Uppmärksamma flerspråkiga barns kroppsspråk!
Med hjälp av ansiktsuttryck, gester och digital teknik kan förskollärare framgångsrikt kommunicera med barn som ännu inte har lärt sig majoritetsspråket. Det visar Sofije Shengjergjis avhandling om lekresponsiv undervisning på internationella förskolor.

Bor i Göteborg
Född 1994
Disputerade 2025-04-11
vid Göteborgs universitet
Play-responsive teaching. Navigating semiotic repertoires and digital technologies in early childhood education and care
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Frågor om flerspråkighet ligger mig nära om hjärtat eftersom jag själv är flerspråkig: Jag är född i Albanien, men när jag var tre år flyttade min familj till Grekland. Det gjorde att jag blev ett av de där barnen som inte talade majoritetsspråket. När jag långt senare läste en master i utbildningsvetenskap i Sverige jobbade jag extra som vikarie på internationella förskolor. Där kände jag igen mig i barnens situation och blev intresserad av att utforska den på ett vetenskapligt sätt.
Vad handlar avhandlingen om?
– Min avhandling handlar om hur förskollärare kan kommunicera med flerspråkiga barn i digitala aktiviteter. I dag talas det mycket om lekresponsiv undervisning, där pedagogerna ska respondera på, stötta och trigga barnen. Jag ville ta reda på vad det innebär i en flerspråkig kontext. Rent konkret har jag videofilmat och analyserat hur förskollärare och flerspråkiga barn på två internationella förskolor interagerar i en aktivitet som går ut på att skapa berättelser på en lärplatta.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att förskollärares responsivitet inte bara handlar om verbal kommunikation, utan också om att reagera på ansiktsuttryck och gester – något som är väldigt viktigt för barn som ännu inte behärskar majoritetsspråket. Lärarna kan också använda teckenspråk eller fråga vad något heter på barnets modersmål. Personalen i mina studier gjorde allt detta. På så sätt ger avhandlingen positiva exempel på hur förskollärare kan arbeta med flerspråkiga barn.
– I dag påstås det att digitala verktyg bara ska användas om de har en dokumenterad effekt. Men i mina studier såg jag att interaktionen mellan förskollärare och barn var viktigare än verktyget i sig och att den underlättades av ”öppna” appar som kunde användas till att skapa saker på många olika sätt. Så vi bör inte tänka alltför svartvitt – jag tror att digital teknik kan vara en värdefull resurs i förskolan.
I mina studier såg jag att interaktionen mellan förskollärare och barn var viktigare än verktyget i sig och att den underlättades av ”öppna” appar som kunde användas till att skapa saker på många olika sätt.
Sofije Shengjergji
Vad överraskade dig?
– Hur väl barnen lyckades kommunicera trots att de inte behärskade majoritetsspråket: de förmedlade vad de ville genom att peka, rita och gestikulera. Det visar tydligt att vi måste förändra vårt sätt att se på flerspråkiga barn – de saknar inte ett språk, utan är redan väldigt kompetenta kommunikatörer!
Vem har nytta av dina resultat?
– Framför allt förskollärare och rektorer, eftersom resultaten kan tillämpas direkt i förskolans undervisning. Men även politiker kan ha nytta av min avhandling – just nu diskuteras ju både flerspråkighet och skärmanvändning i förskolan. Min och andras forskning visar att det inte räcker med fri lek för att flerspråkiga barn ska bli inkluderade och lära sig språket, utan att det behövs fler lärarstyrda aktiviteter.
Relaterade länkar

Elevhälsa

Andraspråksutveckling i förskolan
