”Skolvalet påverkar hela utbildningssystemet”

Menar vi allvar med att minska segregationen i skolan så finns det verktyg. Det konstaterar Elisabet Olme som studerat skolvalets konsekvenser på grundskolenivå.

Elisabet Olme
Elisabet Olme

Född 1986
Bor i Göteborg

Disputerade 2019-05-29
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Essays on Educational Choices and Integration

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Utbildningsfrågor är ett intresse som hängt med sedan gymnasiet då jag blev engagerad i elevkåren. Jag har också jobbat på Sveriges elevråd och blivit allt mer intresserad av varför man väljer den skola man väljer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Huvudtemat handlar om att förstå vilka konsekvenser skolvalet fått på grundskolenivå. Vilka elever hamnar i vilka skolor, och hur ser segregationen egentligen ut?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De viktigaste resultaten finns i kapitlet som handlar om vilken roll urvalskriterierna spelar när en skola är översökt. Oavsett om vi bestämmer att det är den som bor närmast ska komma in, att det är syskonförtur som gäller eller om det finns ett annat system, så påverkar det utfallet. Barn lever allt mer segregerat utifrån föräldrars utbildning och varifrån de kommer. Det kan framstå som svårt att göra något åt, men om man menar allvar med att minska segregationen i utbildningsväsendet så finns det verktyg.

– I dag slår närhetsprincipen igenom rätt kraftigt. I till exempel Botkyrka kommun väljer många föräldrar en skola som är nära när deras barn ska börja i förskoleklass, men flera familjer väljer att söka till en skola längre bort. Men i de fall där familjerna har sökt en skola längre bort kommer barnen inte in, på grund av avståndet till den valda skolan. Hade de kommit in så hade det bidragit till en mer blandad elevgrupp. Jag har gjort simuleringar där jag använt andra urvalskriterier och sett att det går att påverka elevsammansättningen.

Vad överraskade dig?

– Jag hade nog förväntat mig att ett system med lotteri eller kvoter skulle ha en inverkan och ge mindre segregation. Däremot blev jag överraskad över stor variation det är i urvalskriterier mellan olika kommuner. Många har syskonförtur och nästan alla använder närhet på något sätt, men hur man gör det ser väldigt olika ut.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt kommuner. Min upplevelse är att många kommuner tänker mycket kring utformningen av skolvalsprogram, men att kommunerna har väldigt lite stöd och kunskap i diskussionen kring hur det kan förändras. På nationell nivå tror jag att min avhandling kan vara ett stöd för dem som har i uppdrag att tänka kring utbildningssystemets framtid. Skolvalet påverkar hela utbildningssystemet eftersom elevsammansättningen påverkar vilka elever som söker till skolan samt vilka lärare som vill stanna kvar.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2019-10-07 10:59 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-10-09 14:57 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Gymnasielärare i psykologi, 6 februari

En konferensdag som ger dig både teoretiska och praktiska perspektiv på psykologiämnet! Under dagen berör vi ämnen som vad psykologiämnet är och varför ser det ut som det gör, hur psykologiämnet vara till nytta i framtiden, prokrastinering, formativ undervisning och bedömning i psykologiämnet samt hur vi kan bli kvitt rädslor genom att lära av andra. Superspännande dag, välkommen!

Källkritik i fokus, 28 januari i Stockholm

Ämnesövergripande dag för dig som vill fördjupa dig inom källkritik. Ta del av praxisnära föreläsningar om hur man kan avslöja nätets falska påståenden, nyhetsmedias kompetens inom källkritik - är det så bra som man kan förutsätta. Och hur kan du uppdatera din undervisning om källkritik? Välkommen!

Känslor utan plats i samhällskunskapsundervisningen

Emotioner har ingen given plats i samhällskunskapsämnet, likväl uppstår det ofta starka känslor i klassrummet. Det visar Katarina Blennow som menar att undervisningen skulle vinna på att rama in känslor som viktiga för ämnet.

Stor variation i digital kompetens hos utländska lärare

Läraridentiteten och den pedagogiska grundsynen påverkar vad utländska lärare upplever som nytt eller främmande i en svensk utbildningskontext. Annika Käcks avhandling visar också att det är stor spridning i digital kompetens bland utländska lärare.  

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Komplexa textsamtal i fysikundervisningen

Att arbeta med textsamtal i NO-undervisningen är komplext. Det konstaterar Jenny Uddling som i sin forskning belyser både möjligheter och begränsningar till språk- och kunskapsutveckling som erbjuds under textsamtalen i fysikklassrummet.

Kränkningsfri skola fokus i det demokratiska uppdraget

Begreppet demokrati är i hög grad kopplat till idéer om mänskliga rättigheter och en outtalad ”svenskhet”. Det konstaterar Ami Cooper som också pekar på att det läggs ett stort ansvar på skolan att producera demokratiska medborgare.

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Undervisning i matematik vinner på variation

Elever som är duktiga i matte tycker inte med självklarhet att ämnet är kul. Helena Roos visar i sin avhandling att den personliga relationen mellan lärare har stor betydelse för elevers deltagande och lärande i matematik.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Forskning: Pisa görs till slagträ i debatten

Politiker använder Pisa-rapporten för politiska syften. Medierna gör det för att höja nyhetsvärdet på allt möjligt, visar ny forskning.

Unga med adhd och träning

Fungerar träning som behandlingsmetod för unga med adhd? Det ska en unik forskningsstudie nu ta reda på. ”Jag hoppas att det kan påverka uppmärksamhetsförmågan”, säger Eva Norén Selinus, forskare och överläkare i barnpsykiatri.

En dator per elev ger vare sig sämre eller bättre studieresultat

Högstadieelever som får en egen dator genom skolan får varken bättre eller sämre studieresultat än andra. Det visar en ny rapport från IFAU. Däremot finns tendenser till ökade resultatskillnader mellan barn till föräldrar med olika utbildningsnivå.

How dyslexia is a different brain, not a disease

Students, parents, and teachers must understand that the dyslexic’s brain isn’t “broken” or deficient, just organized in a different way. And there is specialized reading instruction specifically for the different brain structure.

”Tillit i stället för kontroll – hur kan styrsystemen göras om?”

Tillitsbaserad styrning av Jonas Österberg och antologin Ett annorlunda ledarskap, där ett antal statsvetare skriver om chefskap i offentlig förvaltning, är ämnena för denna litteraturkrönika. Att ansvarsutkrävande från huvudmannen ska ersättas av stöd till rektorerna är en spännande tes, skriver läraren och organisationskonsulten Peter Fowelin.