Ungdomar vet inte när och var de ska söka hjälp

Ungdomar har svårt att hitta hjälp när de drabbas av psykisk ohälsa, visar Katrin Häggström Westbergs forskning. Unga upplever vården som otillgänglig och oflexibel, och många är tveksamma att söka hjälp hos elevhälsoteamet, enligt en ny avhandling.

Katrin Häggström Westberg
Katrin Häggström Westberg

Bor i Halmstad
Född år 1968

Disputerade 2021-12-03
vid Högskolan i Halmstad


AVHANDLING
Exploring mental health and potential health assets in young people

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är psykiatrisköterska i grunden och har jobbat inom psykiatrin i 20 år. Under åren har jag mött många ungdomar som verkat vilsna och inte fått hjälp. För några år sen kom också flera larmrapporter om att ungdomar mår sämre psykiskt. När man i Halmstad lade ner en psykiatrisk öppenmottagning för unga, där det var lätt att söka och få hjälp, tyckte jag att det var konstigt. Det bidrog till att jag styrde om min avhandling till att handla mer om ungdomars möjlighet att söka hjälp. Jag startade dessförinnan mitt avhandlingsarbete med inriktning mot psykisk hälsa och socioekonomiska faktorer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande har jag försökt titta på den positiva delen av psykisk hälsa: vad kan vi förstärka för att främja psykisk hälsa, och hur kan vi stötta ungdomar? Den första delstudien handlar om läget när det gäller psykiska hälsa hos ungdomar i Halmstad. Grunden är en enkät riktad till ungdomar i åldern 11–16 år. Den inkluderar också frågor om socioekonomiska faktorer. I studie två tittar jag på hur optimistiska ungdomarna är och vilket samband denna optimism har med upplevd livskvalitet. Det visade sig att det finns ett sådant samband, oavsett socio-ekonomisk bakgrund och kön.

– Studie tre är en intervjustudie med ungdomar som hade sökt hjälp på en ungdomsmottagning eller kyrkans mottagning för unga. Frågorna handlade om hur och när man söker hjälp. Studie fyra är en litteraturstudie, där resultatet från min intervjustudie valideras med studier från andra delar av världen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ungdomar saknade kunskap om när det är dags att söka hjälp och var de kan söka hjälp om de mår psykiskt dåligt. De tyckte också att vården var för uppdelad och att det var svårt att få hjälp på ett ställe. Fragmentiserad, otillgänglig och oflexibel kan man summera den psykiatriska vården, enligt ungdomarnas synsätt. De såg inte vårdcentralen som ett alternativ, eftersom de tyckte att den var för kroppsliga symtom. De var också kluvna till att söka hjälp via elevhälsoteamet eftersom de inte ville att det skulle märkas i skolan att de sökte hjälp.

Vad överraskade dig?

– Ett tydligt resultat var att ungdomar ägnade mycket tid åt att hjälpa sig själva. De provade olika strategier, byta skola, börja träna, sluta träna, byta umgängeskrets eller annat för att förbättra situationen. Vi behöver se till att vi stöttar ungdomar i deras vilja att hjälpa sig själva och dessutom hjälper till extra när det behövs. Det finns skäl att vara generös med hjälp eftersom det har stor betydelse för ungdomars framtida hälsa om man kan bryta utvecklingen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Politiker och tjänstemän kan titta på strukturfrågorna – jag skulle till exempel vilja att det skapas en samlad vård för unga. När det gäller kunskapsdelen, exempelvis om när man ska söka vård, så hamnar det oundgängligen hos skolan även om skolan redan har ett stort uppdrag. Möjligheten att ta upp dessa frågor finns ju redan i skolan men kanske behövs det ett ännu tydligare uppdrag.

Susanne Rydell

Sidan publicerades 2022-03-10 20:33 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolans arbete mot mobbning speglar elevers psykiska ohälsa

Skolkuratorer bör fokusera på att stärka elevers tilltro till sin egen förmåga samt på frågor kring skolprestationer och elevers stress kring skolarbetet. Det säger Victoria Lönnfjord som forskat om kopplingen mellan olika sociala påfrestningar och högstadieelevers psykiska ohälsa.

Kravlös dans stärker tonårsflickors hälsa

Tonårstjejer mår bättre med regelbunden men kravlös dansträning. Anna Dubergs studie visar att dans är en effektiv insats till låg kostnad för att stärka unga tjejers hälsa.

Känslor och relationer styr pojkars uppfattning om den egna hälsan

Tonårspojkar ser på sin hälsa främst utifrån sociala, relationella och emotionella faktorer. Samtidigt vittnar många om att de inte har någon att prata med om djupare frågor, säger Eva Randell som har forskat i ämnet.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Den psykosociala miljön kommer ofta i skymundan, i synnerhet i de högre stadierna och i gymnasieskolan. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem i hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola och lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny metod utvecklar förståelse i matematik

Barn som redan i förskoleåldern utvecklar en djupare förståelse av tal blir bättre på matematik än de barn som lär sig genom att räkna fram- och baklänges ett steg i taget. Det visar forskning vid Göteborgs universitet som också prövat ut olika metoder för undervisning i matematik.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

Psychological theory may help boost student engagement

A psychological theory developed in the 1970s and 1980s may hold the answer to engaging students in classroom lessons. Erika Patall, associate professor of education and psychology, says research supports the theory as a teaching strategy focused on autonomy, competence and relatedness.

Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Sociala medier kan vara förklaringen till lästrenden bland unga

En undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet visar att lästrenden har vänt. Unga vuxna läser mer än tidigare. En förklaring kan vara att böckerna diskuteras på sociala medier.