Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Föreställningar om vad god vuxenutbildning är skiljer sig stort mellan landets kommuner. Det konstaterar Diana Holmqvist som i sin avhandling visar på stor variation i villkor och förutsättningar för undervisning inom vuxenutbildningen.

Diana Holmqvist
Diana Holmqvist

Född 1984
Bor Linköping

Disputerade 2022-06-03
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Adult Education at Auction: On Tendering-Based Procurement and Valuation in Swedish Municipal Adult Education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare och har arbetat inom gymnasiet, bland annat på en friskolekoncern som även bedrev vuxenutbildning. Möten med lärare därifrån väckte en nyfikenhet hos mig kring komvux organisering och hur den påverkar utbildningen. Men mitt första möte med vuxenutbildningen var när jag som tonårig invandrade till Sverige. Båda mina föräldrar läste svenska genom sfi, dessutom har min man skolat om sig genom vuxenutbildning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur kommuner som använder sig av upphandling för att organisera kommunal vuxenutbildning därmed konstruerar syftet med och värdet av utbildningen. Avhandlingen bygger på förfrågningsunderlag för upphandling av komvux från 94 kommuner. Frågor jag utforskat är vilka föreställningar kommuner har om vuxenutbildning, vilka förutsättningar de förmedlar och vad som premieras i upphandling av vuxenutbildning. Vidare har jag intervjuat och följt ett antal lärare inom vuxenutbildningen om hur de uppfattar sitt arbete och syftet med komvux.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Resultaten visar att faktorer som premieras vid upphandling av komvux spänner från lägsta pris, brett kursutbud, frekventa kursstarter, digitala lärplattformar med hög användarvänlighet till högst antal legitimerade lärare med lång erfarenhet. Med andra ord, upphandlingsverktyget ger kommunerna ett stort handlingsutrymme. Samtidigt spelar kommunernas egna förutsättningar stor roll för hur vuxenutbildningen utformas. På nationell nivå skapar det här en brokig karta av värdekonstruktioner och utbildningsorganisering. De stora skillnaderna vittnar om att det saknas samsyn om vad vuxenutbildning är. Sammantaget väcker detta frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, något som jag lyfter i slutdiskussionen i avhandlingen.

– Intervjuerna med lärarna visar att de inte alltid delar den syn på vuxenutbildning och lärarskap som framhålls i upphandlingar och policydokument. Det framkommer också att lärare ofta oroar sig för sin otrygga arbetssituation. Komvux upphandlas oftast i intervaller om två till fyra år, vilket innebär en osäkerhet. Arbetsuppgifter kan skifta snabbt och för lärare anställda av upphandlade aktörer kan det innebära en ny arbetsgivare och en ny anställnings- och löneförhandling. De lärare som har arbetat mot flera kommuner belyser också bristen på likvärdighet. Exempelvis vittnar de om hur stöd till elever med självklarhet erbjuds i den ena kommunen men inte i den andra.

Vad överraskade dig?

– De extrema skillnaderna. Men också insikten om att lokala tjänstemän är så avgörande för vilken vuxenutbildning som erbjuds. Jag slogs också av den prekära arbetssituation som många lärare inom komvux verkar i, med brist på kontroll både vad gäller arbetsvillkor och undervisning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att hela Skolsverige kan ha det, inte minst tjänstemän på kommunal nivå. Men framför allt hoppas jag att resultaten kan bidra till att synliggöra lärarnas situation inom vuxenutbildningen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-06-09 15:43 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-06-13 14:20 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Sfi-studenter anpassar språket efter testsituationen

Maria Rydell har i sin avhandling utforskat synen på språklig kompetens hos vuxna sfi-studerande. Vuxnas andraspråksinlärning är ett laddat område rent ideologiskt. Att bli bra på det nya landets språk har ett starkt symboliskt värde, konstaterar hon.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Psykologi

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i psykologi på gymnasiet eller vuxenutbildningen. Ta del av föreläsningar om aktuell forskning inom psykologi. Delta på plats i Stockholm 7 okt eller via webbkonferensen 17-31 okt.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Ökat fokus på praktik får konsekvenser för lärarutbildningen

Vilka konsekvenser får det när lärarutbildningen blir allt mer praktikbaserad? Det har Sandra Jederud undersökt i sin avhandling.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser