Utformning av illustrationen stor betydelse för elevers lärande

Utformningen av illustrationer, som modeller, grafer och diagram, har stor betydelse för elevernas lärande. Det konstaterar Ann-Sofie Jägerskog som undersökt sambandet mellan visuella representationer, vad eleverna förstår och vad som sker i klassrum.

Ann-Sofie Jägerskog
Ann-Sofie Jägerskog

Född 1977
Bor i Stockholm

Disputerade 2020-03-27
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Making Possible by Making Visible: Learning through Visual Representations in Social Science

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Intresset kommer från två håll, inte minst från min egen praktik som gymnasielärare, där jag arbetar mycket med visuella representationer, det vill säga bilder, modeller, grafer och diagram, i undervisningen. Min erfarenhet är att det både finns potential men också utmaningar med att använda bilder i undervisningen. Intresset fördjupades när jag i samband med min licentiatuppsats utforskade betydelsen av visuella representationer i undervisningen på ett mer generellt plan. Vad jag inte kom åt där var förståelsen av ämnesinnehållet i relation till den visuella representationen, alltså ett tydligt ämnesdidaktiskt perspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om utformningen av visuella representationer i relation till hur elever förstår ämnesinnehållet och vad som händer i klassrummet. Avhandlingen bygger på en jämförande studie med fyra gymnasieklasser i ämnet samhällskunskap som under tre lektioner undervisats i prisbildning. Två klasser fick undervisning med visuellt stöd av den traditionella prisbildningsgrafen om utbud och efterfrågan. De övriga två klasserna undervisades med en relativt ny modell som en norsk professor tagit fram: Här illustreras kausaliteten mellan utbud, efterfrågan och pris genom en liggande åtta. Materialet består dels av tester som eleverna fick göra både före och efter de tre lektionerna, dels av videofilmer från undervisningen och de samtal och diskussioner som fördes i klassrummet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skillnaderna mellan klasserna är jättestor! Testerna visar att de elever som fick undervisningen med loop-modellen, den liggande åttan, fick en mer komplex förståelse för prisbildning jämfört med eleverna som undervisades med grafen. Eftertestet visade till och med att hälften av eleverna i grafklasserna uttryckte mindre kvalificerad förståelse efter lektionerna. De här eleverna hade helt enkelt inte förstått utan försökt att klämma in ”rätt” begrepp i sina svar. Videofilmerna visar också att grafklasserna har större fokus på att förstå grafen i sig snarare än prisbildning. I de här klasserna uttrycks också ganska mycket frustration. Undervisningen och samtalen i klasserna som arbetade med loop-modellen kretsar i betydligt högre grad kring ämnesinnehållet – sambandet mellan efterfrågan, utbud och pris.

– Något jag noga vill understryka är att resultaten inte visar att den ena modellen generellt sett är bättre än den andra. Allt beror på vad man vill att eleverna ska lära sig. Med grafen kan exempelvis prisberäkningar göras, det går inte med loopen. Men vill man hjälpa eleverna att förstå kausalitet i prisbildning tycks loop-diagrammet skapa bättre förutsättningar för det än grafen.

– Sammanfattningsvis visar avhandlingen att det är extremt viktigt att reflektera och fundera över utformningen av de visuella representationer vi använder i undervisningen eftersom bilden skapar något i klassrummet.

Vad överraskade dig?

– Att skillnaderna var så stora mellan klasserna. Visst hade jag förväntat mig en skillnad men inte så markant som resultaten visar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolpraktiken, jag hoppas att resultaten kan bidra till professionell reflektion hos lärare i deras val av visuella representationer i undervisningen, och specifikt om prisbildning. Det gäller också läromedelsförfattare, bilder har ju en självklar plats i läromedel. Slutligen utgör avhandlingen ett bidrag till forskningsfältet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-04-29 08:26 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-05-25 09:56 av Ebba Reinolf


Relaterat

Inga debatter i elitskolans klassrum

På den elitpräglade gymnasieskolan är kritiska elever inte önskvärda. Janna Lundbergs forskning belyser en gymnasieskola där elever fostras till överordning och passivt lydande.

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Unga elever är motiverade att lära sig nya språk 

De flesta elever är väldigt motiverade att lära sig ett nytt språk i årskurs 6. Men hur skolor organiserar undervisningen gör att elever får olika förutsättningar att lära sig språket, visar Ingela Finndahls avhandling.

