2017-04-05 09:11  856 Dela:

Uppmärksamhet skapas i mötet mellan lärare och elev

När man talar om uppmärksamhet i relation till skolan handlar det ofta om elevers brist på uppmärksamhet. Johannes Rytzler vill med sin forskning lyfta fram begreppets pedagogiska dimension.

Johannes Rytzler
Johannes Rytzler

Född 1976
Bor i Eskilstuna

Disputerade 2017-03-17
vid Mälardalens högskola


AVHANDLING
Teaching as Attention Formation: A Relational Approach to Teaching and Attention

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag jobbade som lärare på en folkhögskola studerade jag pedagogik vid sidan av och tyckte att det var intressant. Jag bestämde mig för att doktorera i ämnet för att få chansen att fördjupa mig ytterligare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har skrivit en avhandling inom ämnesområdet pedagogisk filosofi. Den handlar om begreppet uppmärksamhet som jag har försökt utforska utifrån ett pedagogiskt-filosofiskt perspektiv. Jag har försökt ringa in begreppet uppmärksamhet i den pedagogiska idétraditionen. Men även som ett begrepp som har kommit att ses som ett problem i den moderna skolan med fokus på mätbarhet och effektivitet, där bristen på uppmärksamhet blir mer synlig.

– När jag jobbade på folkhögskolan hade jag många studenter med misslyckade eller oavslutade studier i grundskolan eller gymnasiet bakom sig. Många av våra diskussioner kom att handla om varför man går i skolan, vad skolan är till för också i relation till vad man vill med sitt liv eller sina studier. Då identifierade jag vilja som en central fråga för pedagogiken. Det är lätt att man pratar om motivation men viljan, människans rörelse framåt, tyckte jag var spännande. Jag ville egentligen skriva om vilja men det var ett svårfångat ämne. I många texter kopplas vilja ihop med uppmärksamhet, det är lite mer avgränsat och ett mer konkret ämne att skriva om.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att uppmärksamhet är en klassisk fråga för olika former av pedagogiska praktiker. Det finns en pedagogisk tradition som jag vill lyfta fram, där uppmärksamhet är något som skapas i en undervisningssituation, när lärare och elever möts i relation till ett ämnesinnehåll. Men den pedagogiska praktik som överskuggar andra i relation till uppmärksamhet är den som handlar om uppmärksamhet som en psykologisk eller kognitiv idé om människor, eller kopplat till elevers brist på uppmärksamhet. Jag har försökt bidra till en motbild – begreppet har en pedagogisk dimension som det går att förstå inifrån inom pedagogisk teori och praktik.

Vad överraskade dig?

– Att uppmärksamhet som fenomen eller som begrepp på ett väldigt tidigt stadium kopplades ihop med den moderna skolans födelse, där uppmärksamhet för första gången blir ett problem att hantera. Utifrån studiet av uppmärksamhet har dess antites, ouppmärksamhet, formats. Det blev en insikt att de är så sammanlänkade och svåra att skilja åt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som har någon form av intresse för skolans funktion för individer och samhälle och vill fördjupa sig i pedagogisk filosofi eller bredda sina vyer om uppmärksamhet som begrepp. Resultaten kan även vara intressanta för lärare som vill reflektera över sin egen undervisning. Avhandlingen är allmänt skriven och riktar inte in sig mot någon specifik lärarkategori eller ålder.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-04-05 09:11 av
Sidan uppdaterades 2017-05-15 09:51 av


Relaterat

Demokrati för de yngsta kräver tid och kunskap

Marina Lundkvist har forskat om hur demokratiska värden kommer till uttryck i förskolan i Svenskfinland. "Att ta tillvara på barns funderingar kring demokratiska frågor kräver både tid och kunskap hos förskolläraren," säger hon.

Låga förväntningar på yrkesprogrammens elever

Yrkesprogrammens läroböcker i svenska är förenklade och uppfyller inte alltid skolans värdegrund. Det konstaterar Katrin Lilja Waltå som tycker att läroböckerna ställer för låga krav på eleverna.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.