Ungdomar saknar stöd för att hantera digitala sexuella trakasserier

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga, beskriver skolungdomar som har intervjuats i en ny avhandling. Ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera detta, enligt Kristina Hunehäll Berndtssons forskning.

Kristina Hunehäll Berndtsson
Kristina Hunehäll Berndtsson

Bor i Kungsbacka
Född år 1977

Disputerade 2022-03-18
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Digitala sexuella trakasserier i skolan: Elevperspektiv på sexting, utsatthet och jämställdhet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är doktorand i ett forskningsprojekt som undersöker elevers upplevelse av våld, trakasserier och kränkningar i årskurs 9. I intervjuerna framkom ett tema om digitala sexuella trakasserier som bland annat handlade om oönskade dickpics och nakenbilder, samt delandet av sexuella bilder och videoklipp utan samtycke. Alla elever som jag intervjuade kände till det även om det kunde ta sig olika uttryck på olika skolor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om missbruk av det som kallas sexting, alltså digitala sexuella trakasserier. Det kan vara att man får en oönskad nakenbild skickad till sig eller att ett videoklipp som man delat i samförstånd från början sedan delas vidare utan samtycke. Det kan också vara att man blir hotad eller lurad att dela bilder.

– Det är fyra olika studier och intervjustudierna har genomförts i tre olika skolor med olika socioekonomiska förutsättningar. Generellt visade det sig att ungdomar har en uppfattning om att vuxna inte känner till problemen och att det kan kännas skamfyllt att be om hjälp. Eleverna saknar strategier för att hantera de digitala trakasserierna. Den vanligaste strategin för att hantera problemen är att blockera avsändaren, men det kan vara svårt exempelvis om det handlar om elever i samma klass. En generell iakttagelse är också att de digitala trakasserierna påverkar relationerna i skolan och kan leda till mobbning. Det är en komplex fråga där hot ibland ingår, men inte alltid.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Sexting kan missbrukas på flera olika sätt och skolungdomar beskriver själva detta som vanligt. Eleverna uttrycker att de tycker att det är fel och att de blir chockade och kränkta.

– Men ungdomarna i studien beskriver att det var svårt att vända sig till vuxenvärlden och saknade generellt stöd och strategier för att hantera frågan trots att konsekvenserna kan bli mycket svåra för enskilda elever. Generellt verkar flickor prata mer med sina närmaste vänner om de blir utsatta för trakasserier, medan pojkar oftare tycks sakna ett språk för att beskriva om de blivit utsatta. Eleverna förstår oftast inte heller att detta är en form av sexuella trakasserier för att det sker digitalt.

Vad överraskade dig?

– Inledningsvis överraskades jag av att elever beskrev det som ett så vanligt problem. När jag började med det här för fyra år sedan upplevde jag inte att det diskuterades så mycket. Efterhand har det delvis ändrats och blivit mer uppmärksammat av andra forskare och i media.

– En annan sak som förvånade mig är att pojkar saknade kunskap om att de också kan bli utsatta av flickor. Pojkar utsätts också även om det kanske är vanligare att flickor utsätts.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som jobbar i skolan, lärare, elevhälsoteam och rektorer, men även poliser och andra som jobbar med unga. Det är en samhällsfråga och viktigt att vuxna känner till att unga uppfattar det som ett stort problem.

Susanne Rydell

Sidan publicerades 2022-04-07 17:45 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-09-15 17:48 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Många unga vittnar om utsatthet

Erfarenheter hos barn och unga i form av sexuella övergrepp, våld, bevittnat våld eller känslomässig försummelse har koppling till hög skolfrånvaro. Det visar Johan Melander Hagborgs avhandling om hur utsatthet påverkar utvecklingen i de tidiga tonåren.

Elevhälsa

Välkommen till Skolportens årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela teamet. Delta i Göteborg 1–2 december eller på distans via webbkonferensen 8 december–5 januari.

Mentor kan vända frånvaro till närvaro

För att hjälpa elever med frånvaroproblematik krävs en mentor som samordnar och synliggör behoven på individnivå, säger Anna Borg, skolsamordnare på KIND-Center of Neurodevelopmental Disorders tillika en av föreläsarna på Skolportens konferens om elevhälsa.

”Frirummet” står fortfarande outnyttjat

Och det är synd, säger Lena Molin, som i sin avhandling söker förståelse för varför lärare inte tar chansen att gemensamt med sina elever komma fram till ett innehåll för geografiämnet. Dagens geografiundervisning präglas fortfarande av 1900-talets syn på innehållet, inte minst på grund av läromedel och starka traditioner vid universiteten. Konsekvensen blir att bilden är alltför ensidig: samhället har utvecklats, men geografiämnet har det inte.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Den bredaste pedagogiken

Specialpedagogik ska genomsyra hela skolan och inte bara beröra de specialpedagogiska professionerna. Det är huvudbudskapet i en ny intressant antologi.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!