Utbildning i entreprenörskap kräver tid för reflektion

Utbildning i entreprenörskap kräver inte bara handling utan även tid för reflektivt tänkande. Det konstaterar Gustav Hägg som i sin avhandling visar att en mer erfarenhetsbaserad entreprenörskapsutbildning bidrar till kunskapsutveckling.

Gustav Hägg
Gustav Hägg

Född 1983
Bor i Helsingborg

Disputerade 2017-12-22
vid Lunds universitet


AVHANDLING
Experiential entrepreneurship education : Reflective thinking as a counterbalance to action for developing entrepreneurial knowledge

Varför blev du intresserad av frågan?

– Som utbytesstudent i Danmark kom jag i kontakt med erfarenhetsbaserat lärande i form av problembaserat lärande, vilket var en lärandeform som passade för mig och fick mig intresserad av en akademisk karriär.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om att förstå reflektivt tänkande som motvikt till den aktionsorienterade pedagogiken vid utbildning av entreprenörskap på högskolenivå. Mitt antagande är att entreprenörskapsutbildningar ofta är just aktionsorienterad och där reflektion ses som en självklar del som sker per automatik. Vikten av aktion präglar till stor del även hur UF bedrivs på gymnasiet.

– Jag problematiserar detta antagandet och visar på vikten av hur reflektivt tänkande utvecklas och att det kräver träning och instruktion. Vad skulle ett mer erfarenhetsbaserat lärande generera för kunskaper? Jag argumenterar för att ett reflektivt tänkande innebär att vi kan dra nytta av erfarenheter i en lärprocess.

– Avhandlingen bygger även på studiegrupper och enkäter med cirka 40 studenter som studerar entreprenörskap utifrån ett mer erfarenhetsbaserat lärande. De har även under ett års tid fått skriva reflektiva dagböcker. Jag har i min avhandling studerat tre pedagogiska metoder: expert-novis lärande (mentorskap), grupplärande (studiegrupper), samt individuellt lärande (reflektiva dagböcker samt enkäter).

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärandeprocessen hos entreprenörstudenter utvecklas bättre när olika typer av kunskap stimuleras. Det gäller såväl traditionell inläsningskunskap, praktiska färdigheter som förmågan att värdera hur och när kunskap och färdigheter ska användas. Studien bekräftar att erfarenhet omvandlas till kunskap genom reflektivt tänkande. Kort sagt – genom att tänka till och reflektera, får vi bättre förutsättningar att kunna ta mer rationella men också mer etiska och moraliska beslut. Det här kan tyckas självklart men utbildning i entreprenörskap har präglats av praktiserande entreprenörers agerande och där teorier kring lärande i viss mån fått stå tillbaka.

– Både gruppdiskussionerna samt mentorskapet bidrar till reflektivt tänkande hos den enskilde studenten. I gruppdiskussioner möter eleverna andra med liknande frågeställningar och tillsammans utvecklar de lösningar. Mentorskapet bidrar till att vidga studenternas perspektiv.

– Sammantaget visar min avhandling att en mer erfarenhetsbaserad entreprenörskapsutbildning med utrymme för reflektiva tänkande bidrar till att utveckla kunskap och på sikt mer gångbara företagsidéer.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av hur de olika delarna i lärprocessen kompletterade varandra. Hur mentorskapet, de gemensamma studiegrupperna och de reflekterande dagböckerna hakade i varandra. Alla delar bildade tillsammans en holistisk processmodell.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förhoppningsvis utvecklare av program och kurser i entreprenörskap. Dessvärre finns en stor tilltro till det praktiska handlandet, och påtryckningar, inte minst från EU-håll, går i motsatt riktning. EU vill till viss grad ta bort inläsning genom att fasa ut kursböcker och dylikt. Jag menar att det är problematiskt då man får en skev syn på vad erfarenhetsbaserat lärande faktiskt bygger på, vilket är både handling i form aktion, reflektion, men även teori som oftast inhämtas genom inläsning.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-01-30 13:15 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-01-31 12:36 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik – aktuell forskning och praktiska metoder

Vår årliga specialpedagogiska konferens arrangeras i Stockholm 26-27 april och i Göteborg 3-4 maj! Konferensen berör bl.a. språkstörning, kognition och lärande, matematiksvårigheter, motivation och interkulturella möten. Som tidigare år satsar vi på en blandning av forskning och praktiknära föreläsningar av kompetenta talare, välkommen!

Skolbibliotek, 21-22 mars i Göteborg

Som central plats för kunskapsinhämtning och läsinspiration har biblioteket sin självklara plats. Under denna konferens fördjupar vi oss i det källkritiska uppdraget vilket följer som en röd tråd under båda dagarna. Välkommen till Skolportens årliga mötesplats för dig som är skolbibliotekarie!

