and young people are social actors. Study I demonstrates foster children’s motivation and aptitude for academic improvement, even despite previous severe problems in school. The study indicates that their satisfaction with school is related to both the quality of care they receive and their relations with peers. Study II illuminates the importance of both structure and warmth in foster youth’s everyday life. Routines normalize their daily life. Emotional warmth is created through doing things together. In particular, joking and laughing stand out as important inclusion practices. In study III the young people in kinship and network foster families are found to display the strongest social bonds to their foster families, and the young people in traditional foster families the weakest. Including network foster families in the study sheds light on the importance of adolescents’ active involvement in choosing their foster families. Study IV strengthens findings in the previous three studies about the importance of mutual activities and laughing together for the creation of social bonds in the foster family. Over time, adolescents in traditional foster families also have strengthened their social bonds to the foster family. Therapeutic support is found to be more common in the follow-up interview than one year before, and this unmasks the vulnerability of foster youth, and girls in particular. However, foster youth exhibit personal agency by still coping fairly well with their situation. Overall, this thesis shows that the sense of belonging in the family is strengthened if youth negotiate and take part in decisions concerning them and if the family is an ‘open foster family’ in its reception of the youth and their biological parents, but also that humour can serve as a door-opener into the foster family.

 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt
Digital temaföreläsning

Arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Skolportens digitala föreläsning med Issis Melin, för dig som vill lära dig mer om arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan. Föreläsningen fokuserar på hur elevhälsoteamet kan identifiera hedersrelaterade beteenden, samt hjälpa utsatta elever att komma ur sin situation. Ta del av denna föreläsning mellan 22 april–5 juni!
Läs mer & boka
Åk F–Gy
22 apr – 5 jun
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev