Ungdomar saknar stöd för att hantera digitala sexuella trakasserier

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga, beskriver skolungdomar som har intervjuats i en ny avhandling. Ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera detta, enligt Kristina Hunehäll Berndtssons forskning.

Kristina Hunehäll Berndtsson
Kristina Hunehäll Berndtsson

Bor i Kungsbacka
Född år 1977

Disputerade 2022-03-18
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Digitala sexuella trakasserier i skolan: Elevperspektiv på sexting, utsatthet och jämställdhet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är doktorand i ett forskningsprojekt som undersöker elevers upplevelse av våld, trakasserier och kränkningar i årskurs 9. I intervjuerna framkom ett tema om digitala sexuella trakasserier som bland annat handlade om oönskade dickpics och nakenbilder, samt delandet av sexuella bilder och videoklipp utan samtycke. Alla elever som jag intervjuade kände till det även om det kunde ta sig olika uttryck på olika skolor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om missbruk av det som kallas sexting, alltså digitala sexuella trakasserier. Det kan vara att man får en oönskad nakenbild skickad till sig eller att ett videoklipp som man delat i samförstånd från början sedan delas vidare utan samtycke. Det kan också vara att man blir hotad eller lurad att dela bilder.

– Det är fyra olika studier och intervjustudierna har genomförts i tre olika skolor med olika socioekonomiska förutsättningar. Generellt visade det sig att ungdomar har en uppfattning om att vuxna inte känner till problemen och att det kan kännas skamfyllt att be om hjälp. Eleverna saknar strategier för att hantera de digitala trakasserierna. Den vanligaste strategin för att hantera problemen är att blockera avsändaren, men det kan vara svårt exempelvis om det handlar om elever i samma klass. En generell iakttagelse är också att de digitala trakasserierna påverkar relationerna i skolan och kan leda till mobbning. Det är en komplex fråga där hot ibland ingår, men inte alltid.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Sexting kan missbrukas på flera olika sätt och skolungdomar beskriver själva detta som vanligt. Eleverna uttrycker att de tycker att det är fel och att de blir chockade och kränkta.

– Men ungdomarna i studien beskriver att det var svårt att vända sig till vuxenvärlden och saknade generellt stöd och strategier för att hantera frågan trots att konsekvenserna kan bli mycket svåra för enskilda elever. Generellt verkar flickor prata mer med sina närmaste vänner om de blir utsatta för trakasserier, medan pojkar oftare tycks sakna ett språk för att beskriva om de blivit utsatta. Eleverna förstår oftast inte heller att detta är en form av sexuella trakasserier för att det sker digitalt.

Vad överraskade dig?

– Inledningsvis överraskades jag av att elever beskrev det som ett så vanligt problem. När jag började med det här för fyra år sedan upplevde jag inte att det diskuterades så mycket. Efterhand har det delvis ändrats och blivit mer uppmärksammat av andra forskare och i media.

– En annan sak som förvånade mig är att pojkar saknade kunskap om att de också kan bli utsatta av flickor. Pojkar utsätts också även om det kanske är vanligare att flickor utsätts.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som jobbar i skolan, lärare, elevhälsoteam och rektorer, men även poliser och andra som jobbar med unga. Det är en samhällsfråga och viktigt att vuxna känner till att unga uppfattar det som ett stort problem.

Susanne Rydell

Sidan publicerades 2022-04-07 17:45 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Många unga vittnar om utsatthet

Erfarenheter hos barn och unga i form av sexuella övergrepp, våld, bevittnat våld eller känslomässig försummelse har koppling till hög skolfrånvaro. Det visar Johan Melander Hagborgs avhandling om hur utsatthet påverkar utvecklingen i de tidiga tonåren.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Elevhälsa

Välkommen till vår årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela elevhälsoteamet! Delta på plats i Göteborg 1–2 december eller på distans 8 december–5 januari. JUST NU! Boka-nu-pris 3 795 kr ex. moms gäller t.o.m 30 juni!

Specialpedagogik för gymnasiet Webbkonferens

Välkommen på en konferens som vänder sig till dig som möter elever i behov av särskilt stöd eller anpassningar på gymnasiet! Ta del av sju föreläsningar om bland annat perfektionism och prestationsångest, aktuell forskning om teknikanpassning för ökad närvaro och delaktighet samt tydliggörande pedagogik för elever med autism och adhd.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Olika möjligheter för lärande i naturvetenskap i förskolan

Olika handlingar formar undervisningen i förskolan i olika riktning, vilket också påverkar vilka möjligheter till lärande som skapas för barnen. Det visar Elin Eriksson i sin avhandling om undervisning som tar stöd av förproducerat material.

Utmaningar i lärares arbete med barns skolövergångar 

Lärarnas arbete med övergångar är en komplex process, visar Therese Weléns avhandling. Tydligt är också att övergången för barn i behov av särskilt stöd kan bli utmanande, framför allt i övergången mellan förskola och förskoleklass.

Ungdomar saknar stöd för att hantera digitala sexuella trakasserier

Digitala sexuella trakasserier, så kallad sexting, är vanligt bland unga. Men elever saknar strategier för att hantera sexting, trots att konsekvenserna kan bli mycket svåra för enskilda elever, visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling.

Kartläggning av matematiska färdigheter viktigt för att kunna ge rätt stöd

Heidi Hellstrand belyser i sin avhandling vikten av tidig kartläggning av elevers grundläggande matematiska färdigheter. Detta för att identifiera de som riskerar att utveckla matematiksvårigheter och för att kunna sätta in rätt stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Time-tested activities to build community in elementary school

Strengthening community bonds in elementary school can start with simple ideas like celebrating personal and academic milestones.