SNI i undervisningen kräver tydliga strategier hos lärare

Lärare ställs inför stora utmaningar när samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll, SNI, förs in i klassrummet. Framför allt när det gäller att förhålla sig till såväl ämnesplan som vikten av fria diskussioner, visar Ulrika Bossér.

Utbildning i entreprenörskap kräver tid för reflektion

Lärandeprocessen hos studenter i entreprenörskap utvecklas bättre när det reflektiva tänkandet stimuleras. Det visar Gustav Hägg som i sin avhandling problematiserar entreprenörskapsutbildningar som ofta är aktionsorienterade.

Känsla av tillhörighet skapar engagemang i skolan

Känsla av tillhörighet är en grundbult för elevers engagemang i skolan. Helena Anderssons forskning visar också att dynamiska gruppindelningar över klassgränser ökar engagemanget bland eleverna.

Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Personliga erfarenheter påverkar lärares arbete med serier i undervisningen

Vad händer när lärare sätter serier i händerna på elever i olika åldrar? Lars Wallner har utforskat frågan och funnit att lärare använder sin egen erfarenhet av att läsa serier som barn för att bedöma om materialet är användbart eller inte i deras klasser.

Så bör begåvade elever undervisas i matematik

Attila Szabo har undersökt hur begåvade elever bör undervisas i matematik. "Det finns ingen given metod som passar alla. Men nivågrupperad undervisning och undervisning utanför klassrummet kan vara en väg att gå", säger han.

Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

Film bästa sättet för utbildning i livräddning

Bästa sättet att lära högstadieelever hjärt- och lungräddning är genom filmbaserad, klassgemensam undervisning. Det visar Anette Nord som undersökt olika utbildningsmetoder i livräddning för elever.

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

Sång i undervisningen starkt kopplad till mod

Att sjunga är att våga och något som följaktligen kräver mod. Det är både elever och lärare överens om, visar Linn Hentschel i sin avhandling om sång i musikundervisningen.

För lite fokus på yrkesspecifika texter i den gymnasiala lärlingsutbildningen

Gymnasieelever får inte öva tillräckligt på yrkesspecifika texter under sitt arbetsplatsförlagda lärande. Det menar Enni Paul, som forskat om skriftbruk i gymnasiets lärlingsutbildning.

Språket viktigt i matematiken

För att utveckla matematisk resonemangsförmåga måste eleverna ges möjlighet att resonera och kommunicera med klasskamrater och lärare. Det kräver förändringar både vad gäller uppgifter och klassrumsklimat, understryker Cecilia Segerby i sin avhandling.

Kameror i förskolan belyser barnens blick

Lena O Magnusson har utforskat vad som sker när treåringar får tillgång till kameror på förskolan. Resultaten visar att barnen kan tillföra sina perspektiv och estetiska uttryck till den dokumentation som pågår i förskolan.

Viktigt att upptäcka autism hos barn i tidig ålder

Barn med en medelsvår eller lindrig autism upptäcks ofta senare och får större psykiska hälsoproblem. Nils Haglund pekar i sin forskning på vikten att upptäcka de här barnen i tidig ålder för att kunna ge stöd till föräldrar och skola.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Förskola i Skolporten
  Nytt nr av Skolporten ute 7 februari

Tema: Förskola i Skolporten

Tema: Undervisning i förskolan. I den kommande läroplanen för förskolan betonas undervisningen. Men hur ska den se ut för de allra minsta? Missa inte kampanjpriset – 2 nr för 99 kr! (endast för nya prenumeranter)

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Elevers syn på mobiler i skolan nyanserad

I sin avhandling har Torbjörn Ott funnit att mobiltelefonen kan ses som både störande och nyttig i skolan. Medier och lagstiftning har fokuserat på de negativa sidorna men Torbjörn Ott pekar på att lärare, och i synnerhet elever, ser att mobilen är en del i själva infrastrukturen för lärande.

Demokratihandboken

Att vaccinera samhället mot odemokratiska krafter går inte. Men vi kan alla träna oss i demokratins metoder och verktyg.  I Demokratihandboken – prata, lyssna, förändra! samlar vi tips om hur du tar ditt engagemang vidare. (pdf)

Fördelar med delat rektorskap

Finns prestigelöshet, ömsesidigt förtroende och gemensamma värderingar så kan ett delat rektorskap fungera, visar ett nytt forskningsprojekt. "Skollagen borde skrivas om så att man tillåter flera chefer som delar ansvar", säger Marianne Döös, professor vid Stockholms universitet.

Forskning: Skolbibliotek höjer elevprestationer

På skolor där det finns fackutbildade skolbibliotekarier läser eleverna mer och presterar bättre, visar forskning. Ändå saknar hälften av Sveriges elever just det. Nu förtydligas skolbibliotekens roll i läroplanen.

Nu ska lärare koda

I ett nytt och unikt program ska lärare från fem olika skolhuvudmän lära sig om programmering. Det hela följs av forskare.