Upptäckarlusten är en nödvändig del i att lära sig skriva

Hur gör barn när de skriver? Carina Hermansson har i detalj studerat barns skrivaktiviteter i förskoleklass och årskurs ett. Resultat visar att barn både experimenterar med och tränar olika språkliga processer samtidigt, oavsett skrivsituation – detta ”både-och” är väsentligt för barns skrivande och deras utveckling som skribenter. 

Carina Hermansson
Carina Hermansson

Född 1965
i Kristianstad

Disputerade 2013-05-08
vid Karlstads universitet

 

 


AVHANDLING
Nomadic Writing: Exploring Processes of Writing in Early Childhood Education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag jobbade som lärare och lärarutbildare fascinerades jag ofta över barns skrivande – över situationer där skrivandet bara ”händer”, där det tar fart, eller avstannar. Som lärare vill man gärna hitta vad det är som gör att aktiviteten plötsligt stoppas precis som man vill veta vilka igångsättare som kan finnas. Dessutom hade jag svårt att sätta ord på hur skrivandet egentligen går till.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur barn gör när de skapar text och hur själva skrivaktiviteten går till. Jag använder termen ”nomadiskt skrivande” för att beskriva den mångdimensionella, rörliga och prövande process som barnets skrivande och skrivutveckling är. Jag har videofilmat och följt femtiofyra sex och sjuåringar i klassrummet under ett och ett halvt år.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att barns text och barn som skribenter ”blir till” som ett resultat av att olika faktorer ömsesidigt påverkar, och samverkar i skrivaktiviteten. Platsen, kanske sitter barnen nära, bredvid varandra vid datorn och skriver, vilka redskap de använder, exempelvis penna eller dator, och hur barnen interagerar med varandra, skrattar, rör vid varandra eller gestikulerar. Utifrån hur alla dessa faktorer samspelar uppstår olika språkliga processer och texten ”blir till”. Samspelet mellan barns prat och tangentbordet och skratten och barnens kunskap om bokstäver gör att till exempel bokstaven V kan både springa och vara ett träd i skogen när barn skapar en bokstavsramsa på datorn.

Vad överraskade dig?

– ” Både-och”-et, att det i skrivaktiviteterna alltid uppstår olika språkliga processer samtidigt. När barn skapar text uppstår både en experimenterande, utforskande process där barnet prövar och testar och en process som stabiliserar mot att exempelvis lära sig särskilja bokstäver från varandra, skilja på små och stora bokstäver. Även i en mer mekanisk, reproducerande övning, som att skriva av från tavlan, händer det saker på vägen, från blicken på tavlan till att bokstäverna hamnar på papperet. Kanske pratar man med kompisen om meningen ”man rider på hästar” och väver in egna erfarenheter så när meningen hamnar på papperet har den blivit till ”jag rider på hästar”. Det uppstår nya relationer som påverkar själva skrivprocessen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, lärarutbildare och forskare. I min avhandling hittar man en verktygslåda med begrepp som hjälper oss att förklara och förstå det som händer i skrivaktiviteten. Vanligtvis pratar vi om det kompetenta barnet, men jag föreslår att vi skiftar perspektiv och istället pratar om den kompetenta skrivaktiviteten. Som lärare blir det då viktigt att se, tolka och förstå vad som händer i aktiviteten; att fånga och möta barnet där det befinner sig. Sitter barnen och ljudhärmar ett ”v” på skärmen, följ med dem i leken. Fråga hur stora ”V” skulle låta, fånga det som händer och stöd dem där de är.

Sidan publicerades 2013-09-03 12:17 av John Miller


Relaterat

Att skriva två tillsammans fördjupar kunskap

Vad finns det för fördelar med att skriva tillsammans? Gerrit Berends har tittat på hur kollaborativt skrivande kan fördjupa studenters kunskap. Resultatet visar att den mest gynnsamma formen av skrivsamarbete är två och två framför gemensam skärm, det ger stort utrymme för fördjupande diskussioner.

Skrivundervisningen avgörande för utvecklande texter

Ewa Bergh Nestlog har undersökt hur elever och lärare i mellanstadiet skapar argumenterande och förklarande texter och hur de bygger upp en kvalitativ skrivundervisning. – Elever behöver undervisning om texters helhet för att strukturera sin förståelse, säger hon.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Utmaningar i rockbands vardagliga verksamhet 

I ett rockband utvecklas olika lärprocesser, en av de viktigaste är att kunna utveckla flexibilitet mellan olika identiteter och synsätt i olika situationer i bandlivet. Det konstaterar Tobias Malm som forskat om rockbands vardagliga verksamhet.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Förutsättningar för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet

Bästa förutsättningen för ett kritiskt digitalt textarbete skapas i ett utforskande klimat, varvat med detaljerad undervisning och möjlighet att välja texter utifrån eget intresse. Det visar Lisa Molin som forskat om vad som behövs för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet.

Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Läroboken i matematik används inte alltid som det var tänkt. Det konstaterar Malin Norberg i sin avhandling, som visar att elever i årskurs 1 ibland tränar på annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen.

Klassrumsklimat stark påverkan på elevers motivation

Elever som jämför sig med sig själv har bättre provresultat än de som strävar efter att vara bättre än sina klasskamrater. Anders Hofverberg visar också att den positiva effekten stärks om läraren skapar en klassrumskultur som stöder personlig utveckling.

Digitala resurser kan öppna dörrar för flerspråkiga barn

Digitala resurser i förskolan ger utrymme för flerspråkiga aktiviteter som kan påverka barns möjlighet att delta. Det visar Petra Petersen i sin avhandling.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsat i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter är därför centralt i undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.