Visuellt läsande och skrivande skapar utmaningar för elever och lärare

Såväl elever som lärare behöver stöd att utveckla strategier för visuell litteracitet. Det visar Ulrika Bodéns forskning om vad som händer när elever läser på en skärm bestående av interaktiva visualiseringar.

Komplexa processer bakom barns teaterskapande

När barn skapar teater på egen hand behöver de arbeta kollektivt, vara överens, lyssna in andras idéer och samtidigt bidra med egna. En komplex process, konstaterar Anna Johansson i sin avhandling.

Legitimationskrav på fritids kräver lösningsinriktade rektorer

För att uppfylla det utökade legitimationskravet inom fritidshemmet tvingas många rektorer att uppfinna pragmatiska rutinlösningar. Det visar Richard Andersson i sin avhandling.

Lärare har svårt att sätta ord på sitt ledarskap i utvecklingssamtal

Lärare har svårt att sätta ord på vad de faktiskt gör som skapar mening under utvecklingssamtalet. Det visar Britt-Marie Bader i sin forskning om lärares ledarskap.

Undervisningen på folkhögskolan utgår från mötet

Möten är en viktig utgångspunkt för undervisning och lärande på folkhögskolan, och utgör ett pedagogiskt verktyg för lärarna. Det menar Filippa Millenberg som forskat om folkhögskollärares pedagogiska hållning.

Grunda kunskaper om statistik hos elever

Elever ska lära sig tolka data i tabeller och diagram samt känna till hur lägesmåtten används i statistiska undersökningar, enligt det centrala innehållet för matematik i årskurs 4–6. Men för att nå dit behövs mer kunskap än procedurer, menar forskaren Karin Landtblom.

Matematikundervisning med en social robot engagerar och utmanar

När en så kallad social robot används i matematikundervisningen uppstår en komplex lärsituation, med en rad didaktiska och etiska dilemman som lärare behöver hantera. Det visar Sara Ekströms avhandling.

Multimodala resurser hjälper nyanlända elever när språket inte räcker till

Utöver svenska och elevens modersmål använder studiehandledare video, bilder och flerspråkiga texter när språket inte räcker till för att skapa mening i NO, visar Feyza Axelssons avhandling.

Nationell enhet prioriterades över lokala anpassningar

Matts Dahlkwist har forskat om enhetsskolereformen, och i hans historiska fallstudie är frågeställningarna om likvärdighet och kommunikation lika aktuella idag.

Ojämlik vård för utrikesfödda barn

Utrikesfödda barn konsumerar mindre vård än svenska, trots att forskningen visar att de har en högre risk för psykisk ohälsa, visar en avhandling av Ester Gubi.

Bristande kunskaper i akademisk engelska hos gymnasieelever

Elever på gymnasiets högskoleförberedande program är inte tillräckligt förberedda för högskolestudier. Det konstaterar Marcus Warnby i sin avhandling.

Skolor och förskolor kan stärka sydsamiskan

Vilket utrymme får samiska språket i tvåspråkiga förskolor och skolor? Policyer om tvåspråkighet får sällan genomslag i praktiken, visar David Kroiks avhandling.

Elever har svårt att använda matematik i slöjden

Elever i grundskolan har stora problem att lösa matematiska moment som uppstår i slöjdämnet, visar Åsa Hjelm i sin avhandling. Hon menar att matematik behöver integreras mer i slöjden.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Därför får inte alla barn rätt stöd i förskolan

En bra förskola är som huvudregel bra för barns utveckling och välmående. Samtidigt ”missar” förskolan en del barn som behöver extra stöd. Varför? Så här säger forskningen.

ULF – där skolans behov bestämmer forskningen

Hur ser lärares utmaningar ut på specifika förskolor och skolor idag? Den frågeställningen undersöks i ULF-projekt vid Högskolan i Borås.    

AI i skolan – fusk eller verklighetsanpassning?

Den senaste tiden har debatten inom skolan varit intensiv vad gäller användandet av AI i klassrummet. Är det fusk eller inte? Jimmy Jaldemark, docent i pedagogik vid Mittuniversitetet, menar att frågan är felställd och att fokus i stället bör ligga på hur tekniken kan bidra till elevernas lärande.

Mobilforbud på skolen førte til bedre karakterer

Skoler med mobilforbud har mindre mobbing og bedre karakterer enn de uten. Størst effekt er det blant jentene, viser en ny studie.

SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser