Utbildningspolicy tolkas olika på nationell och lokal nivå

Det dominerande policymålet på nationell nivå är att skolan ska främja elevernas kunskapsutveckling, men Ulrika Bergstrands forskning visar att kommuner i gles- och landsbygd ofta har svårt att genomföra det som förväntas från nationellt håll. 

Ulrika Bergstrand
Ulrika Bergstrand

Bor i Uppsala
Född år 1965

Disputerade 2022-01-21
vid Mittuniversitetet


AVHANDLING
Styrning och re-kontextualisering av värden i utbildningspolicy på nationell och lokal nivå

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid arbetat med värdefrågor. Jag har religion i min lärarbehörighet och har också jobbat som hem- och konsumentkunskapslärare, ett ämne som har ett starkt värdefokus. När jag fick möjlighet att bli doktorand så ville jag fortsätta med värdefrågorna, eftersom jag tyckte att det var svårt att tolka värdegrunden i läroplanen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på värden i utbildningspolicy och har två empiriska underlag. Det ena är Skolinspektionens personalenkät mellan åren 2010 och 2015, där jag har studerat de frågor som lärare ska besvara. Enkäten ligger sedan till grund för intervjuer som jag har gjort med skolchefer i gles- och landsbygdskommuner, där de får berätta om hur de ser på frågorna i enkäten. Skolchefer har en särskild plats i skolans styrning eftersom de är anställda på kommunal nivå, men ska verkställa det som är bestämt på nationell nivå.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det är spännande eftersom det skiljer sig mellan den nationella och den lokala nivån. Det är därför jag pratar om rekontextualisering i titeln på avhandlingen, vilket innebär att vår utbildningspolicy och våra värden påverkas av sociala, ekonomiska, kulturella och globala faktorer. Den nationella nivån är mer direkt påverkad av internationella aktörer som EU och OECD. Den lokala nivån och skolchefernas lokala kontext gör att de har svårt att genomföra allt det som förväntas från nationellt håll.

– Det dominerande policymål som kommer till uttryck i min studie är att skolan ska främja elevernas kunskapsutveckling, det målet relateras även till och påverkar även de andra målen. Enligt Skolinspektionen ska verksamheten kvalitetssäkras genom att rektor följer upp elevernas kunskapsutveckling och att lärarna individualiserar och anpassar undervisningen, dessutom vill man från nationell nivå att vårdnadshavare ska informeras om vad som gäller i skolan. Det här är skolcheferna medvetna om, men det som är problematiskt är att man har svårt att få rätt kompetens i sina små kommuner. Det räcker inte alltid att ge riktade statsbidrag till skolorna. Skolcheferna vittnar också om svårigheter med att nå fram till vårdnadshavare med information, bland annat på grund av att gles- och landsbygd är studieovana miljöer.

– Ett annat policymål handlar om att inkludera alla elever i undervisningen. Där har man ett ännu större bekymmer i de små kommunerna. På nationell nivå vill man att alla elever ska vara delaktiga i undervisningen, att lärarna ska individanpassa och att man ska stödja alla elever med anpassningar. Man ger också uttryck för att socialisera eleverna till goda relationer på skolan för att skapa studiero och trygghet. På lokal nivå, i intervjuerna, handlar inkluderingen mer om att eleverna ska motiveras att studera överhuvudtaget, och det gäller i synnerhet pojkarna. En annan del är också att flickorna ofta presterar bra, men kan vara stressade och i vissa fall lida av ohälsa.

– Det tredje målet handlar om att fostra demokratiska medborgare. På den nationella nivån talar man om att stärka individuella rättigheter på skolan, att elever ska ha inflytande över sin skolmiljö, att de ska visa respekt för olikheter och känna till sina rättigheter. Men på den lokala nivån pratar skolcheferna mer om att arbeta för att kunna få till ett demokratiskt förhållningssätt, och att de försöker förhindra kränkningar som sker på skolan.

– De gles- och landsbygdskommuner som jag tittar på skulle behöva fokusera mer på inkluderingsarbete, och på att fostra elever till demokratiska medborgare. Men de befinner sig i ett dilemma eftersom målet att främja elevernas kunskapsutveckling är något som Skolinspektionen granskar och kommunerna vill ha goda siffror i statistiken. Alla skolor ska prestera bra för att kunna vara med i den internationella konkurrensen och vara en kunskapsekonomi.

Vad överraskade dig?

– Jag hade hoppats att frågor som handlar om att fostra demokratiska medborgare skulle ges ett större utrymme, men det är någonting som kommer i skymundan i skolan eftersom vi ska ägna så mycket tid åt att främja kunskapsutvecklingen. Det var också intressant att se att ekonomiska medel inte heller är den enda lösningen utan att det handlar mycket om rätt kompetens. Det trodde jag inte när jag gick in i studien. För skolorna i gles- och landsbygd är detta inte ett nytt problem, men de utmanas på ett nytt sätt när alla elever behöver vara med i samhällets ökade krav på utbildning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att lärare är intresserade av de här värdefrågorna eftersom det handlar om vårt samhälle och vilka medborgare vi fostrar i det här utbildningssystemet.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2022-03-24 14:38 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolans arbete mot mobbning speglar elevers psykiska ohälsa

Skolkuratorer bör fokusera på att stärka elevers tilltro till sin egen förmåga samt på frågor kring skolprestationer och elevers stress kring skolarbetet. Det säger Victoria Lönnfjord som forskat om kopplingen mellan olika sociala påfrestningar och högstadieelevers psykiska ohälsa.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Slöjd Webbkonferens

Konferensen vänder sig till dig som undervisar i slöjd. Ta del av åtta föreläsningar om bland annat förändringarna i kursplanen, estetiska dimensioner, slöjdundervisning i grundsärskolan och hur man kan motivera eleverna. Välkommen!

Svenska som andraspråk Webbkonferens

Webbkonferensen vänder sig till dig som undervisar i svenska som andraspråk i grundskolan eller gymnasiet. Ta del av sju digitala föreläsningar om bland annat litteraturdidaktik och grammatikundervisning. Välkommen!

Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Samtidigt som de uppskattar undervisningen i svenska som andraspråk upplever eleverna att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Det visar Frida Siekkinens forskning.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Lärarrespons viktig för studenter som läser svenska som andraspråk

Vuxna nybörjarstudenter i svenska som andraspråk sätter högt värde på lärararrespons, både i form av beröm och kritik. Respons är ett viktigt moment i språkutvecklingen, konstaterar Liivi Jakobson.

Färre utmaningar i svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk betraktas fortfarande som ett stödämne jämfört med svenskämnet. Det innehåller färre kognitiva utmaningar och begränsat utrymme för läsning av skönlitteratur, konstaterar Catarina Economou i sin studie om ämnet svenska som andraspråk på gymnasiet.

Svenska som andraspråk motverkar inkludering

Lärarna i svenska som andraspråk har svårt att motivera sin undervisning med att denutvecklar språket. Istället hävdar de att undervisningen behövs bland annat för atteleverna behöver lugn och ro. - Det leder till att barnen betraktas som annorlunda av skolpersonal och klasskamrater,säger Lena Fridlund som skrivit avhandlingen "Interkulturell undervisning ett pedagogisktdilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser".

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Avhandling om skolövergångar utsedd till Lärarpanelens favorit

Barns övergångar från förskola till förskoleklass, eller från förskoleklass till årskurs ett är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén som forskat om lärares arbete med övergångar. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.