Utformning av illustrationen stor betydelse för elevers lärande

Utformningen av illustrationer, som modeller, grafer och diagram, har stor betydelse för elevernas lärande. Det konstaterar Ann-Sofie Jägerskog som undersökt sambandet mellan visuella representationer, vad eleverna förstår och vad som sker i klassrum.

Ann-Sofie Jägerskog
Ann-Sofie Jägerskog

Född 1977
Bor i Stockholm

Disputerade 2020-03-27
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Making Possible by Making Visible: Learning through Visual Representations in Social Science

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Intresset kommer från två håll, inte minst från min egen praktik som gymnasielärare, där jag arbetar mycket med visuella representationer, det vill säga bilder, modeller, grafer och diagram, i undervisningen. Min erfarenhet är att det både finns potential men också utmaningar med att använda bilder i undervisningen. Intresset fördjupades när jag i samband med min licentiatuppsats utforskade betydelsen av visuella representationer i undervisningen på ett mer generellt plan. Vad jag inte kom åt där var förståelsen av ämnesinnehållet i relation till den visuella representationen, alltså ett tydligt ämnesdidaktiskt perspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om utformningen av visuella representationer i relation till hur elever förstår ämnesinnehållet och vad som händer i klassrummet. Avhandlingen bygger på en jämförande studie med fyra gymnasieklasser i ämnet samhällskunskap som under tre lektioner undervisats i prisbildning. Två klasser fick undervisning med visuellt stöd av den traditionella prisbildningsgrafen om utbud och efterfrågan. De övriga två klasserna undervisades med en relativt ny modell som en norsk professor tagit fram: Här illustreras kausaliteten mellan utbud, efterfrågan och pris genom en liggande åtta. Materialet består dels av tester som eleverna fick göra både före och efter de tre lektionerna, dels av videofilmer från undervisningen och de samtal och diskussioner som fördes i klassrummet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skillnaderna mellan klasserna är jättestor! Testerna visar att de elever som fick undervisningen med loop-modellen, den liggande åttan, fick en mer komplex förståelse för prisbildning jämfört med eleverna som undervisades med grafen. Eftertestet visade till och med att hälften av eleverna i grafklasserna uttryckte mindre kvalificerad förståelse efter lektionerna. De här eleverna hade helt enkelt inte förstått utan försökt att klämma in ”rätt” begrepp i sina svar. Videofilmerna visar också att grafklasserna har större fokus på att förstå grafen i sig snarare än prisbildning. I de här klasserna uttrycks också ganska mycket frustration. Undervisningen och samtalen i klasserna som arbetade med loop-modellen kretsar i betydligt högre grad kring ämnesinnehållet – sambandet mellan efterfrågan, utbud och pris.

– Något jag noga vill understryka är att resultaten inte visar att den ena modellen generellt sett är bättre än den andra. Allt beror på vad man vill att eleverna ska lära sig. Med grafen kan exempelvis prisberäkningar göras, det går inte med loopen. Men vill man hjälpa eleverna att förstå kausalitet i prisbildning tycks loop-diagrammet skapa bättre förutsättningar för det än grafen.

– Sammanfattningsvis visar avhandlingen att det är extremt viktigt att reflektera och fundera över utformningen av de visuella representationer vi använder i undervisningen eftersom bilden skapar något i klassrummet.

Vad överraskade dig?

– Att skillnaderna var så stora mellan klasserna. Visst hade jag förväntat mig en skillnad men inte så markant som resultaten visar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolpraktiken, jag hoppas att resultaten kan bidra till professionell reflektion hos lärare i deras val av visuella representationer i undervisningen, och specifikt om prisbildning. Det gäller också läromedelsförfattare, bilder har ju en självklar plats i läromedel. Slutligen utgör avhandlingen ett bidrag till forskningsfältet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-04-29 08:26 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-05-25 09:56 av Ebba Reinolf


Relaterat

Inga debatter i elitskolans klassrum

På den elitpräglade gymnasieskolan är kritiska elever inte önskvärda. Janna Lundbergs forskning belyser en gymnasieskola där elever fostras till överordning och passivt lydande.

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.