”Skolvalet påverkar hela utbildningssystemet”

Menar vi allvar med att minska segregationen i skolan så finns det verktyg. Det konstaterar Elisabet Olme som studerat skolvalets konsekvenser på grundskolenivå.

Elisabet Olme
Elisabet Olme

Född 1986
Bor i Göteborg

Disputerade 2019-05-29
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Essays on Educational Choices and Integration

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Utbildningsfrågor är ett intresse som hängt med sedan gymnasiet då jag blev engagerad i elevkåren. Jag har också jobbat på Sveriges elevråd och blivit allt mer intresserad av varför man väljer den skola man väljer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Huvudtemat handlar om att förstå vilka konsekvenser skolvalet fått på grundskolenivå. Vilka elever hamnar i vilka skolor, och hur ser segregationen egentligen ut?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De viktigaste resultaten finns i kapitlet som handlar om vilken roll urvalskriterierna spelar när en skola är översökt. Oavsett om vi bestämmer att det är den som bor närmast ska komma in, att det är syskonförtur som gäller eller om det finns ett annat system, så påverkar det utfallet. Barn lever allt mer segregerat utifrån föräldrars utbildning och varifrån de kommer. Det kan framstå som svårt att göra något åt, men om man menar allvar med att minska segregationen i utbildningsväsendet så finns det verktyg.

– I dag slår närhetsprincipen igenom rätt kraftigt. I till exempel Botkyrka kommun väljer många föräldrar en skola som är nära när deras barn ska börja i förskoleklass, men flera familjer väljer att söka till en skola längre bort. Men i de fall där familjerna har sökt en skola längre bort kommer barnen inte in, på grund av avståndet till den valda skolan. Hade de kommit in så hade det bidragit till en mer blandad elevgrupp. Jag har gjort simuleringar där jag använt andra urvalskriterier och sett att det går att påverka elevsammansättningen.

Vad överraskade dig?

– Jag hade nog förväntat mig att ett system med lotteri eller kvoter skulle ha en inverkan och ge mindre segregation. Däremot blev jag överraskad över stor variation det är i urvalskriterier mellan olika kommuner. Många har syskonförtur och nästan alla använder närhet på något sätt, men hur man gör det ser väldigt olika ut.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt kommuner. Min upplevelse är att många kommuner tänker mycket kring utformningen av skolvalsprogram, men att kommunerna har väldigt lite stöd och kunskap i diskussionen kring hur det kan förändras. På nationell nivå tror jag att min avhandling kan vara ett stöd för dem som har i uppdrag att tänka kring utbildningssystemets framtid. Skolvalet påverkar hela utbildningssystemet eftersom elevsammansättningen påverkar vilka elever som söker till skolan samt vilka lärare som vill stanna kvar.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2019-10-07 10:59 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-10-09 14:57 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Gymnasielärare i psykologi, 6 februari

En konferensdag som ger dig både teoretiska och praktiska perspektiv på psykologiämnet! Under dagen berör vi ämnen som vad psykologiämnet är och varför ser det ut som det gör, hur psykologiämnet vara till nytta i framtiden, prokrastinering, formativ undervisning och bedömning i psykologiämnet samt hur vi kan bli kvitt rädslor genom att lära av andra. Superspännande dag, välkommen!

Källkritik i fokus, 28 januari i Stockholm

Ämnesövergripande dag för dig som vill fördjupa dig inom källkritik. Ta del av praxisnära föreläsningar om hur man kan avslöja nätets falska påståenden, nyhetsmedias kompetens inom källkritik - är det så bra som man kan förutsätta. Och hur kan du uppdatera din undervisning om källkritik? Välkommen!

Undervisning i matematik vinner på variation

Elever som är duktiga i matte tycker inte med självklarhet att ämnet är kul. Helena Roos visar i sin avhandling att den personliga relationen mellan lärare har stor betydelse för elevers deltagande och lärande i matematik.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Viktigt med tidiga läsinsatser

En ny studie visar att man tidigt kan ge de elever som har allra störst risk för lässvårigheter ett lyft med en intensiv men kort insats.

Så funkar utmattningssyndrom

Rekordmånga går in i väggen. När kraven ökar orkar hjärnan inte med. ”Många tror att det är en fråga om svaghet, att de känner efter för mycket. I själva verket är de som går in i väggen minst lata – de pressar sig till det yttersta”, säger Giorgio Grossi, docent i medicinsk psykologi och psykoterapeut på Stressmottagningen i Stockholm.

How to set up interest-based reading groups

A three-step plan for using surveys to gauge students’ interests as a basis for forming small reading discussion groups.

Här är 9 punkter för ett gott ledarskap

Chef-redaktionen har kokat ner 20 år av vetgirighet, skriverier och kunskaper i 9 steg till gott ledarskap.

Tool gauges use of Google in K-12 classrooms

Google has unveiled ”transformation reports” to give educators data on how often various Google offerings are actually used and for which specific tasks. This is important because a study last year by BrightBytes found the majority of software licenses purchased by schools went unused and another study by LearnTrials revealed just 9% of education-technology tools are used to their intended extent.