Förutsättningar för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet

Ett öppet utforskande klimat, detaljerad undervisning och möjlighet att välja utifrån eget intresse. Lisa Molin har undersökt vilka förutsättningar som behövs för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet och hur detta kan utvecklas vidare.

Lisa Molin
Lisa Molin

Född 1969
Bor på Hönö

Disputerade 2020-09-04
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Kritiskt digitalt textarbete i klassrummet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har min bakgrund som grundskollärare och jobbar numera som lektor vid Center för skolutveckling i Göteborg. Jag har alltid haft ett stort intresse för hur textarbetet i undervisningen kan bidra till att elevers kritiska förmågor kan utvecklas. Ämnet har ju blivit alltmer aktuellt med anledning av samhällets digitalisering och de ökade riskerna för spridning av desinformation online. Därför är det intressant att undersöka hur ett undervisningsfokus på typiska texter som eleverna möter online, såsom digitala och multimodala texter bestående av bilder, animationer, interaktivitet och ljud, kan bidra till att de utvecklar relevanta kritiska förmågor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den består av två delstudier genomförda i två olika högstadieskolor och dokumenterade med video- och ljudinspelningar. I den första undersöks vilka förutsättningar i ett digitaliserat klassrum som kan möjliggöra utvecklingen av elevernas kritiska förmågor. Delstudie två är en designstudie utformad som ett gemensamt projekt, där jag tillsammans med lärare utforskar hur elevernas kritiska förmågor kan utvecklas genom ett tydligare fokus på digitala och multimodala texters konstruktion i undervisningen, framför allt videoklipp.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att förutsättningen för ett kritiskt digitalt textarbete bygger på ett öppet utforskande klimat där eleverna får möjlighet att läsa och undersöka en mängd olika texter och perspektiv som ligger nära deras intressen och erfarenheter. Där har tillgången till de digitala redskapen stor betydelse. Resultatet visar också att eleverna behöver få detaljerat och konkret stöd i undervisningen för att förstå hur digitala och multimodala texter är konstruerade. Exempelvis kan det ske i gemensamma aktiviteter, där man steg för steg bryter ner ett videoklipp eller en webbsida för att se vilka olika delar den består av. På så vis kan också eleverna få syn på komplexiteten i den här typen av texter och att budskapet i olika modaliteter ofta är motsägelsefulla. Genom att fokusera på en gemensam text och låta eleverna få möjlighet att diskutera med varandra kan de också få syn på hur perspektiv kan tolkas olika, vilket kan öka deras kritiska förmågor.

– Sammanfattningsvis visar avhandlingen att för kunna lära sig att kritiskt granska budskap, behöver eleverna i ett öppet klimat både gemensamt och individuellt få dyka ned på djupet, plocka isär, och diskutera i olika slags digitala och multimodala texter och budskap.

Vad överraskade dig?

– Min erfarenhet är att många lärare känner osäkerhet kring undervisning i kritiskt digitalt textarbete. Men jag tror inte det behöver vara så komplicerat, för jag överraskades verkligen av hur otroligt snabbt eleverna anammade och tog till sig olika begrepp efter de mer konkreta och detaljerade undervisningsinslagen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Exemplen i avhandlingen är väldigt klassrumsnära och de tror jag att många lärare kan ha nytta av. Men resultaten är även intressanta för personer på olika nivåer inom skolans organisation, exempelvis skolledare och verksamhetsutvecklare som oftast är de som skapar förutsättningarna för vad som blir möjligt att utveckla. Det räcker som sagt inte att slänga in ett antal digitala verktyg i klassrummet. Resultaten är vidare ett bidrag till forskningsfältet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-08-31 08:42 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-09-17 11:19 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Svårt för lärare att bedöma multimodala elevarbeten

Trots goda intentioner har lärare svårt att formulera en multimodal språk- och kunskapsutvecklande uppgift och samtidigt bedöma den ur ett multimodalt perspektiv. Det visar Eva Borgfeldt i sin avhandling.

Digitala resurser stärker elevers textskapande

Digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande, särskilt för elever med svenska som andraspråk. Helene Dahlströms forskning belyser också att många mellanstadieelever har väldigt liten digital tillgång i hemmet.

Skolbibliotek 2020 Webbkonferens

Välkommen till årets konferens för skolbibliotek! Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek.

Regionala utvecklingscentrum som ”mellanrum” för skola och lärosäte

Hur ska lärosäte-skola samarbeta, och vem har tolkningsföreträde? I sin avhandling har Lena Öijen studerat det statligt sanktionerade fenomenet Regionalt utvecklingscentrum, RUC – varför det kom till och varför det sedan upphörde.

IT-kunniga lärare utnyttjas av skolledning

IT-kunniga lärare lägger mycket tid åt att hjälpa sina mindre IT-kunniga kollegor. "Det innebär att lärare behöver olika typer av fortutbildning i dessa frågor, men också någon form av pedagogisk IT-central", säger Ann-Katrin Perselli som forskat i ämnet.

En förskola med anor och ideal

Förskollärarutbildningen har genomgått omvälvande förändringar från början av förra seklet fram till idag. Men mycket av det som sker på dagens förskolor har traditioner långt bak i tiden. Som att arbeta med teman eller idealet om den allomfattande förskolläraren

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Tillgänglig på webben 6–27 april

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Webbkonferens för dig som är svensklärare på högstadiet eller gymnasiet. Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande. Välkommen!

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Ändringar om sexualitet, samtycke och relationer i läroplanerna

Kunskapsområdet sex och samlevnad byter namn och undervisningen ska ske återkommande i alla skolformer utom i vuxenutbildningen. Det är några av ändringarna i läroplanerna som ska tillämpas från höstterminen 2022.

Säger bilden mer än tusen ord?

Ny forskning hjälper elever att förstå diagram om viktiga samhällsfrågor.

Uppdrag om regionalt tillväxtarbete

Avrapportering av uppdraget att redovisa och analysera genomförda insatser för Skolverkets medverkan i det regionala tillväxtarbetet med koppling till den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020.

Män hindras att ta sig in i kvinnodominerade yrken

Mäns jobbansökningar sorteras bort när de söker jobb i kvinnodominerade yrken. Svårast är det för män att få komma till intervju när de söker jobb som lokalvårdare. Det visar en studie, ledd av forskare från bland annat Linköpings universitet, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS One.