Utformning av illustrationen stor betydelse för elevers lärande

Utformningen av illustrationer, som modeller, grafer och diagram, har stor betydelse för elevernas lärande. Det konstaterar Ann-Sofie Jägerskog som undersökt sambandet mellan visuella representationer, vad eleverna förstår och vad som sker i klassrum.

Ann-Sofie Jägerskog
Ann-Sofie Jägerskog

Född 1977
Bor i Stockholm

Disputerade 2020-03-27
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Making Possible by Making Visible: Learning through Visual Representations in Social Science

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Intresset kommer från två håll, inte minst från min egen praktik som gymnasielärare, där jag arbetar mycket med visuella representationer, det vill säga bilder, modeller, grafer och diagram, i undervisningen. Min erfarenhet är att det både finns potential men också utmaningar med att använda bilder i undervisningen. Intresset fördjupades när jag i samband med min licentiatuppsats utforskade betydelsen av visuella representationer i undervisningen på ett mer generellt plan. Vad jag inte kom åt där var förståelsen av ämnesinnehållet i relation till den visuella representationen, alltså ett tydligt ämnesdidaktiskt perspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om utformningen av visuella representationer i relation till hur elever förstår ämnesinnehållet och vad som händer i klassrummet. Avhandlingen bygger på en jämförande studie med fyra gymnasieklasser i ämnet samhällskunskap som under tre lektioner undervisats i prisbildning. Två klasser fick undervisning med visuellt stöd av den traditionella prisbildningsgrafen om utbud och efterfrågan. De övriga två klasserna undervisades med en relativt ny modell som en norsk professor tagit fram: Här illustreras kausaliteten mellan utbud, efterfrågan och pris genom en liggande åtta. Materialet består dels av tester som eleverna fick göra både före och efter de tre lektionerna, dels av videofilmer från undervisningen och de samtal och diskussioner som fördes i klassrummet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skillnaderna mellan klasserna är jättestor! Testerna visar att de elever som fick undervisningen med loop-modellen, den liggande åttan, fick en mer komplex förståelse för prisbildning jämfört med eleverna som undervisades med grafen. Eftertestet visade till och med att hälften av eleverna i grafklasserna uttryckte mindre kvalificerad förståelse efter lektionerna. De här eleverna hade helt enkelt inte förstått utan försökt att klämma in ”rätt” begrepp i sina svar. Videofilmerna visar också att grafklasserna har större fokus på att förstå grafen i sig snarare än prisbildning. I de här klasserna uttrycks också ganska mycket frustration. Undervisningen och samtalen i klasserna som arbetade med loop-modellen kretsar i betydligt högre grad kring ämnesinnehållet – sambandet mellan efterfrågan, utbud och pris.

– Något jag noga vill understryka är att resultaten inte visar att den ena modellen generellt sett är bättre än den andra. Allt beror på vad man vill att eleverna ska lära sig. Med grafen kan exempelvis prisberäkningar göras, det går inte med loopen. Men vill man hjälpa eleverna att förstå kausalitet i prisbildning tycks loop-diagrammet skapa bättre förutsättningar för det än grafen.

– Sammanfattningsvis visar avhandlingen att det är extremt viktigt att reflektera och fundera över utformningen av de visuella representationer vi använder i undervisningen eftersom bilden skapar något i klassrummet.

Vad överraskade dig?

– Att skillnaderna var så stora mellan klasserna. Visst hade jag förväntat mig en skillnad men inte så markant som resultaten visar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolpraktiken, jag hoppas att resultaten kan bidra till professionell reflektion hos lärare i deras val av visuella representationer i undervisningen, och specifikt om prisbildning. Det gäller också läromedelsförfattare, bilder har ju en självklar plats i läromedel. Slutligen utgör avhandlingen ett bidrag till forskningsfältet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-04-29 08:26 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-05-25 09:56 av Ebba Reinolf


Relaterat

Inga debatter i elitskolans klassrum

På den elitpräglade gymnasieskolan är kritiska elever inte önskvärda. Janna Lundbergs forskning belyser en gymnasieskola där elever fostras till överordning och passivt lydande.

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Betygsintagning påverkade elevernas grundskolebetyg

När reformen med betygsintagning infördes till kommunala gymnasieskolor i Stockholm fick det en positiv påverkan på elevers genomsnittliga betyg i årskurs 9, enligt Lucas Tilleys avhandling.

Risk att digitala verktyg motverkar det inkluderande uppdraget

Digitala verktyg används ofta till annat än skolarbete i klassrummet. Detta tar upp en stor del av undervisningstiden, vilket främst drabbar elever som har särskilda behov, menar Lars Almén som undersökt effekterna av digitaliseringsstrategin.

Komplex process bakom programmering i teknikämnet

Elever förstår sina egna programmerade konstruktioner på ett sätt och programmerade vardagsföremål på ett annat sätt. Det konstaterar Anne-Marie Cederqvist som har undersökt mellanstadieelevers förståelse av struktur och funktion i olika programmerade tekniska lösningar.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Privilegierade villkor bakom höga betyg

Bakom elever med höga betyg i högstadiet står stöttande, resursstarka föräldrar med akademisk utbildning, visar Göran Nygrens forskning.

Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Stora skillnader mellan läromedel i matematik

Skillnaderna i matematikläromedlens innehåll bäddar inte för en likvärdig utbildning. Det menar Lars Madej som forskat om algebra.

Ny kunskap om åskådarbeteenden vid mobbning

Björn Sjögren har forskat om de elever som står vid sidan av i mobbningssituationer, och vilka sociala roller de intar. Den kunskapen kan vara till nytta i det förebyggande arbetet mot mobbning, menar han.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Hur blir lek levande?

Nadezda Lebedeva har undersökt hur man studerar barns lek. Hon berättar om några intressanta faktorer om nyanlända barns lek i svenska förskolan.(webb-tv)

Föräldraprogram ökade den psykiska hälsan hos nyanlända

Vad händer när den viktigast uppgiften – att vara förälder – vänds upp och ner på en plats där allt är nytt och främmande? Fatumo Osman, docent i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, har forskat om lösningar som fått betydelse för föräldrar, barn och samhället.