Ungdomars upplevelser av demokratifostran

Ungdomars kritiska förhållningssätt till skol- och samhällsfrågor var något som överraskade Jan Grannäs i avhandlingsarbetet. – Jag blev väldigt imponerad, säger han.

Jan Grannäs
Jan Grannäs

Född 1967
i Kiruna

Disputerade 2011-12-02
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Framtidens demokratiska medborgare: Om ungdomar, medborgarskap och demokratifostran i svensk skola

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är i grunden gymnasielärare i samhällskunskap och har länge varit intresserad av demokratifrågor. Jag var lärare år 1999-2000 under värdegrundssatsningen. Jag ville veta mer och kom med i värdegrundsprojektet ”Att lära sig demokrati”. Avhandlingen är en del av det projektet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Ungdomars erfarenhet av skolans demokratiska uppdrag. Jag har ett elevperspektiv i avhandlingen, inte lärares. Det är en flerfallsstudie. Jag har samlat in olika typer av data såsom observationer, intervjuer, bakgrundsdata från Skolverket, kvalitetsrapporter och tidningsartiklar. En stor mängd data har använts som bakgrund till intervjuer av 16-19-åringar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att demokratiuppdraget är mycket komplext. Många faktorer påverkar vad som händer och vad som är möjligt att göra. Villkoren skiljer sig åt mellan skolor, vilket bland annat är kopplat till socioekonomiska faktorer.

– Jag visar på en tydlig relevans i form av tydliga regler, förväntningar, uppföljning och konsekvent uppträdande. Det är betydelsefulla faktorer för att skapa en skolmiljö som är acceptabel, med en god arbetsmiljö och möjligheter för elever att ha inflytande.

Vad överraskade dig?

– Skillnaden mellan skolor. En positiv överraskning var att ungdomarna har ett kritiskt förhållningssätt. Vissa har en kritisk distans till skol- och samhällsfrågor i stort, till exempel till EU. Jag blev väldigt imponerad, vi talar om 16-åringar. Andra är mer fokuserade på relationer och har ett kritiskt förhållningssätt till hur de blir bemötta av lärare, skolledare och andra elever.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att resultaten ska vara ett bidrag till samtalet om svenska skolans demokratiuppdrag. Och att elever, föräldrar, lärare, skolledare och beslutsfattare kan finna ledning i mina resultat.

Blir det någon fortsättning av din forskning?

– Jag deltar i ett nytt forskningsprojekt med titeln ”Skolans mellanrum”, om hur man kan arbeta för att undvika hot och trakasserier i skolor.

Sidan publicerades 2012-08-14 13:06 av John Miller
Sidan uppdaterades 2012-08-16 15:30 av John Miller


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så granskas varje steg läraren tar i klassrummet

Hur stor del av lektionen används egentligen till den inledande genomgången? Och hur mycket tid får varje elev som behöver extra stöd? Genom att placera sensorer på lärarna har forskare för första gången kunnat kartlägga deras rörelsemönster i klassrummet.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser