Förutsättningar för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet

Ett öppet utforskande klimat, detaljerad undervisning och möjlighet att välja utifrån eget intresse. Lisa Molin har undersökt vilka förutsättningar som behövs för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet och hur detta kan utvecklas vidare.

Lisa Molin
Lisa Molin

Född 1969
Bor på Hönö

Disputerade 2020-09-04
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Kritiskt digitalt textarbete i klassrummet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har min bakgrund som grundskollärare och jobbar numera som lektor vid Center för skolutveckling i Göteborg. Jag har alltid haft ett stort intresse för hur textarbetet i undervisningen kan bidra till att elevers kritiska förmågor kan utvecklas. Ämnet har ju blivit alltmer aktuellt med anledning av samhällets digitalisering och de ökade riskerna för spridning av desinformation online. Därför är det intressant att undersöka hur ett undervisningsfokus på typiska texter som eleverna möter online, såsom digitala och multimodala texter bestående av bilder, animationer, interaktivitet och ljud, kan bidra till att de utvecklar relevanta kritiska förmågor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den består av två delstudier genomförda i två olika högstadieskolor och dokumenterade med video- och ljudinspelningar. I den första undersöks vilka förutsättningar i ett digitaliserat klassrum som kan möjliggöra utvecklingen av elevernas kritiska förmågor. Delstudie två är en designstudie utformad som ett gemensamt projekt, där jag tillsammans med lärare utforskar hur elevernas kritiska förmågor kan utvecklas genom ett tydligare fokus på digitala och multimodala texters konstruktion i undervisningen, framför allt videoklipp.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att förutsättningen för ett kritiskt digitalt textarbete bygger på ett öppet utforskande klimat där eleverna får möjlighet att läsa och undersöka en mängd olika texter och perspektiv som ligger nära deras intressen och erfarenheter. Där har tillgången till de digitala redskapen stor betydelse. Resultatet visar också att eleverna behöver få detaljerat och konkret stöd i undervisningen för att förstå hur digitala och multimodala texter är konstruerade. Exempelvis kan det ske i gemensamma aktiviteter, där man steg för steg bryter ner ett videoklipp eller en webbsida för att se vilka olika delar den består av. På så vis kan också eleverna få syn på komplexiteten i den här typen av texter och att budskapet i olika modaliteter ofta är motsägelsefulla. Genom att fokusera på en gemensam text och låta eleverna få möjlighet att diskutera med varandra kan de också få syn på hur perspektiv kan tolkas olika, vilket kan öka deras kritiska förmågor.

– Sammanfattningsvis visar avhandlingen att för kunna lära sig att kritiskt granska budskap, behöver eleverna i ett öppet klimat både gemensamt och individuellt få dyka ned på djupet, plocka isär, och diskutera i olika slags digitala och multimodala texter och budskap.

Vad överraskade dig?

– Min erfarenhet är att många lärare känner osäkerhet kring undervisning i kritiskt digitalt textarbete. Men jag tror inte det behöver vara så komplicerat, för jag överraskades verkligen av hur otroligt snabbt eleverna anammade och tog till sig olika begrepp efter de mer konkreta och detaljerade undervisningsinslagen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Exemplen i avhandlingen är väldigt klassrumsnära och de tror jag att många lärare kan ha nytta av. Men resultaten är även intressanta för personer på olika nivåer inom skolans organisation, exempelvis skolledare och verksamhetsutvecklare som oftast är de som skapar förutsättningarna för vad som blir möjligt att utveckla. Det räcker som sagt inte att slänga in ett antal digitala verktyg i klassrummet. Resultaten är vidare ett bidrag till forskningsfältet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-08-31 08:42 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-09-17 11:19 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digitala resurser stärker elevers textskapande

Digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande, särskilt för elever med svenska som andraspråk. Helene Dahlströms forskning belyser också att många mellanstadieelever har väldigt liten digital tillgång i hemmet.

Svårt för lärare att bedöma multimodala elevarbeten

Trots goda intentioner har lärare svårt att formulera en multimodal språk- och kunskapsutvecklande uppgift och samtidigt bedöma den ur ett multimodalt perspektiv. Det visar Eva Borgfeldt i sin avhandling.

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

Att undervisa mångvetenskapligt är obligatoriskt i den finländska läroplanen för grundskolan. De klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen, visar Nina Mårds avhandling.

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Privatekonomi – en ’gökunge’ inom samhällskunskapen

Undervisning om privatekonomi inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet kretsar oftast kring frågor om hushållsekonomi. Genom att vidga perspektivet kan privatekonomi integreras i samhällskunskapen på ett relevant sätt, visar Mattias Björklund.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Lönsamt för komvuxstudenter att läsa vidare

Att som komvuxstudent studera vidare på universitetet ger positiva effekter både i form av löneutveckling och minskad risk för arbetslöshet. Det är ett av resultaten i Linn Karlssons forskning.

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Vag läroplan skapar osäkerhet kring programmering

Det har gått några år sedan programmering infördes i läroplanen, men fortfarande saknar lärare riktlinjer kring vad eleverna ska lära sig. Det visar Peter Vinnerviks avhandling om lärarnas uppdrag med programmering i undervisningen.

Mindre utrymme för kreativitet i svenskundervisningen

Lärare vill utveckla elevernas läsande, väcka deras läslust och arbeta mer kreativt. Men trycket utifrån leder till en undervisning som fokuserar på kunskapsmätning och bedömning, visar Maria Larsson i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.

Global emergency remote education in secondary schools during the COVID-19 pandemic

This work has given us the opportunity to review an area of evidence in depth and explore an issue fully from a number of angles. Our intention is that the review is a resource for those with interest and need in learning more about how online and distance learning occurred during the COVID-19 pandemic, providing insight and guidance for future periods when teaching and learning have to take place online. (pdf)