Utbildning i entreprenörskap kräver tid för reflektion

Utbildning i entreprenörskap kräver inte bara handling utan även tid för reflektivt tänkande. Det konstaterar Gustav Hägg som i sin avhandling visar att en mer erfarenhetsbaserad entreprenörskapsutbildning bidrar till kunskapsutveckling.

Gustav Hägg
Gustav Hägg

Född 1983
Bor i Helsingborg

Disputerade 2017-12-22
vid Lunds universitet


AVHANDLING
Experiential entrepreneurship education : Reflective thinking as a counterbalance to action for developing entrepreneurial knowledge

Varför blev du intresserad av frågan?

– Som utbytesstudent i Danmark kom jag i kontakt med erfarenhetsbaserat lärande i form av problembaserat lärande, vilket var en lärandeform som passade för mig och fick mig intresserad av en akademisk karriär.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om att förstå reflektivt tänkande som motvikt till den aktionsorienterade pedagogiken vid utbildning av entreprenörskap på högskolenivå. Mitt antagande är att entreprenörskapsutbildningar ofta är just aktionsorienterad och där reflektion ses som en självklar del som sker per automatik. Vikten av aktion präglar till stor del även hur UF bedrivs på gymnasiet.

– Jag problematiserar detta antagandet och visar på vikten av hur reflektivt tänkande utvecklas och att det kräver träning och instruktion. Vad skulle ett mer erfarenhetsbaserat lärande generera för kunskaper? Jag argumenterar för att ett reflektivt tänkande innebär att vi kan dra nytta av erfarenheter i en lärprocess.

– Avhandlingen bygger även på studiegrupper och enkäter med cirka 40 studenter som studerar entreprenörskap utifrån ett mer erfarenhetsbaserat lärande. De har även under ett års tid fått skriva reflektiva dagböcker. Jag har i min avhandling studerat tre pedagogiska metoder: expert-novis lärande (mentorskap), grupplärande (studiegrupper), samt individuellt lärande (reflektiva dagböcker samt enkäter).

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärandeprocessen hos entreprenörstudenter utvecklas bättre när olika typer av kunskap stimuleras. Det gäller såväl traditionell inläsningskunskap, praktiska färdigheter som förmågan att värdera hur och när kunskap och färdigheter ska användas. Studien bekräftar att erfarenhet omvandlas till kunskap genom reflektivt tänkande. Kort sagt – genom att tänka till och reflektera, får vi bättre förutsättningar att kunna ta mer rationella men också mer etiska och moraliska beslut. Det här kan tyckas självklart men utbildning i entreprenörskap har präglats av praktiserande entreprenörers agerande och där teorier kring lärande i viss mån fått stå tillbaka.

– Både gruppdiskussionerna samt mentorskapet bidrar till reflektivt tänkande hos den enskilde studenten. I gruppdiskussioner möter eleverna andra med liknande frågeställningar och tillsammans utvecklar de lösningar. Mentorskapet bidrar till att vidga studenternas perspektiv.

– Sammantaget visar min avhandling att en mer erfarenhetsbaserad entreprenörskapsutbildning med utrymme för reflektiva tänkande bidrar till att utveckla kunskap och på sikt mer gångbara företagsidéer.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av hur de olika delarna i lärprocessen kompletterade varandra. Hur mentorskapet, de gemensamma studiegrupperna och de reflekterande dagböckerna hakade i varandra. Alla delar bildade tillsammans en holistisk processmodell.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förhoppningsvis utvecklare av program och kurser i entreprenörskap. Dessvärre finns en stor tilltro till det praktiska handlandet, och påtryckningar, inte minst från EU-håll, går i motsatt riktning. EU vill till viss grad ta bort inläsning genom att fasa ut kursböcker och dylikt. Jag menar att det är problematiskt då man får en skev syn på vad erfarenhetsbaserat lärande faktiskt bygger på, vilket är både handling i form aktion, reflektion, men även teori som oftast inhämtas genom inläsning.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-01-30 13:15 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-01-31 12:36 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Engagerade vuxna ökar små barns inlevelseförmåga

För att människor ska fungera socialt är det viktigt att kunna förstå andras perspektiv. Forskare är oeniga om när barn utvecklar den inlevelseförmågan. Många anser att det sker först i fyraårsåldern, men forskning vid Lunds universitet visar att barn kan visa denna förmåga tidigare – om de upplever situationerna tillsammans med engagerade vuxna.

Vad lär sig eleverna av din undervisning?

Mei Kuin Lais forskning visar att elever inte alltid lär sig vad läraren tänkt av undervisningen. Hon betonar vikten av att samla in och studera data från det egna klassrummet för att undersöka vad eleverna de facto lär sig.

Why teens should understand their own brains (and why their teachers should, too!)

Human brains are still developing throughout our teenage and early adult years. Knowing more about the way they work can teach us about how schools can work, too.

6 tips for picking the right projection tech

Choosing interactive projection technology is an important decision that can affect students’ learning environment and their collaborative activities, writes Chad Lewis, director of technology at Tampa Preparatory School. Lewis explains how his school used a six-question criterion to evaluate projection technology, considering both compatibility and student needs.

Förskolebarn löser problem med matematiska handlingar i legoleken

Problemlösning är en viktig matematisk aktivitet som barnen utför i legoleken och en förutsättning för matematisk utveckling. För att barn ska ges bästa möjliga förutsättningar att utveckla denna matematiska aktivitet behövs det matematisk kompetent förskolepersonal som är närvarande och deltagande i barns lekaktiviteter som kan stötta och utveckla barns problemlösande, menar Anders Albinsson, LiU.