Ungdomar vet inte när och var de ska söka hjälp

Ungdomar har svårt att hitta hjälp när de drabbas av psykisk ohälsa, visar Katrin Häggström Westbergs forskning. Unga upplever vården som otillgänglig och oflexibel, och många är tveksamma att söka hjälp hos elevhälsoteamet, enligt en ny avhandling.

Katrin Häggström Westberg
Katrin Häggström Westberg

Bor i Halmstad
Född år 1968

Disputerade 2021-12-03
vid Högskolan i Halmstad


AVHANDLING
Exploring mental health and potential health assets in young people

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är psykiatrisköterska i grunden och har jobbat inom psykiatrin i 20 år. Under åren har jag mött många ungdomar som verkat vilsna och inte fått hjälp. För några år sen kom också flera larmrapporter om att ungdomar mår sämre psykiskt. När man i Halmstad lade ner en psykiatrisk öppenmottagning för unga, där det var lätt att söka och få hjälp, tyckte jag att det var konstigt. Det bidrog till att jag styrde om min avhandling till att handla mer om ungdomars möjlighet att söka hjälp. Jag startade dessförinnan mitt avhandlingsarbete med inriktning mot psykisk hälsa och socioekonomiska faktorer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande har jag försökt titta på den positiva delen av psykisk hälsa: vad kan vi förstärka för att främja psykisk hälsa, och hur kan vi stötta ungdomar? Den första delstudien handlar om läget när det gäller psykiska hälsa hos ungdomar i Halmstad. Grunden är en enkät riktad till ungdomar i åldern 11–16 år. Den inkluderar också frågor om socioekonomiska faktorer. I studie två tittar jag på hur optimistiska ungdomarna är och vilket samband denna optimism har med upplevd livskvalitet. Det visade sig att det finns ett sådant samband, oavsett socio-ekonomisk bakgrund och kön.

– Studie tre är en intervjustudie med ungdomar som hade sökt hjälp på en ungdomsmottagning eller kyrkans mottagning för unga. Frågorna handlade om hur och när man söker hjälp. Studie fyra är en litteraturstudie, där resultatet från min intervjustudie valideras med studier från andra delar av världen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ungdomar saknade kunskap om när det är dags att söka hjälp och var de kan söka hjälp om de mår psykiskt dåligt. De tyckte också att vården var för uppdelad och att det var svårt att få hjälp på ett ställe. Fragmentiserad, otillgänglig och oflexibel kan man summera den psykiatriska vården, enligt ungdomarnas synsätt. De såg inte vårdcentralen som ett alternativ, eftersom de tyckte att den var för kroppsliga symtom. De var också kluvna till att söka hjälp via elevhälsoteamet eftersom de inte ville att det skulle märkas i skolan att de sökte hjälp.

Vad överraskade dig?

– Ett tydligt resultat var att ungdomar ägnade mycket tid åt att hjälpa sig själva. De provade olika strategier, byta skola, börja träna, sluta träna, byta umgängeskrets eller annat för att förbättra situationen. Vi behöver se till att vi stöttar ungdomar i deras vilja att hjälpa sig själva och dessutom hjälper till extra när det behövs. Det finns skäl att vara generös med hjälp eftersom det har stor betydelse för ungdomars framtida hälsa om man kan bryta utvecklingen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Politiker och tjänstemän kan titta på strukturfrågorna – jag skulle till exempel vilja att det skapas en samlad vård för unga. När det gäller kunskapsdelen, exempelvis om när man ska söka vård, så hamnar det oundgängligen hos skolan även om skolan redan har ett stort uppdrag. Möjligheten att ta upp dessa frågor finns ju redan i skolan men kanske behövs det ett ännu tydligare uppdrag.

Susanne Rydell

Sidan publicerades 2022-03-10 20:33 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolans arbete mot mobbning speglar elevers psykiska ohälsa

Skolkuratorer bör fokusera på att stärka elevers tilltro till sin egen förmåga samt på frågor kring skolprestationer och elevers stress kring skolarbetet. Det säger Victoria Lönnfjord som forskat om kopplingen mellan olika sociala påfrestningar och högstadieelevers psykiska ohälsa.

Kravlös dans stärker tonårsflickors hälsa

Tonårstjejer mår bättre med regelbunden men kravlös dansträning. Anna Dubergs studie visar att dans är en effektiv insats till låg kostnad för att stärka unga tjejers hälsa.

Känslor och relationer styr pojkars uppfattning om den egna hälsan

Tonårspojkar ser på sin hälsa främst utifrån sociala, relationella och emotionella faktorer. Samtidigt vittnar många om att de inte har någon att prata med om djupare frågor, säger Eva Randell som har forskat i ämnet.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser