Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Föreställningar om vad god vuxenutbildning är skiljer sig stort mellan landets kommuner. Det konstaterar Diana Holmqvist som i sin avhandling visar på stor variation i villkor och förutsättningar för undervisning inom vuxenutbildningen.

Diana Holmqvist
Diana Holmqvist

Född 1984
Bor Linköping

Disputerade 2022-06-03
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Adult Education at Auction: On Tendering-Based Procurement and Valuation in Swedish Municipal Adult Education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare och har arbetat inom gymnasiet, bland annat på en friskolekoncern som även bedrev vuxenutbildning. Möten med lärare därifrån väckte en nyfikenhet hos mig kring komvux organisering och hur den påverkar utbildningen. Men mitt första möte med vuxenutbildningen var när jag som tonårig invandrade till Sverige. Båda mina föräldrar läste svenska genom sfi, dessutom har min man skolat om sig genom vuxenutbildning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur kommuner som använder sig av upphandling för att organisera kommunal vuxenutbildning därmed konstruerar syftet med och värdet av utbildningen. Avhandlingen bygger på förfrågningsunderlag för upphandling av komvux från 94 kommuner. Frågor jag utforskat är vilka föreställningar kommuner har om vuxenutbildning, vilka förutsättningar de förmedlar och vad som premieras i upphandling av vuxenutbildning. Vidare har jag intervjuat och följt ett antal lärare inom vuxenutbildningen om hur de uppfattar sitt arbete och syftet med komvux.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Resultaten visar att faktorer som premieras vid upphandling av komvux spänner från lägsta pris, brett kursutbud, frekventa kursstarter, digitala lärplattformar med hög användarvänlighet till högst antal legitimerade lärare med lång erfarenhet. Med andra ord, upphandlingsverktyget ger kommunerna ett stort handlingsutrymme. Samtidigt spelar kommunernas egna förutsättningar stor roll för hur vuxenutbildningen utformas. På nationell nivå skapar det här en brokig karta av värdekonstruktioner och utbildningsorganisering. De stora skillnaderna vittnar om att det saknas samsyn om vad vuxenutbildning är. Sammantaget väcker detta frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, något som jag lyfter i slutdiskussionen i avhandlingen.

– Intervjuerna med lärarna visar att de inte alltid delar den syn på vuxenutbildning och lärarskap som framhålls i upphandlingar och policydokument. Det framkommer också att lärare ofta oroar sig för sin otrygga arbetssituation. Komvux upphandlas oftast i intervaller om två till fyra år, vilket innebär en osäkerhet. Arbetsuppgifter kan skifta snabbt och för lärare anställda av upphandlade aktörer kan det innebära en ny arbetsgivare och en ny anställnings- och löneförhandling. De lärare som har arbetat mot flera kommuner belyser också bristen på likvärdighet. Exempelvis vittnar de om hur stöd till elever med självklarhet erbjuds i den ena kommunen men inte i den andra.

Vad överraskade dig?

– De extrema skillnaderna. Men också insikten om att lokala tjänstemän är så avgörande för vilken vuxenutbildning som erbjuds. Jag slogs också av den prekära arbetssituation som många lärare inom komvux verkar i, med brist på kontroll både vad gäller arbetsvillkor och undervisning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att hela Skolsverige kan ha det, inte minst tjänstemän på kommunal nivå. Men framför allt hoppas jag att resultaten kan bidra till att synliggöra lärarnas situation inom vuxenutbildningen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-06-09 15:43 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-06-13 14:20 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Sfi-studenter anpassar språket efter testsituationen

Maria Rydell har i sin avhandling utforskat synen på språklig kompetens hos vuxna sfi-studerande. Vuxnas andraspråksinlärning är ett laddat område rent ideologiskt. Att bli bra på det nya landets språk har ett starkt symboliskt värde, konstaterar hon.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Psykologi

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i psykologi på gymnasiet eller vuxenutbildningen. Ta del av föreläsningar om aktuell forskning inom psykologi. Delta på plats i Stockholm 7 okt eller via webbkonferensen 17-31 okt.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Utmaningar i lärares arbete med barns skolövergångar 

Lärarnas arbete med övergångar är en komplex process, visar Therese Weléns avhandling. Tydligt är också att övergången för barn i behov av särskilt stöd kan bli utmanande, framför allt i övergången mellan förskola och förskoleklass.

Utbildningspolicy tolkas olika på nationell och lokal nivå

Skolan ska främja elevernas kunskapsutveckling, men Ulrika Bergstrands avhandling visar att kommuner i gles- och landsbygd ofta har svårt att genomföra det som förväntas från nationellt håll.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

What can educators do to incite lasting change? Build stronger relationships

Creating a feedback loop instead of a top-down information flow and building strong relationships among students, teachers, administrators and parents, along with businesses and other community groups, are some of the changes leaders can make to improve the education system, according to educators and researchers at a recent Education Week forum. Administrators and teachers also should avoid assumptions about parents and keep the focus on students’ best interests, the panelists said.

How to build better small-group reading instruction

Small group reading instruction can be improved by creating more heterogenous groups where students of different but similar skill levels work together, recommends special education professor Matthew Burns. Burns suggests that educators focus on grouping students by the skillsets they lack, rather than by general reading levels, to make it easier to address specific challenges.

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer