Utformning av illustrationen stor betydelse för elevers lärande

Utformningen av illustrationer, som modeller, grafer och diagram, har stor betydelse för elevernas lärande. Det konstaterar Ann-Sofie Jägerskog som undersökt sambandet mellan visuella representationer, vad eleverna förstår och vad som sker i klassrum.

Ann-Sofie Jägerskog
Ann-Sofie Jägerskog

Född 1977
Bor i Stockholm

Disputerade 2020-03-27
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Making Possible by Making Visible: Learning through Visual Representations in Social Science

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Intresset kommer från två håll, inte minst från min egen praktik som gymnasielärare, där jag arbetar mycket med visuella representationer, det vill säga bilder, modeller, grafer och diagram, i undervisningen. Min erfarenhet är att det både finns potential men också utmaningar med att använda bilder i undervisningen. Intresset fördjupades när jag i samband med min licentiatuppsats utforskade betydelsen av visuella representationer i undervisningen på ett mer generellt plan. Vad jag inte kom åt där var förståelsen av ämnesinnehållet i relation till den visuella representationen, alltså ett tydligt ämnesdidaktiskt perspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om utformningen av visuella representationer i relation till hur elever förstår ämnesinnehållet och vad som händer i klassrummet. Avhandlingen bygger på en jämförande studie med fyra gymnasieklasser i ämnet samhällskunskap som under tre lektioner undervisats i prisbildning. Två klasser fick undervisning med visuellt stöd av den traditionella prisbildningsgrafen om utbud och efterfrågan. De övriga två klasserna undervisades med en relativt ny modell som en norsk professor tagit fram: Här illustreras kausaliteten mellan utbud, efterfrågan och pris genom en liggande åtta. Materialet består dels av tester som eleverna fick göra både före och efter de tre lektionerna, dels av videofilmer från undervisningen och de samtal och diskussioner som fördes i klassrummet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skillnaderna mellan klasserna är jättestor! Testerna visar att de elever som fick undervisningen med loop-modellen, den liggande åttan, fick en mer komplex förståelse för prisbildning jämfört med eleverna som undervisades med grafen. Eftertestet visade till och med att hälften av eleverna i grafklasserna uttryckte mindre kvalificerad förståelse efter lektionerna. De här eleverna hade helt enkelt inte förstått utan försökt att klämma in ”rätt” begrepp i sina svar. Videofilmerna visar också att grafklasserna har större fokus på att förstå grafen i sig snarare än prisbildning. I de här klasserna uttrycks också ganska mycket frustration. Undervisningen och samtalen i klasserna som arbetade med loop-modellen kretsar i betydligt högre grad kring ämnesinnehållet – sambandet mellan efterfrågan, utbud och pris.

– Något jag noga vill understryka är att resultaten inte visar att den ena modellen generellt sett är bättre än den andra. Allt beror på vad man vill att eleverna ska lära sig. Med grafen kan exempelvis prisberäkningar göras, det går inte med loopen. Men vill man hjälpa eleverna att förstå kausalitet i prisbildning tycks loop-diagrammet skapa bättre förutsättningar för det än grafen.

– Sammanfattningsvis visar avhandlingen att det är extremt viktigt att reflektera och fundera över utformningen av de visuella representationer vi använder i undervisningen eftersom bilden skapar något i klassrummet.

Vad överraskade dig?

– Att skillnaderna var så stora mellan klasserna. Visst hade jag förväntat mig en skillnad men inte så markant som resultaten visar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolpraktiken, jag hoppas att resultaten kan bidra till professionell reflektion hos lärare i deras val av visuella representationer i undervisningen, och specifikt om prisbildning. Det gäller också läromedelsförfattare, bilder har ju en självklar plats i läromedel. Slutligen utgör avhandlingen ett bidrag till forskningsfältet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-04-29 08:26 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-05-25 09:56 av Ebba Reinolf


Relaterat

Inga debatter i elitskolans klassrum

På den elitpräglade gymnasieskolan är kritiska elever inte önskvärda. Janna Lundbergs forskning belyser en gymnasieskola där elever fostras till överordning och passivt lydande.

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Ny som lärare

De första åren som lärare kan vara omtumlande. Förutom att planera och undervisa behöver du vara en tydlig ledare, skapa goda relationer och lösa konflikter. Välkommen till en två dagar lång konferens som ger dig verktyg för att utveckla din roll i klassrummet! Forskare och erfarna lärare delar med sig av sina erfarenheter, och du får möjlighet att diskutera läraryrket med andra nyblivna pedagoger från hela Sverige.

