Utbildning stärker placerade barn

Såväl egen läsning som högläsning i hemmet skulle kunna ha positiv inverkan på samhällsplacerade barns utveckling. Det visar Hilma Forsman som undersökt utbildning som ett sätt att stärka placerade barns framtidsutsikter.

Hilma Forsman
Hilma Forsman

Född 1985
Bor i Åkersberga

Disputerade 2019-12-06
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Addressing poor educational outcomes among children with out-of-home care experience: Studies on impact, pathways, and interventions

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad socionom och att utbildning är en väg ut ur utsatthet är väl känt sedan tidigare. Samtidigt är detta ett relativt förbisett faktum när det gäller barn i samhällsvård, barn placerade i familjehem eller på institution. Ämnet är hoppingivande och en motpol till de många eländesbeskrivningar som ofta lyfts kring de här barnen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om utbildning som en möjlig väg för att förbättra placerade barns framtidsutsikter. Avhandlingen bygger på fyra studier. I de två första har jag genom enkäter och registerdata undersökt vilken betydelse dåliga skolprestationer har för ogynnsamma utfall i framtiden samt hur utbildningsvägarna ser ut bland placerade barn jämfört med andra icke placerade barn.

– Vidare har jag undersökt påverkan av en specifik insats från socialtjänsten i syfte att stärka läsförmågan bland placerade barn mellan 8-11år: Cirka 70 barn fick ett bokpaket hemskickat till sig varje månad under ett halvår. Lästester gjordes både för och efter insatsen. I denna studie intervjuades även ett urval av barnen och deras familjehemsföräldrar

– I den sista studien undersöks ett program där placerade barn läser tillsammans med sina familjehemsföräldrar utifrån en strukturerad parläsningsmetod. I avhandlingen har jag intervjuat 15 av föräldrarna om vad det tyckte och upplevde metoden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att dåliga skolprestationer har en negativ påverkan på framtida psykosociala problem. Barn som varit placerade har också sämre utbildningsutfall över livsförloppet. Men på det stora hela skiljer sig inte deras utbildningsvägar så mycket från deras jämnårigas – kognitiv förmåga och tidigare skolprestationer, har störst betydelse för utfallen i båda grupperna.

– Övergripande visar resultaten att utbildning kan vara en framkomlig väg för att skapa bättre framtidsutsikter. Bokprojektet visar en liten men statistisk signifikant förbättring av barnens läsförmåga. Viktigt är också att insatsen var populär och uppskattades av barnen. Insatsen krävde ingen insats av familjehemsföräldrarna men resultaten visar att deras engagemang kring barnens skolgång i vissa fall ökade.

– Majoriteten av familjehemsföräldrarna genomförde högläsningen tre gånger i veckan under fyra månader. Många pekade på att den gemensamma läsningen hade ökat deras engagemang kring barnen överlag och att projektet stärkt relationerna.

Vad överraskade dig?

– Att en positiv attityd till utbildning hos ursprungsfamiljen har stor betydelse för placerade barns framtida utbildningsvägar. Det pratas inte så mycket om ursprungsfamiljen när det gäller placerade barn, fokus riktas oftast på just barnen. Det här resultatet ligger också i linje med vad vi redan vet – att attityder som lärare, socialarbetare och övriga vuxna har är oerhört viktiga för alla barn.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som möter eller jobbar med eller kring placerade barn. Både beslutsfattare och de som arbetar praktiskt. Min forskning belyser vikten av att socialtjänsten riktar fokus mot barnens utbildning. För skolans del hoppas jag att resultaten kan bidra till att öka kunskapen den här elevgruppen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-01-27 11:53 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-14 10:14 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolbibliotek, 1-2 december i Stockholm

Årlig konferens för dig som är skolbibliotekarie! Ta del av fördjupande föreläsningar om bl. a. att skapa engagemang hos läsovilliga elever, vikten av digital medborgarlitteracitet och skolbibliotekets roll i det nya medielandskapet, MIK i praktiken, modeller och effektiva lösningar för små och stora skolbibliotek samt ”shared reading” som metod för att växa språkligt, socialt och litterärt.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Läraren viktig för utsatta barn

Relationer till lärare är särskilt viktiga för ekonomiskt utsatta barn. Samtidigt är ofta de barnensrelation svagare till både lärare och föräldrar, än barn från mer välbärgade hem. Det visar Elin Olsson i avhandlingen "Social Relations in Youth: Determinants and Consequences ofRelations to Parents, Teachers, and Peers".

