Dela:

Ungdomar omförhandlar sin identitet i samtal

Linda Kahlin

Född 1975
i Stockholm

Disputerade
2008-04-19 vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Sociala kategoriseringar i samspel: Hur kön, etnicitet och generation konstitueras i ungdomars samtal

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Under grundutbildningen i språkvetenskap blev jag tidigt intresserad av att forska om samtalsspråk, det oplanerade mer spontana språket, i stället för det fina litterära språket. Jag kommer egentligen från ett beteendevetenskapligt håll och har läst sociologi och psykologi, så det är den sociolingvistiska delen av språkförmågan som intresserar mig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om samspel mellan olika sociala kategorier som kön, etnicitet och generation och den brytpunkt mellan hur de finns och blir till när vi pratar. Jag har studerat flerspråkiga gymnasieungdomar på olika program i samtliga tre årskurser på gymnasiet. Ungdomarna omförhandlar och gör motstånd mot stereotyper som de inte håller med om eller vill identifiera sig med. Det handlar inte bara om kön och ålder eller om hur det är att vara en ung invandrartjej i Södertälje. Det är mer komplext: det handlar om hur de här ungdomarna förhandlar om sin identitet genom att samtala.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Mina resultat visar att samspelet mellan de olika kategorierna är väldigt viktigt, det går inte att isolera kön eller någon annan social kategori man måste ta hänsyn till komplexiteten. Det finns inte en grupp med tjejer eller killar. Jag har även konkretiserat hur verbalt motstånd kan se ut genom olika argumentationsstrategier. Ett exempel är att man framhäver sin egen individualitet genom att säga att det inte är på grund av uppfostran som man jag vill bevara sin oskuld utan för att man som individ vill det. Ett annat exempel är att man använder beteckningar som: ju, eller, varenda en, ingen alls och på så sätt överdriver beskrivningar för att visa på en attityd.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Jag blev fascinerad av ungdomarnas förmåga att argumentera och av hur retoriskt komplex deras argumentationsförmåga är: de navigerar mellan olika föreställningar, positioner och självbilder som erbjuds.

Vem har nytta av dina resultat?

– Samtalsforskare som är intresserade av identitet, genusvetare samt lärare och lärarstudenter. Jag har granskat metoder för hur man kan forska om identitet och behandlar och fördjupar frågor som lärare borde fundera på.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Man kan inte bortse från talspråket eller se det som oplanerat eller mindre viktigt det är ett språk på sina egna villkor. En annan sak är att man ska reflektera över sina egna stereotyper kring grupper och ge möjlighet till olika former av förhandlingar. Lärare bör hjälpa sina elever att göra det och samtidigt fundera över sin egen sociala karta av de elever man har.

Sidan publicerades 2008-08-19 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-04-11 16:09 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer