Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Föreställningar om vad god vuxenutbildning är skiljer sig stort mellan landets kommuner. Det konstaterar Diana Holmqvist som i sin avhandling visar på stor variation i villkor och förutsättningar för undervisning inom vuxenutbildningen.

Diana Holmqvist
Diana Holmqvist

Född 1984
Bor Linköping

Disputerade 2022-06-03
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Adult Education at Auction: On Tendering-Based Procurement and Valuation in Swedish Municipal Adult Education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare och har arbetat inom gymnasiet, bland annat på en friskolekoncern som även bedrev vuxenutbildning. Möten med lärare därifrån väckte en nyfikenhet hos mig kring komvux organisering och hur den påverkar utbildningen. Men mitt första möte med vuxenutbildningen var när jag som tonårig invandrade till Sverige. Båda mina föräldrar läste svenska genom sfi, dessutom har min man skolat om sig genom vuxenutbildning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur kommuner som använder sig av upphandling för att organisera kommunal vuxenutbildning därmed konstruerar syftet med och värdet av utbildningen. Avhandlingen bygger på förfrågningsunderlag för upphandling av komvux från 94 kommuner. Frågor jag utforskat är vilka föreställningar kommuner har om vuxenutbildning, vilka förutsättningar de förmedlar och vad som premieras i upphandling av vuxenutbildning. Vidare har jag intervjuat och följt ett antal lärare inom vuxenutbildningen om hur de uppfattar sitt arbete och syftet med komvux.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Resultaten visar att faktorer som premieras vid upphandling av komvux spänner från lägsta pris, brett kursutbud, frekventa kursstarter, digitala lärplattformar med hög användarvänlighet till högst antal legitimerade lärare med lång erfarenhet. Med andra ord, upphandlingsverktyget ger kommunerna ett stort handlingsutrymme. Samtidigt spelar kommunernas egna förutsättningar stor roll för hur vuxenutbildningen utformas. På nationell nivå skapar det här en brokig karta av värdekonstruktioner och utbildningsorganisering. De stora skillnaderna vittnar om att det saknas samsyn om vad vuxenutbildning är. Sammantaget väcker detta frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, något som jag lyfter i slutdiskussionen i avhandlingen.

– Intervjuerna med lärarna visar att de inte alltid delar den syn på vuxenutbildning och lärarskap som framhålls i upphandlingar och policydokument. Det framkommer också att lärare ofta oroar sig för sin otrygga arbetssituation. Komvux upphandlas oftast i intervaller om två till fyra år, vilket innebär en osäkerhet. Arbetsuppgifter kan skifta snabbt och för lärare anställda av upphandlade aktörer kan det innebära en ny arbetsgivare och en ny anställnings- och löneförhandling. De lärare som har arbetat mot flera kommuner belyser också bristen på likvärdighet. Exempelvis vittnar de om hur stöd till elever med självklarhet erbjuds i den ena kommunen men inte i den andra.

Vad överraskade dig?

– De extrema skillnaderna. Men också insikten om att lokala tjänstemän är så avgörande för vilken vuxenutbildning som erbjuds. Jag slogs också av den prekära arbetssituation som många lärare inom komvux verkar i, med brist på kontroll både vad gäller arbetsvillkor och undervisning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att hela Skolsverige kan ha det, inte minst tjänstemän på kommunal nivå. Men framför allt hoppas jag att resultaten kan bidra till att synliggöra lärarnas situation inom vuxenutbildningen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-06-09 15:43 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-06-13 14:20 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Sfi-studenter anpassar språket efter testsituationen

Maria Rydell har i sin avhandling utforskat synen på språklig kompetens hos vuxna sfi-studerande. Vuxnas andraspråksinlärning är ett laddat område rent ideologiskt. Att bli bra på det nya landets språk har ett starkt symboliskt värde, konstaterar hon.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Psykologi

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i psykologi på gymnasiet eller vuxenutbildningen. Ta del av fem föreläsningar om aktuell forskning inom psykologi. Delta på plats i Stockholm 7 oktober eller via webbkonferensen 17-31 oktober. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 2 695 kr ex. moms t.o.m. 7 september!

Barn utforskar rörelse i krigslekar

Skola, förskola och föräldrar måste vara försiktiga med ett alltför ensidigt fördömande av krigslekar som kan vara viktiga för många barn, framför allt pojkar. Det visar Ebba Theorells forskning.

Anpassning stark drivkraft hos extroverta och introverta barn

Små barns vilja att dela med sig kan kopplas till deras grad av anpassning. Den slutsatsen drar Kahl Hellmer som forskat om sambandet mellan personlighetsdrag och konformitet, viljan att anpassa sig, hos förskolebarn.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Utformning av illustrationen stor betydelse för elevers lärande

Utformningen av illustrationer, som exempelvis modeller, grafer och diagram, har stor betydelse för elevernas lärande. Ann-Sofie Jägerskog har forskat om sambandet mellan visuella representationer, vad eleverna förstår och vad som sker i klassrum.

Undervisning i naturen väcker elevers intresse för växter och miljöfrågor

Elever som får vara i ute i naturen får ett ökat intresse för träd och växter och ett större engagemang för miljöfrågor. Det visar Margaretha Häggströms forskning om barns relationer till skogsmiljöer.

Engelska är språkidealet inom högre utbildning

Flerspråkighet värderas inte inom högre utbildning, i stället finns en idé om att det räcker med engelska. Susanne Strömberg Jämsvis forskning visar också att nationella minoritetsspråk och stora invandrarspråk inte finns med i någon språkpolicy för högre utbildning.

Låga skolresultat präglar tonårsflickor med begränsad brottslighet

Tonårsflickor och unga kvinnor som begår brott i begränsad utsträckning har låga skolresultat, och över hälften saknar fullständiga gymnasiebetyg. Det visar Azadé Azads avhandling om begränsad brottslighet bland unga tjejer och deras relation till skola, familj och vänner.

Många faktorer styr elevers känsla av delaktighet

Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Unga som skadar sig själva saknar trygga vuxenrelationer

Unga som skadar sig själva saknar ofta trygga vuxenrelationer. Inger Ekman har utforskat ungdomars egna berättelser om självskadande handlingar. I 40 procent av berättelserna lyfts problem i skolan som främsta orsaken till att de mår dåligt.

Viktigt med flera perspektiv på text och språk när man arbetar med andraspråkselever

I sin avhandling om svenska som andraspråk utforskar Anna Sahlée nya vägar att förstå text. Ett resultat i studien är en modell för textanalys som hon föreslår och som kan användas för att analysera texter.

Unga flyktingar hamnar ofta i psykiatrisk tvångsvård

Hélio Adelino Manhics forskning visar att unga flyktingar i högre grad vårdas i psykiatrisk slutenvård och tvångsvård, i stället för öppenvård. Mest drabbade av psykisk ohälsa är unga flyktingar från Afrikas horn och Iran.

Barn och ungdomar tiger om misshandel

Elevhälsan har en betydelsefull roll när det gäller barn och unga som utsätts för misshandel. Men professionella måste våga fråga, för barn och ungdomar berättar oftast inte själva om sin utsatthet, understryker Carolina Jernbro som forskat i ämnet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)