Utbildning stärker placerade barn

Såväl egen läsning som högläsning i hemmet skulle kunna ha positiv inverkan på samhällsplacerade barns utveckling. Det visar Hilma Forsman som undersökt utbildning som ett sätt att stärka placerade barns framtidsutsikter.

Hilma Forsman
Hilma Forsman

Född 1985
Bor i Åkersberga

Disputerade 2019-12-06
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Addressing poor educational outcomes among children with out-of-home care experience: Studies on impact, pathways, and interventions

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad socionom och att utbildning är en väg ut ur utsatthet är väl känt sedan tidigare. Samtidigt är detta ett relativt förbisett faktum när det gäller barn i samhällsvård, barn placerade i familjehem eller på institution. Ämnet är hoppingivande och en motpol till de många eländesbeskrivningar som ofta lyfts kring de här barnen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om utbildning som en möjlig väg för att förbättra placerade barns framtidsutsikter. Avhandlingen bygger på fyra studier. I de två första har jag genom enkäter och registerdata undersökt vilken betydelse dåliga skolprestationer har för ogynnsamma utfall i framtiden samt hur utbildningsvägarna ser ut bland placerade barn jämfört med andra icke placerade barn.

– Vidare har jag undersökt påverkan av en specifik insats från socialtjänsten i syfte att stärka läsförmågan bland placerade barn mellan 8-11år: Cirka 70 barn fick ett bokpaket hemskickat till sig varje månad under ett halvår. Lästester gjordes både för och efter insatsen. I denna studie intervjuades även ett urval av barnen och deras familjehemsföräldrar

– I den sista studien undersöks ett program där placerade barn läser tillsammans med sina familjehemsföräldrar utifrån en strukturerad parläsningsmetod. I avhandlingen har jag intervjuat 15 av föräldrarna om vad det tyckte och upplevde metoden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att dåliga skolprestationer har en negativ påverkan på framtida psykosociala problem. Barn som varit placerade har också sämre utbildningsutfall över livsförloppet. Men på det stora hela skiljer sig inte deras utbildningsvägar så mycket från deras jämnårigas – kognitiv förmåga och tidigare skolprestationer, har störst betydelse för utfallen i båda grupperna.

– Övergripande visar resultaten att utbildning kan vara en framkomlig väg för att skapa bättre framtidsutsikter. Bokprojektet visar en liten men statistisk signifikant förbättring av barnens läsförmåga. Viktigt är också att insatsen var populär och uppskattades av barnen. Insatsen krävde ingen insats av familjehemsföräldrarna men resultaten visar att deras engagemang kring barnens skolgång i vissa fall ökade.

– Majoriteten av familjehemsföräldrarna genomförde högläsningen tre gånger i veckan under fyra månader. Många pekade på att den gemensamma läsningen hade ökat deras engagemang kring barnen överlag och att projektet stärkt relationerna.

Vad överraskade dig?

– Att en positiv attityd till utbildning hos ursprungsfamiljen har stor betydelse för placerade barns framtida utbildningsvägar. Det pratas inte så mycket om ursprungsfamiljen när det gäller placerade barn, fokus riktas oftast på just barnen. Det här resultatet ligger också i linje med vad vi redan vet – att attityder som lärare, socialarbetare och övriga vuxna har är oerhört viktiga för alla barn.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som möter eller jobbar med eller kring placerade barn. Både beslutsfattare och de som arbetar praktiskt. Min forskning belyser vikten av att socialtjänsten riktar fokus mot barnens utbildning. För skolans del hoppas jag att resultaten kan bidra till att öka kunskapen den här elevgruppen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-01-27 11:53 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-14 10:14 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolbibliotek 2020, 5-6 maj i Stockholm

Årlig konferens för dig som är skolbibliotekarie! Ta del av fördjupande föreläsningar om bl. a. att skapa engagemang hos läsovilliga elever, vikten av digital medborgarlitteracitet och skolbibliotekets roll i det nya medielandskapet, MIK i praktiken, modeller och effektiva lösningar för små och stora skolbibliotek samt ”shared reading” som metod för att växa språkligt, socialt och litterärt.

Fortbildning för dig som undervisar i svenska, 19-20 mars

Två koncentrerade dagar för dig som undervisar i svenska på högstadiet eller gymnasiet! Ta del av föreläsningar om bl. a. likvärdig bedömning av läsförståelse, grammatiska verktyg som utvecklar elevernas texter, källkritik, genvägar för elevaktiv retorikundervisning samt strategier för framgångsrik skrivundervisning.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Läraren viktig för utsatta barn

Relationer till lärare är särskilt viktiga för ekonomiskt utsatta barn. Samtidigt är ofta de barnensrelation svagare till både lärare och föräldrar, än barn från mer välbärgade hem. Det visar Elin Olsson i avhandlingen "Social Relations in Youth: Determinants and Consequences ofRelations to Parents, Teachers, and Peers".

Bildberättande i skymundan

Skolans fokus på nyttoaspekter och mätbar kunskap som gör det svårt att arbeta mer utforskande i bild. Det konstaterar Frida Marklund som forskat om vilka traditioner och värderingar som skapas och reproduceras i bildarbetet.

Olika skolerfarenheter påverkar lärares yrkesidentitet

Erfarenheter från den egna skolgången har stor betydelse när lärarstudenter formar sin yrkesidentitet. Här kan konflikter uppstå, konstaterar Anderas Ebbelind som forskat om lärarstudenters identitetsutveckling.

Att lära genom att skriva

Högskolestudenter har ingen given plats att arbeta på när de skriver. Det gör det svårt att få kontroll över arbetet, konstaterar Sofia Hort som undersökt studenters skrivande.  

Nyhetsmedia centralt i religionsundervisningen

Nyhetsmedia tar stor plats i religionsundervisningen. Men det görs med noggrann avvägning och mycket reflektion från lärarnas sida, konstaterar Maximilian Broberg som undersökt medias roll i religionsundervisningen.

Osynliga tecken skapar problem i algebra

Det matematiska symbolspråket som exempelvis 8x ställer till problem för många elever. Det visar Birgit Gustafsson som forskat om undervisning och lärande i algebra.

Bättre psykisk elevhälsa när föräldrar har höga förväntningar

Höga akademiska förväntningar både på sig själv och hos föräldrarna relaterar till bättre mental hälsa hos högstadieelever. Det visar Melody Almroth som forskat om sambandet mellan framtida akademiska perspektiv och mental hälsa hos unga.

Likabehandlingsarbete nedprioriteras i skolan

Trots att rektorer ser arbetet mot kränkande behandling och diskriminering som mycket viktigt tvingas de de ofta prioritera ned uppdraget. Greta Lindbergs forskning visar också att det finns för stora variationer i hur arbetet bedrivs för att det ska uppfattas som likvärdigt.

Solidariska elever överbygger språkliga gap

I ett flerspråkigt klassrum är eleverna generösa med att hjälpa varandra när det uppstår språkliga gap i matematikundervisningen. Det visar Ulrika Ryan som forskat om flerspråkighet i matematikklassrummet.

Få uppgifter med problemlösning i läroböcker i matematik

Läroböcker i matematik ger gymnasieelever begränsade möjligheter att arbeta med problemlösning. Jonas Jäder har granskat matematikböcker från tolv länder och förvånas över att läromedlen är så lika.

Utbildning stärker placerade barn

Läsning i hemmet skulle kunna ha positiv inverkan på samhällsplacerade barns utveckling. Hilma Forsman visar att utbildning kan vara en framkomlig väg för att skapa bättre framtidsutsikter för placerade barn.

Bättre betyg i idrott och hälsa med gott klassrumsklimat

Ett bra klassrumsklimat i ämnet idrott och hälsa har positiv påverkan på både tillit till sin egen förmåga, delaktighet och betyg hos högstadieelever med funktionsnedsättning. Det visar Karin Bertills i sin avhandling.

Lärande görs möjligt när pedagoger skapar relationer till barnen

I de spontana mötena mellan skickliga förskolepedagoger och barn sker både relationsskapande och kunskapsinlärning. Det här sker samtidigt, konstaterar Maria Fredriksson som forskat om möten mellan barn och pedagoger i förskolan.  

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Svårigheter med Matematiklyftet

Veronica Sülau har forskat om vad som händer när ett nationellt kompetensutvecklingsprogram som Matematiklyftet landar i verkligheten. Nu har hennes avhandling valts ut av lärarpanelen som Skolportens favorit.

Krönika: Tiga är silver – tala är guld

När rektor lägger fram nya funderingar på arbetssätt är tiga silver och tala är guld. Det skriver Skolportens gästkrönikör Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Dags att definiera rektors uppdrag

I den nya professionsdeklaration som Skolledarförbundet tagit fram spelar skolforskarna Alma Harris och Viviane Robinson en framträdande roll. Det är dags att börja prata om vad rektors uppdrag är, anser Matz Nilsson, ordförande i Skolledarförbundet.

Ifous fokuserar: Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?

Varför går det inte bättre för eleverna i vår gymnasieskola – trots att vi deltagit i fortbildningar, blivit föremål för Samverkan för bästa skola, digitaliserat skolan, stärkt det kollegiala lärandet och arbetat med språkutvecklande arbetssätt? Dessa frågor ställde sig lärarna, skolledarna och kommunledningen och gav i uppdrag till Ifous, att i samarbete med forskarna Anette Jahnke och Åsa Hirsh, genomföra en fördjupad nulägesanalys. (pdf)

The community programme coaching autistic pupils, their parents and teachers at mainstream Hong Kong schools

Number of pupils with autism spectrum disorders in mainstream public schools is up from 2,050 in 2010 to 8,710 in 2018. One programme is helping teachers, carers and students to adapt.