Förutsättningar för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet

Ett öppet utforskande klimat, detaljerad undervisning och möjlighet att välja utifrån eget intresse. Lisa Molin har undersökt vilka förutsättningar som behövs för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet och hur detta kan utvecklas vidare.

Lisa Molin
Lisa Molin

Född 1969
Bor på Hönö

Disputerade 2020-09-04
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Kritiskt digitalt textarbete i klassrummet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har min bakgrund som grundskollärare och jobbar numera som lektor vid Center för skolutveckling i Göteborg. Jag har alltid haft ett stort intresse för hur textarbetet i undervisningen kan bidra till att elevers kritiska förmågor kan utvecklas. Ämnet har ju blivit alltmer aktuellt med anledning av samhällets digitalisering och de ökade riskerna för spridning av desinformation online. Därför är det intressant att undersöka hur ett undervisningsfokus på typiska texter som eleverna möter online, såsom digitala och multimodala texter bestående av bilder, animationer, interaktivitet och ljud, kan bidra till att de utvecklar relevanta kritiska förmågor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den består av två delstudier genomförda i två olika högstadieskolor och dokumenterade med video- och ljudinspelningar. I den första undersöks vilka förutsättningar i ett digitaliserat klassrum som kan möjliggöra utvecklingen av elevernas kritiska förmågor. Delstudie två är en designstudie utformad som ett gemensamt projekt, där jag tillsammans med lärare utforskar hur elevernas kritiska förmågor kan utvecklas genom ett tydligare fokus på digitala och multimodala texters konstruktion i undervisningen, framför allt videoklipp.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att förutsättningen för ett kritiskt digitalt textarbete bygger på ett öppet utforskande klimat där eleverna får möjlighet att läsa och undersöka en mängd olika texter och perspektiv som ligger nära deras intressen och erfarenheter. Där har tillgången till de digitala redskapen stor betydelse. Resultatet visar också att eleverna behöver få detaljerat och konkret stöd i undervisningen för att förstå hur digitala och multimodala texter är konstruerade. Exempelvis kan det ske i gemensamma aktiviteter, där man steg för steg bryter ner ett videoklipp eller en webbsida för att se vilka olika delar den består av. På så vis kan också eleverna få syn på komplexiteten i den här typen av texter och att budskapet i olika modaliteter ofta är motsägelsefulla. Genom att fokusera på en gemensam text och låta eleverna få möjlighet att diskutera med varandra kan de också få syn på hur perspektiv kan tolkas olika, vilket kan öka deras kritiska förmågor.

– Sammanfattningsvis visar avhandlingen att för kunna lära sig att kritiskt granska budskap, behöver eleverna i ett öppet klimat både gemensamt och individuellt få dyka ned på djupet, plocka isär, och diskutera i olika slags digitala och multimodala texter och budskap.

Vad överraskade dig?

– Min erfarenhet är att många lärare känner osäkerhet kring undervisning i kritiskt digitalt textarbete. Men jag tror inte det behöver vara så komplicerat, för jag överraskades verkligen av hur otroligt snabbt eleverna anammade och tog till sig olika begrepp efter de mer konkreta och detaljerade undervisningsinslagen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Exemplen i avhandlingen är väldigt klassrumsnära och de tror jag att många lärare kan ha nytta av. Men resultaten är även intressanta för personer på olika nivåer inom skolans organisation, exempelvis skolledare och verksamhetsutvecklare som oftast är de som skapar förutsättningarna för vad som blir möjligt att utveckla. Det räcker som sagt inte att slänga in ett antal digitala verktyg i klassrummet. Resultaten är vidare ett bidrag till forskningsfältet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-08-31 08:42 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-09-17 11:19 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digitala resurser stärker elevers textskapande

Digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande, särskilt för elever med svenska som andraspråk. Helene Dahlströms forskning belyser också att många mellanstadieelever har väldigt liten digital tillgång i hemmet.

Svårt för lärare att bedöma multimodala elevarbeten

Trots goda intentioner har lärare svårt att formulera en multimodal språk- och kunskapsutvecklande uppgift och samtidigt bedöma den ur ett multimodalt perspektiv. Det visar Eva Borgfeldt i sin avhandling.

Skolbibliotek 2020 Webbkonferens

Välkommen till årets konferens för skolbibliotek! Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek.

Svenska som andraspråk Webbkonferens

Lärare i svenska som andraspråk har ett brett undervisningsområde. Utöver kursplanens innehåll ska läraren kunna sätta sig in i de flerspråkiga elevernas olika förmågor till inlärning av svenska språket. Konferensen behandlar den senaste forskningen i ämnet, och praktiska exempel presenteras. Varmt välkommen!

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Utmaningar i rockbands vardagliga verksamhet 

I ett rockband utvecklas olika lärprocesser, en av de viktigaste är att kunna utveckla flexibilitet mellan olika identiteter och synsätt i olika situationer i bandlivet. Det konstaterar Tobias Malm som forskat om rockbands vardagliga verksamhet.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Förutsättningar för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet

Bästa förutsättningen för ett kritiskt digitalt textarbete skapas i ett utforskande klimat, varvat med detaljerad undervisning och möjlighet att välja texter utifrån eget intresse. Det visar Lisa Molin som forskat om vad som behövs för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet.

Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Läroboken i matematik används inte alltid som det var tänkt. Det konstaterar Malin Norberg i sin avhandling, som visar att elever i årskurs 1 ibland tränar på annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen.

Klassrumsklimat stark påverkan på elevers motivation

Elever som jämför sig med sig själv har bättre provresultat än de som strävar efter att vara bättre än sina klasskamrater. Anders Hofverberg visar också att den positiva effekten stärks om läraren skapar en klassrumskultur som stöder personlig utveckling.

Digitala resurser kan öppna dörrar för flerspråkiga barn

Digitala resurser i förskolan ger utrymme för flerspråkiga aktiviteter som kan påverka barns möjlighet att delta. Det visar Petra Petersen i sin avhandling.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsat i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter är därför centralt i undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.