Utbildningspolicy tolkas olika på nationell och lokal nivå

Det dominerande policymålet på nationell nivå är att skolan ska främja elevernas kunskapsutveckling, men Ulrika Bergstrands forskning visar att kommuner i gles- och landsbygd ofta har svårt att genomföra det som förväntas från nationellt håll. 

Ulrika Bergstrand
Ulrika Bergstrand

Bor i Uppsala
Född år 1965

Disputerade 2022-01-21
vid Mittuniversitetet


AVHANDLING
Styrning och re-kontextualisering av värden i utbildningspolicy på nationell och lokal nivå

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid arbetat med värdefrågor. Jag har religion i min lärarbehörighet och har också jobbat som hem- och konsumentkunskapslärare, ett ämne som har ett starkt värdefokus. När jag fick möjlighet att bli doktorand så ville jag fortsätta med värdefrågorna, eftersom jag tyckte att det var svårt att tolka värdegrunden i läroplanen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på värden i utbildningspolicy och har två empiriska underlag. Det ena är Skolinspektionens personalenkät mellan åren 2010 och 2015, där jag har studerat de frågor som lärare ska besvara. Enkäten ligger sedan till grund för intervjuer som jag har gjort med skolchefer i gles- och landsbygdskommuner, där de får berätta om hur de ser på frågorna i enkäten. Skolchefer har en särskild plats i skolans styrning eftersom de är anställda på kommunal nivå, men ska verkställa det som är bestämt på nationell nivå.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det är spännande eftersom det skiljer sig mellan den nationella och den lokala nivån. Det är därför jag pratar om rekontextualisering i titeln på avhandlingen, vilket innebär att vår utbildningspolicy och våra värden påverkas av sociala, ekonomiska, kulturella och globala faktorer. Den nationella nivån är mer direkt påverkad av internationella aktörer som EU och OECD. Den lokala nivån och skolchefernas lokala kontext gör att de har svårt att genomföra allt det som förväntas från nationellt håll.

– Det dominerande policymål som kommer till uttryck i min studie är att skolan ska främja elevernas kunskapsutveckling, det målet relateras även till och påverkar även de andra målen. Enligt Skolinspektionen ska verksamheten kvalitetssäkras genom att rektor följer upp elevernas kunskapsutveckling och att lärarna individualiserar och anpassar undervisningen, dessutom vill man från nationell nivå att vårdnadshavare ska informeras om vad som gäller i skolan. Det här är skolcheferna medvetna om, men det som är problematiskt är att man har svårt att få rätt kompetens i sina små kommuner. Det räcker inte alltid att ge riktade statsbidrag till skolorna. Skolcheferna vittnar också om svårigheter med att nå fram till vårdnadshavare med information, bland annat på grund av att gles- och landsbygd är studieovana miljöer.

– Ett annat policymål handlar om att inkludera alla elever i undervisningen. Där har man ett ännu större bekymmer i de små kommunerna. På nationell nivå vill man att alla elever ska vara delaktiga i undervisningen, att lärarna ska individanpassa och att man ska stödja alla elever med anpassningar. Man ger också uttryck för att socialisera eleverna till goda relationer på skolan för att skapa studiero och trygghet. På lokal nivå, i intervjuerna, handlar inkluderingen mer om att eleverna ska motiveras att studera överhuvudtaget, och det gäller i synnerhet pojkarna. En annan del är också att flickorna ofta presterar bra, men kan vara stressade och i vissa fall lida av ohälsa.

– Det tredje målet handlar om att fostra demokratiska medborgare. På den nationella nivån talar man om att stärka individuella rättigheter på skolan, att elever ska ha inflytande över sin skolmiljö, att de ska visa respekt för olikheter och känna till sina rättigheter. Men på den lokala nivån pratar skolcheferna mer om att arbeta för att kunna få till ett demokratiskt förhållningssätt, och att de försöker förhindra kränkningar som sker på skolan.

– De gles- och landsbygdskommuner som jag tittar på skulle behöva fokusera mer på inkluderingsarbete, och på att fostra elever till demokratiska medborgare. Men de befinner sig i ett dilemma eftersom målet att främja elevernas kunskapsutveckling är något som Skolinspektionen granskar och kommunerna vill ha goda siffror i statistiken. Alla skolor ska prestera bra för att kunna vara med i den internationella konkurrensen och vara en kunskapsekonomi.

Vad överraskade dig?

– Jag hade hoppats att frågor som handlar om att fostra demokratiska medborgare skulle ges ett större utrymme, men det är någonting som kommer i skymundan i skolan eftersom vi ska ägna så mycket tid åt att främja kunskapsutvecklingen. Det var också intressant att se att ekonomiska medel inte heller är den enda lösningen utan att det handlar mycket om rätt kompetens. Det trodde jag inte när jag gick in i studien. För skolorna i gles- och landsbygd är detta inte ett nytt problem, men de utmanas på ett nytt sätt när alla elever behöver vara med i samhällets ökade krav på utbildning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att lärare är intresserade av de här värdefrågorna eftersom det handlar om vårt samhälle och vilka medborgare vi fostrar i det här utbildningssystemet.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2022-03-24 14:38 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolans arbete mot mobbning speglar elevers psykiska ohälsa

Skolkuratorer bör fokusera på att stärka elevers tilltro till sin egen förmåga samt på frågor kring skolprestationer och elevers stress kring skolarbetet. Det säger Victoria Lönnfjord som forskat om kopplingen mellan olika sociala påfrestningar och högstadieelevers psykiska ohälsa.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Slöjd Webbkonferens

Konferensen vänder sig till dig som undervisar i slöjd. Ta del av åtta föreläsningar om bland annat förändringarna i kursplanen, estetiska dimensioner, slöjdundervisning i grundsärskolan och hur man kan motivera eleverna. Välkommen!

Svenska som andraspråk Webbkonferens

Webbkonferensen vänder sig till dig som undervisar i svenska som andraspråk i grundskolan eller gymnasiet. Ta del av sju digitala föreläsningar om bland annat litteraturdidaktik och grammatikundervisning. Välkommen!

Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Samtidigt som de uppskattar undervisningen i svenska som andraspråk upplever eleverna att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Det visar Frida Siekkinens forskning.

Lite stöd till lärare i distansutbildning

Lärare får väldigt lite stöd och fortbildning i distansundervisning. Dessutom har de små möjligheter att påverka sin undervisningsmiljö, konstaterar Lena Dafgård som forskat om distanskurser inom högre utbildning.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Lärarrespons viktig för studenter som läser svenska som andraspråk

Vuxna nybörjarstudenter i svenska som andraspråk sätter högt värde på lärararrespons, både i form av beröm och kritik. Respons är ett viktigt moment i språkutvecklingen, konstaterar Liivi Jakobson.

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Undervisningsspråket starkast hos utlandssvenska gymnasieelever

Unga med svenskspråkig bakgrund som deltar i svenskundervisning utomlands är flexibla språkanvändare. Men det språk som dominerar är undervisningsspråket, oavsett om det är svenska eller något annat språk, visar Marie Rydenvalds avhandling.

Högskolans språkverkstäder viktig resurs för både studenter och lärare

Högskolans språkverkstäder har stor potential men deras position behöver stärkas och handledaruppdraget professionaliseras. Det anser Ingrid Lennartson-Hokkanen som forskat i ämnet.

Färre utmaningar i svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk betraktas fortfarande som ett stödämne jämfört med svenskämnet. Det innehåller färre kognitiva utmaningar och begränsat utrymme för läsning av skönlitteratur, konstaterar Catarina Economou i sin studie om ämnet svenska som andraspråk på gymnasiet.

Svenska som andraspråk motverkar inkludering

Lärarna i svenska som andraspråk har svårt att motivera sin undervisning med att denutvecklar språket. Istället hävdar de att undervisningen behövs bland annat för atteleverna behöver lugn och ro. - Det leder till att barnen betraktas som annorlunda av skolpersonal och klasskamrater,säger Lena Fridlund som skrivit avhandlingen "Interkulturell undervisning ett pedagogisktdilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser".

Datoriserad språkkontroll ställer krav

Andraspråksstudenter som använder datorprogram för språkinlärning behöver bättre vägledning för att kunna använda programmen optimalt, menar Petter Karlström. Men också programmen måste utvecklas och förses med funktioner som ger studenterna mer än bara stavnings- och grammatikkontroller.

Höj statusen på svenska som andraspråk

Ann-Christin Torpsten undersöker i sin avhandling vad grundskolans kurs- och läroplaner uttrycker gällande ämnet svenska som andraspråk, och hur en grupp lärarstudenter med svenska som andraspråk upplevde den andraspråksundervisning de fick i grundskolan.

Myrornas krig hjälper barn med ADHD

Föreställningen om att barn med ADHD ska ha det extra tyst omkring sig kommer på skam i Göran Söderlunds studie. Hans avhandling visar nämligen att de här barnens minnesförmåga förbättrades med hjälp av ett brusljud liknande myrornas krig. – Alla ska inte sitta med hörlurar med brus i, men jag är övertygad om att skickliga pedagoger kan hitta vettiga metoder utifrån mina resultat.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Så giftsäkras hemmet för barnen – rensa bland leksaker

En studie från Göteborgs universitet visar att äldre plastleksaker ofta innehåller högre halter av hälsofarliga ämnen än nya. ”Man talar mycket om återvinning som en lösning på vårt avfallsproblem, men återvinning kan inte göras på ett säkert sätt om det finns så mycket kemikalier i produkterna som vi har nu, ”säger Bethanie Carney Almroth, professor vid Göteborgs universitet.

Skolportens digitala kurser