Skrivträning på talande dator bra för elever med läs- och skrivsvårigheter

Britta Hannus-Gullmets forskning visar att elever med stora läs- och skrivsvårigheter får goda möjligheter att utveckla sin läs- och skrivförmåga om de använder en talande dator som hjälpmedel.

”Tänk-om”-frågor viktigt för elever i historia

Gymnasieelever använder gärna "tänk-om"-frågor när de förklarar historiska skeenden. Det konstaterar Joakim Wendell som forskat om hur lärare och elever hanterar historiska förklaringar.

Interaktion och lärande i fokus i förskolans gruppindelningar

För majoriteten förskollärare står barnens interaktion och lärande i fokus vid gruppindelningar, visar Panagiota Nasiopoulous avhandling. Men den visar också att nära en tredjedel av förskollärarna i studien nedprioriterar skriv- och läsinlärning.

Svårt utgå från storskaliga mätningar vid reformer i skolalgebra

För att utvärdera Lgr11 bör man använda något annat än algebraresultat från TIMSS, eftersom de uppgifterna inte är helt jämförbara med uppgifter i svenska matematikböcker. Det visar Kristina Palm Kaplan i sin avhandling.

Utvidgad tolkning av kosmopolitisk utbildning

Kosmopolitisk utbildning handlar om mer än flerspråkighet. Det menar Claudia Schumann som i sin avhandling går på jakt efter en mer progressiv och utmanande tolkning av begreppet.

Undervisning i naturen väcker elevers intresse för växter och miljöfrågor

Elever som får vara i ute i naturen får ett ökat intresse för träd och växter och ett större engagemang för miljöfrågor. Det visar Margaretha Häggströms forskning om barns relationer till skogsmiljöer.

Waldorfpedagogik i praktiken

Leif Tjärnstig har i sin avhandling studerat hur waldorflärare tänker, handlar och förstår undervisningen i klassrummet.

Tvärdisciplinär studie om lärande för hållbar utveckling

Anna Mogren har forskat om vilka grundläggande förutsättningar som behövs i en organisation och i ett ledarskap för att skapa lärande för hållbar utveckling. En av de avgörande principerna är en gemensam pedagogisk idé.

Många unga vittnar om utsatthet

Erfarenheter hos barn och unga i form av sexuella övergrepp, våld, bevittnat våld eller känslomässig försummelse har koppling till hög skolfrånvaro. Det visar Johan Melander Hagborgs avhandling om hur utsatthet påverkar utvecklingen i de tidiga tonåren.

Lite stöd till lärare i distansutbildning

Lärare får väldigt lite stöd och fortbildning i distansundervisning. Dessutom har de små möjligheter att påverka sin undervisningsmiljö, konstaterar Lena Dafgård som forskat om distanskurser inom högre utbildning.

Rösten ger förskolans yngsta plats i det offentliga rummet

Genom en experimenterande forskningsmetod visar Christine Eriksson hur forskare tillsammans med pedagoger kan arbeta för att ge små barn möjligheter att genom rösten producera plats och utrymme i samhället.

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Inga debatter i elitskolans klassrum

På den elitpräglade gymnasieskolan är kritiska elever inte önskvärda. Janna Lundbergs forskning belyser en gymnasieskola där elever fostras till överordning och passivt lydande.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Undervisa på distans – så kan du arbeta

Struktur är viktig i all undervisning – men det är särskilt viktigt när undervisningen sker på distans. Anna Åkerfeldt, projekt- och processledare på Ifous, har sammanställt tips och råd för dig som ska undervisa på distans.

Organisera och undervisa på distans

Just nu får många elever undervisning på distans för att minska smittspridningen av coronaviruset. Här hittar du som leder och organiserar skolan stöd för hur du kan organisera för undervisning på distans. Du som undervisar får stöd kring digitala arbetssätt och verktyg.

Skola hemma

Sidan upprätthålls av RISE i samverkan med Skolverket, SKR, Swedish Edtech Industry och UR.

Tips, råd och stöd för dig som ska arbeta med skola överallt

Att under en längre tid undervisa elever som inte är på plats i klassrummet kan kännas ovant för många. Här kommer några tips som kan underlätta förberedelserna.