Förutsättningar för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet

Ett öppet utforskande klimat, detaljerad undervisning och möjlighet att välja utifrån eget intresse. Lisa Molin har undersökt vilka förutsättningar som behövs för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet och hur detta kan utvecklas vidare.

Lisa Molin
Lisa Molin

Född 1969
Bor på Hönö

Disputerade 2020-09-04
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Kritiskt digitalt textarbete i klassrummet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har min bakgrund som grundskollärare och jobbar numera som lektor vid Center för skolutveckling i Göteborg. Jag har alltid haft ett stort intresse för hur textarbetet i undervisningen kan bidra till att elevers kritiska förmågor kan utvecklas. Ämnet har ju blivit alltmer aktuellt med anledning av samhällets digitalisering och de ökade riskerna för spridning av desinformation online. Därför är det intressant att undersöka hur ett undervisningsfokus på typiska texter som eleverna möter online, såsom digitala och multimodala texter bestående av bilder, animationer, interaktivitet och ljud, kan bidra till att de utvecklar relevanta kritiska förmågor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den består av två delstudier genomförda i två olika högstadieskolor och dokumenterade med video- och ljudinspelningar. I den första undersöks vilka förutsättningar i ett digitaliserat klassrum som kan möjliggöra utvecklingen av elevernas kritiska förmågor. Delstudie två är en designstudie utformad som ett gemensamt projekt, där jag tillsammans med lärare utforskar hur elevernas kritiska förmågor kan utvecklas genom ett tydligare fokus på digitala och multimodala texters konstruktion i undervisningen, framför allt videoklipp.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att förutsättningen för ett kritiskt digitalt textarbete bygger på ett öppet utforskande klimat där eleverna får möjlighet att läsa och undersöka en mängd olika texter och perspektiv som ligger nära deras intressen och erfarenheter. Där har tillgången till de digitala redskapen stor betydelse. Resultatet visar också att eleverna behöver få detaljerat och konkret stöd i undervisningen för att förstå hur digitala och multimodala texter är konstruerade. Exempelvis kan det ske i gemensamma aktiviteter, där man steg för steg bryter ner ett videoklipp eller en webbsida för att se vilka olika delar den består av. På så vis kan också eleverna få syn på komplexiteten i den här typen av texter och att budskapet i olika modaliteter ofta är motsägelsefulla. Genom att fokusera på en gemensam text och låta eleverna få möjlighet att diskutera med varandra kan de också få syn på hur perspektiv kan tolkas olika, vilket kan öka deras kritiska förmågor.

– Sammanfattningsvis visar avhandlingen att för kunna lära sig att kritiskt granska budskap, behöver eleverna i ett öppet klimat både gemensamt och individuellt få dyka ned på djupet, plocka isär, och diskutera i olika slags digitala och multimodala texter och budskap.

Vad överraskade dig?

– Min erfarenhet är att många lärare känner osäkerhet kring undervisning i kritiskt digitalt textarbete. Men jag tror inte det behöver vara så komplicerat, för jag överraskades verkligen av hur otroligt snabbt eleverna anammade och tog till sig olika begrepp efter de mer konkreta och detaljerade undervisningsinslagen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Exemplen i avhandlingen är väldigt klassrumsnära och de tror jag att många lärare kan ha nytta av. Men resultaten är även intressanta för personer på olika nivåer inom skolans organisation, exempelvis skolledare och verksamhetsutvecklare som oftast är de som skapar förutsättningarna för vad som blir möjligt att utveckla. Det räcker som sagt inte att slänga in ett antal digitala verktyg i klassrummet. Resultaten är vidare ett bidrag till forskningsfältet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-08-31 08:42 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-09-17 11:19 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digitala resurser stärker elevers textskapande

Digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande, särskilt för elever med svenska som andraspråk. Helene Dahlströms forskning belyser också att många mellanstadieelever har väldigt liten digital tillgång i hemmet.

Svårt för lärare att bedöma multimodala elevarbeten

Trots goda intentioner har lärare svårt att formulera en multimodal språk- och kunskapsutvecklande uppgift och samtidigt bedöma den ur ett multimodalt perspektiv. Det visar Eva Borgfeldt i sin avhandling.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

Skolornas intagning segregerar eleverna

Olika intagningsregler till gymnasieskolan påverkar segregationen bland eleverna. Effekten är mindre än för andra faktorer, men ändå tydlig. Det visar en ny studie skriven av forskare vid Linköpings universitet.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!