2012-08-14 13:06  1769 Dela:

Ungdomars upplevelser av demokratifostran

Ungdomars kritiska förhållningssätt till skol- och samhällsfrågor var något som överraskade Jan Grannäs i avhandlingsarbetet. – Jag blev väldigt imponerad, säger han.

Jan Grannäs
Jan Grannäs

Född 1967
i Kiruna

Disputerade 2011-12-02
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Framtidens demokratiska medborgare: Om ungdomar, medborgarskap och demokratifostran i svensk skola

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är i grunden gymnasielärare i samhällskunskap och har länge varit intresserad av demokratifrågor. Jag var lärare år 1999-2000 under värdegrundssatsningen. Jag ville veta mer och kom med i värdegrundsprojektet ”Att lära sig demokrati”. Avhandlingen är en del av det projektet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Ungdomars erfarenhet av skolans demokratiska uppdrag. Jag har ett elevperspektiv i avhandlingen, inte lärares. Det är en flerfallsstudie. Jag har samlat in olika typer av data såsom observationer, intervjuer, bakgrundsdata från Skolverket, kvalitetsrapporter och tidningsartiklar. En stor mängd data har använts som bakgrund till intervjuer av 16-19-åringar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att demokratiuppdraget är mycket komplext. Många faktorer påverkar vad som händer och vad som är möjligt att göra. Villkoren skiljer sig åt mellan skolor, vilket bland annat är kopplat till socioekonomiska faktorer.

– Jag visar på en tydlig relevans i form av tydliga regler, förväntningar, uppföljning och konsekvent uppträdande. Det är betydelsefulla faktorer för att skapa en skolmiljö som är acceptabel, med en god arbetsmiljö och möjligheter för elever att ha inflytande.

Vad överraskade dig?

– Skillnaden mellan skolor. En positiv överraskning var att ungdomarna har ett kritiskt förhållningssätt. Vissa har en kritisk distans till skol- och samhällsfrågor i stort, till exempel till EU. Jag blev väldigt imponerad, vi talar om 16-åringar. Andra är mer fokuserade på relationer och har ett kritiskt förhållningssätt till hur de blir bemötta av lärare, skolledare och andra elever.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att resultaten ska vara ett bidrag till samtalet om svenska skolans demokratiuppdrag. Och att elever, föräldrar, lärare, skolledare och beslutsfattare kan finna ledning i mina resultat.

Blir det någon fortsättning av din forskning?

– Jag deltar i ett nytt forskningsprojekt med titeln ”Skolans mellanrum”, om hur man kan arbeta för att undvika hot och trakasserier i skolor.

Sidan publicerades 2012-08-14 13:06 av John Miller
Sidan uppdaterades 2012-08-16 15:30 av John Miller


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.