”Skolvalet påverkar hela utbildningssystemet”

Menar vi allvar med att minska segregationen i skolan så finns det verktyg. Det konstaterar Elisabet Olme som studerat skolvalets konsekvenser på grundskolenivå.

Elisabet Olme
Elisabet Olme

Född 1986
Bor i Göteborg

Disputerade 2019-05-29
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Essays on Educational Choices and Integration

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Utbildningsfrågor är ett intresse som hängt med sedan gymnasiet då jag blev engagerad i elevkåren. Jag har också jobbat på Sveriges elevråd och blivit allt mer intresserad av varför man väljer den skola man väljer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Huvudtemat handlar om att förstå vilka konsekvenser skolvalet fått på grundskolenivå. Vilka elever hamnar i vilka skolor, och hur ser segregationen egentligen ut?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De viktigaste resultaten finns i kapitlet som handlar om vilken roll urvalskriterierna spelar när en skola är översökt. Oavsett om vi bestämmer att det är den som bor närmast ska komma in, att det är syskonförtur som gäller eller om det finns ett annat system, så påverkar det utfallet. Barn lever allt mer segregerat utifrån föräldrars utbildning och varifrån de kommer. Det kan framstå som svårt att göra något åt, men om man menar allvar med att minska segregationen i utbildningsväsendet så finns det verktyg.

– I dag slår närhetsprincipen igenom rätt kraftigt. I till exempel Botkyrka kommun väljer många föräldrar en skola som är nära när deras barn ska börja i förskoleklass, men flera familjer väljer att söka till en skola längre bort. Men i de fall där familjerna har sökt en skola längre bort kommer barnen inte in, på grund av avståndet till den valda skolan. Hade de kommit in så hade det bidragit till en mer blandad elevgrupp. Jag har gjort simuleringar där jag använt andra urvalskriterier och sett att det går att påverka elevsammansättningen.

Vad överraskade dig?

– Jag hade nog förväntat mig att ett system med lotteri eller kvoter skulle ha en inverkan och ge mindre segregation. Däremot blev jag överraskad över stor variation det är i urvalskriterier mellan olika kommuner. Många har syskonförtur och nästan alla använder närhet på något sätt, men hur man gör det ser väldigt olika ut.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt kommuner. Min upplevelse är att många kommuner tänker mycket kring utformningen av skolvalsprogram, men att kommunerna har väldigt lite stöd och kunskap i diskussionen kring hur det kan förändras. På nationell nivå tror jag att min avhandling kan vara ett stöd för dem som har i uppdrag att tänka kring utbildningssystemets framtid. Skolvalet påverkar hela utbildningssystemet eftersom elevsammansättningen påverkar vilka elever som söker till skolan samt vilka lärare som vill stanna kvar.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2019-10-07 10:59 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-10-09 14:57 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Poddagogen #14: Forskaren Sophie Landwehr Sydow om makerspace och makerkulturer

Sophie Landwehr Sydow gästar Poddagogen och berättar om sin doktorsavhandling om så kallade makers, makerspace och makerkulturer, både i skolans värld och i andra sammanhang.

Ibis ska ge eleverna mer stöd

Ny studie: Läraren ska anpassa sina krav efter elevernas behov. Fokus på elevernas behov och strukturerade dagar ska ge bra klassrumsmiljö, goda resultat och låg frånvaro i skolan. Nu startar IBIS-studien i Sverige.

Så kan vi prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.