Fortbildning i biologi

Biologi är ett komplext och fascinerande ämnesområde. Det är inom biologin som den snabbaste utvecklingen inom naturvetenskapen sker, med flest publicerade vetenskapliga artiklar. Lärare i biologi och naturkunskap blir aldrig fullärda, det finns alltid något nytt och intressant att tränga in i. Välkommen till en konferens som bjuder på aktuell forskning samt rikligt med praktiknära exempel och inspiration för din undervisning!

Undervisning i naturen väcker elevers intresse för växter och miljöfrågor

Elever som får vara i ute i naturen får ett ökat intresse för träd och växter och ett större engagemang för miljöfrågor. Det visar Margaretha Häggströms forskning om barns relationer till skogsmiljöer.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Så bör begåvade elever undervisas i matematik

Attila Szabo har undersökt hur begåvade elever bör undervisas i matematik. "Det finns ingen given metod som passar alla. Men nivågrupperad undervisning och undervisning utanför klassrummet kan vara en väg att gå", säger han.

Entreprenörskap i skolan – stor skillnad mellan strategi och verklighet

Det skiljer åtskilligt mellan den skrivna strategin om entreprenörskap och vad som faktiskt händer ute på skolorna. Det upptäckte Karin Axelsson i sin forskning om hur entreprenörskap inom utbildningsområdet tolkats och utvecklats i förskola, skola och universitet.

Digital teknologi ger nya möjligheter för lärande i miljöundervisningen

Digital teknologi i undervisningen kan erbjuda nya möjligheter för lärande. Det visar Emma Edstrand som understryker att redskapen är långtifrån självinstruerande och att samspel med läraren är väldigt viktigt.

Stort fokus på kön i skolans dansundervisning

Trots att danspedagoger är både välutbildade och normkritiskt kunniga, organiserar de elever utifrån kön. Det är ett av resultaten av Märtha Pastorek Gripson forskning om dansundervisning i skolan.

Olika förutsättningar för att nå målen i hem- och konsumentkunskap

Fristående grundskolor har i lägre grad lokaler ämnade för hem- och konsumentkunskap. Elever i grundskolan får därmed inte likvärdiga förutsättningar att nå målen i ämnet, konstaterar Cecilia Lindblom i sin avhandling.

Teori och reflektion utvecklar undervisningen i idrott och hälsa

Glenn Øvrevik Kjerland har undersökt vad som händer när studenterna på idrottslärarprogrammet börjar diskutera undervisningen i idrott och hälsa utifrån olika teorier. Ett resultat är att undervisningen kan utvecklas genom teoribaserade lärandeprocesser och kritisk reflektion.

Vardagsspråk dominerar i klassrummet

Anna Maria Hipkiss konstaterar att vardagsspråket präglar undervisningen i skolan oavsett ämne. ”Det är i princip bara i skolböckerna och på tavlan som eleverna kommer i kontakt med varje ämnes specifika språkbruk”, säger hon.

Hårdför retorik i talet om skolutveckling

Talet om skolutveckling i skolan leder till hårdför retorik där det finns mycket av exkludering. Det visar Gudrun Holmdahls avhandling om skolutveckling.

Elevframgångar med Storyline i engelskaundervisningen

Storyline-metoden ger motiverade och engagerade elever som lär sig mer. Det visar Sharon Ingleson Ahlquist i sin avhandling "The impact of the Storyline approach on the young language learner classroom: a case study in Sweden".

Individen får företräde framför styrdokumenten

Den fortgående individualiseringen i undervisningen möjliggörs genom maktstrukturer uppkomna ur förhandlingar om definitioner. Det hävdar Fredrik Sjögren i avhandlingen Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Ifous fokuserar: Att utreda närvaroproblem i skolan

Denna rapport har två delar vilka båda syftar till att stärka skolans arbete med att utreda närvaroproblem. Den första delen ger en överblick av den forskning som finns på området. Den andra delen är en praktisk vägledning som visar vilka moment som bör ingå i en utredning och hur de kan utformas. (pdf)

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Poddagogen #5: Thérèse Halvarson Britton om studiebesök i religionsundervisningen

I nya avsnittet av Poddagogen möter vi Thérèse Halvarson Britton som berättar om studiebesökens roll i religionsundervisningen. Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Ny forskningsöversikt om orsaker till skolfrånvaro

Vad kan forskningen lära oss om hur man kan kartlägga och analysera orsakerna till skolfrånvaro? En ny rapport från Ifous och Region Stockholm ger en sammanställning av relevant forskning inom området samt konkret, saklig och användbar information om kunskapsläget.