Hoppa till sidinnehåll
Demokrati

Utbildningspolicy tolkas olika på nationell och lokal nivå

Publicerad:2022-03-24
Moa Duvarci Engman
Skribent:Moa Duvarci Engman
Ulrika Bergstrand
Ulrika Bergstrand.
Ulrika Bergstrand

Bor i Uppsala
Född år 1965

Disputerade 2022-01-21
vid Mittuniversitetet

Avhandling

Styrning och re-kontextualisering av värden i utbildningspolicy på nationell och lokal nivå

Det dominerande policymålet på nationell nivå är att skolan ska främja elevernas kunskapsutveckling, men Ulrika Bergstrands forskning visar att kommuner i gles- och landsbygd ofta har svårt att genomföra det som förväntas från nationellt håll. 

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid arbetat med värdefrågor. Jag har religion i min lärarbehörighet och har också jobbat som hem- och konsumentkunskapslärare, ett ämne som har ett starkt värdefokus. När jag fick möjlighet att bli doktorand så ville jag fortsätta med värdefrågorna, eftersom jag tyckte att det var svårt att tolka värdegrunden i läroplanen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på värden i utbildningspolicy och har två empiriska underlag. Det ena är Skolinspektionens personalenkät mellan åren 2010 och 2015, där jag har studerat de frågor som lärare ska besvara. Enkäten ligger sedan till grund för intervjuer som jag har gjort med skolchefer i gles- och landsbygdskommuner, där de får berätta om hur de ser på frågorna i enkäten. Skolchefer har en särskild plats i skolans styrning eftersom de är anställda på kommunal nivå, men ska verkställa det som är bestämt på nationell nivå.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det är spännande eftersom det skiljer sig mellan den nationella och den lokala nivån. Det är därför jag pratar om rekontextualisering i titeln på avhandlingen, vilket innebär att vår utbildningspolicy och våra värden påverkas av sociala, ekonomiska, kulturella och globala faktorer. Den nationella nivån är mer direkt påverkad av internationella aktörer som EU och OECD. Den lokala nivån och skolchefernas lokala kontext gör att de har svårt att genomföra allt det som förväntas från nationellt håll.

– Det dominerande policymål som kommer till uttryck i min studie är att skolan ska främja elevernas kunskapsutveckling, det målet relateras även till och påverkar även de andra målen. Enligt Skolinspektionen ska verksamheten kvalitetssäkras genom att rektor följer upp elevernas kunskapsutveckling och att lärarna individualiserar och anpassar undervisningen, dessutom vill man från nationell nivå att vårdnadshavare ska informeras om vad som gäller i skolan. Det här är skolcheferna medvetna om, men det som är problematiskt är att man har svårt att få rätt kompetens i sina små kommuner. Det räcker inte alltid att ge riktade statsbidrag till skolorna. Skolcheferna vittnar också om svårigheter med att nå fram till vårdnadshavare med information, bland annat på grund av att gles- och landsbygd är studieovana miljöer.

– Ett annat policymål handlar om att inkludera alla elever i undervisningen. Där har man ett ännu större bekymmer i de små kommunerna. På nationell nivå vill man att alla elever ska vara delaktiga i undervisningen, att lärarna ska individanpassa och att man ska stödja alla elever med anpassningar. Man ger också uttryck för att socialisera eleverna till goda relationer på skolan för att skapa studiero och trygghet. På lokal nivå, i intervjuerna, handlar inkluderingen mer om att eleverna ska motiveras att studera överhuvudtaget, och det gäller i synnerhet pojkarna. En annan del är också att flickorna ofta presterar bra, men kan vara stressade och i vissa fall lida av ohälsa.

– Det tredje målet handlar om att fostra demokratiska medborgare. På den nationella nivån talar man om att stärka individuella rättigheter på skolan, att elever ska ha inflytande över sin skolmiljö, att de ska visa respekt för olikheter och känna till sina rättigheter. Men på den lokala nivån pratar skolcheferna mer om att arbeta för att kunna få till ett demokratiskt förhållningssätt, och att de försöker förhindra kränkningar som sker på skolan.

– De gles- och landsbygdskommuner som jag tittar på skulle behöva fokusera mer på inkluderingsarbete, och på att fostra elever till demokratiska medborgare. Men de befinner sig i ett dilemma eftersom målet att främja elevernas kunskapsutveckling är något som Skolinspektionen granskar och kommunerna vill ha goda siffror i statistiken. Alla skolor ska prestera bra för att kunna vara med i den internationella konkurrensen och vara en kunskapsekonomi.

Vad överraskade dig?

– Jag hade hoppats att frågor som handlar om att fostra demokratiska medborgare skulle ges ett större utrymme, men det är någonting som kommer i skymundan i skolan eftersom vi ska ägna så mycket tid åt att främja kunskapsutvecklingen. Det var också intressant att se att ekonomiska medel inte heller är den enda lösningen utan att det handlar mycket om rätt kompetens. Det trodde jag inte när jag gick in i studien. För skolorna i gles- och landsbygd är detta inte ett nytt problem, men de utmanas på ett nytt sätt när alla elever behöver vara med i samhällets ökade krav på utbildning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att lärare är intresserade av de här värdefrågorna eftersom det handlar om vårt samhälle och vilka medborgare vi fostrar i det här utbildningssystemet.

Åsa Lasson

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev